«  Den kanske första kvinnan som studerade och utövade medicin

Agnodice föddes i Aten i Grekland omkring 300 år före vår tideräkning. Hon ses som den första kvinnan som var verksam som skolad läkare, barnmorska och gynekolog.

  Det var Hyginus, historiker och ansvarig för biblioteket i Apollo Palatinus tempel, som 300 år senare skrev ner skildringen av Agnodices levnad, men idag vet ingen längre om hon verkligen funnits eller om hon kanske var en myt. Men frågan är då ur vilken historia myten uppstod?

  Enligt Hyginus var det i alla fall så på Agnodices tid, att kvinnor i Aten ofta drog sig för att söka läkare för vissa sjukdomar, och vid graviditeter, för att de inte ville gå till en man. Men varken kvinnor eller slavar fick praktisera medicin vid den tiden.

  Kanske var det för att hjälpa dessa kvinnor som Agnodice ville bli läkare. För att kringgå lagen reste hon till Alexandria i Egypten och började studera för läkaren Herophilus. Att han accepterade henne som elev berodde på att han trodde att hon var man – Agnodice hade klippt håret som en man och börjat gå klädd i manskläder.

När hon var färdigutbildad återvände Agnodice till Aten och började arbeta som läkare. Vid ett tillfälle skulle hon hjälpa en kvinna som hade svåra smärtor vid en förlossning, men kvinnan uppfattade ju Agnodice som man och ville inte att "mannen" skulle ta i henne. Då lättade Agnodice på sin klädsel, så att barnaföderskan kunde se att hon var kvinna, och så kunde Agnodice hjälpa henne.

  Efter det spred sig ryktet bland kvinnor i Aten, så många kvinnor sökte sig till Agnodice och ville inte anlita de andra läkarna.

  De andra läkarna började hävda att Agnodice, som de ju trodde var man, var så populär för att "han" förförde kvinnorna. De framförde anklagelsen om förförelse till myndigheterna och det blev rättegång.

  Vid rättegången såg sig Agnodice tvungen att berätta att hon i själva verket var kvinna. Men då dömdes hon till döden för att som kvinna ha studerat och utövat medicin.

Kvinnorna i Aten gick då samman i protest mot domen mot henne. De krävde att få fortsätta behandlas av Agnodice, och sa att de vägrade gå till läkare som var män. Även fruarna till de domare som dömt ut dödsstraffet protesterade. De sa att de inte längre kunde se männen som sina makar, utan som fiender, om de fördömde Agnodice – hon som arbetade för kvinnors trygghet och hälsa. Några sa till och med att om dödsstraffet mot Agnodice genomfördes så skulle de välja att dö med henne.

  Det hela slutade med att Agnodice friades, och lagen ändrades så att kvinnor fick studera och utöva medicin – förutsatt att de endast behandlade kvinnor.

Denna marmorplakett av en barnaföderska som får hjälp av flera kvinnor
är daterad till runt Agnodices tid eller de närmaste århundradena efter,
och har hittats vid en utgrävning i Italien. Foto: CC-British Museum

Genom århundraden har barnmorskor, läkare och feminister runt om i världen lyft historien om Agnodice och vad kvinnor kan uppnå när vi stöttar varandra.

Agnodice finns också nämnd i Judy Chicagos
berömda feministiska verk The Dinner Party, intill Aspasia.