«  Skådespelerska, sångerska och varietéartist – och kanske den första kvinnan i Sverige som filmregissör

Anna Maria Victoria Hammarström föddes den 23 februari 1868 på Östermalm i Stockholm. I dopboken stod det "fadern okänd", men både hennes mamma Emma och Anna själv har senare berättat att det var kungen, Oscar II, som var pappan. Det skulle också förklara hur mamman periodvis fick ekonomiskt stöd.

  I sina oavslutade memoarer skrev Anna om den gången hon fick träffa Oscar II, när hon var tonåring, och prata om sina framtidsplaner med honom. Det ledde till att han sedan även bekostade hennes resa till Paris och vistelse där.

Anna som 3-åring
respektive i tonåren.

1887 for Anna alltså till Paris. Där studerade hon franska och sång. Hon blev också vän med operasångerskan Augusta Öhrstöm, som tog Anna under sina vingars skugga. Hon hjälpte Anna med erfarenheter om hur man uppträder och introducerade henne till konstnärer, författare och artister som kunde vara bra kontakter att ha. Anna började sedan uppträda som sångerska, och njöt av att delta i Paris nöjesliv.

  Men när Oscar II fick höra om hennes Paris-liv drog han in underhållet. Anna fick då ett engagemang med ett operettsällskap som reste på turné i Italien. Hon inledde ett förhållande med en fransk adelsman, men han försvann snabbt när Anna blev gravid.

1891 återvände Anna därför till Stockholm, där dottern Viola föddes. Då hade Anna också bytt efternamn till Hofmann. Viola fick bo hos en fosterfamilj på landet medan Anna turnérade runt Norden, Europa och Ryssland, och gjorde stor succé i Stockholm som varietéartist. Men 1896 stoppade riksdagen försäljningen av sprit på varietésalongarna. De män som blivit rika på salongerna såg ingen framtid utan alkohol, utan la oftast ner. Det ledde till att kvinnor som ofta själva var varietéartister tog över. Anna Hofmann var en av de mer framgångsrika. Hon tog först över en varietésalong, sedan flera, och hon fortsatte uppträda själv samtidigt som hon bjöd in internationella "chanteauser".

Anna i rollen som Ångbåts-Kalle i revyn
"Den förgyllda lergöken" år 1900.

  Anna var en osedvanligt driftig kvinna, med känsla för vad som låg i tiden. Hon regisserade också själv revyer hon satte upp. Under flera säsonger spelade hon karaktären Fia Jansson, och sången om henne – Känner du Fia Jansson? – har levt kvar i Sveriges sångskatt.

När filmmediet var nytt gjorde franska Alice Guy-Blaché 1896 den kanske första spelfilmen i världen, La Fée aux Choux, och blev samtidigt den första kvinnan som filmregissör. Anna Hofmann följde med i den utvecklingen. Redan bara något år efteråt började hon spela upp små filmer under sina varietéföreställningar, även om det dröjde några år till innan hon själv började regissera film.

  I slutet av 1800-talet födde Anna också sin andra dotter, Alice, med okänd far. Men några år senare, 1900, gifte sig Anna med journalisten och författaren Gustaf Uddgren. Hon kunde då ha även sina två döttrar sedan tidigare boende hos sig igen. Paret fick i rask takt ytterligare tre döttrar och flera år senare även en son.

  1911 regisserade Anna sin första spelfilm, och hon blev därmed den första kvinnan i Sverige som filmregissör.* Hon gjorde sedan flera filmer, bland annat de första filmatiseringarna av några av Strindbergs dramer samt Systrarna 1912, en film som Elin Wägner skrev manus till. Anna var också själv en av skådespelarna i flera av filmerna.

Men efter 1912 slutade Anna Hofmann-Uddgren arbeta med film, troligen för att den biografägare som backat upp hennes filmer ekonomiskt dog vid den tiden.

Anna Hofmann-Uddgren tillsammans med de äldsta döttrarna Viola
till vänster och Alice till höger om henne, omkring 1915.

  1921 gjorde Anna sin sista större skådespelarinsats, även om hon senare kunde ställa upp på någon småroll eller enstaka konsert. Istället engagerade hon sig under resten av sitt liv helt i barn och barnbarn.

  Anna Hofmann-Uddgren dog den 1 juni 1947, 79 år gammal.

* En del hävdar att Ebba Lindkvist var först, i och med att hon gjorde en film av en teaterpjäs några månader innan (1910). Andra menar att Anna Hofmann-Uddgren ändå var den första egentliga regissören, för att hon regisserade faktiska spelfilmer, inte endast en filmad teater.

1998 hade Stockholms Stadsmuseum en utställning om Anna Hofmann-Uddgren. Stockholms Feministiska Filmfestival delar ut ett Anna-pris uppkallat efter henne, vilket går till någon "som med rörlig bild och med stark konstnärlighet gestaltar kvinnors rättigheter".