«  Boliviansk upprorsledare och feministisk förebild

Bartolina Sisa Vargas föddes den 24 eller möjligen 12 augusti, troligen 1750, i Q'ara Qhatu i nuvarande Bolivia. Familjen hörde till ursprungsbefolkningen Aymara.

  Som många bondbarn då hjälpte Bartolina till att sälja vad familjen producerade, inte minst vävda tyger, som de sålde medan de reste runt i områdena kring La Paz. Vid den tiden styrdes landet av den spanska kolonialmakten, och genom det Bartolina såg på resorna fick hon redan som ung lära sig hur mycket våld och förtryck befolkningen utsattes för, och hon reagerade starkt mot kolonialmakten.

  Bartolina har beskrivits som en vacker, mörkhyad och svartögd kvinna, som ansågs vara mycket intelligent. Hon gifte sig med Julián Apaza Nina. De fick fyra barn tillsammans.

Väggmålning i Argentina.

  Redan från cirka 25-årsåldern hade Bartolina börjat att aktivt bekämpa spanjorerna tillsammans med sin man, som blev känd under namnet Túpac Katari, och hans syster Gregoria Apaza. En av sönerna greps och avrättades troligen av kolonialmakten. De andra barnen gömde sig och bytte namn.

Bartolina, Túpac och Gregoria planerade och organiserade tillsammans upproren mot kolonialmakten. När flera grupper av ursprungsbefolkningen 1780 inledde ett större uppror i La Paz fick Bartolina en ledande roll i spetsen för en armé av cirka 40 000 av de senare cirka 150 000 människorna ur ursprungsbefolkningen som tog till vapen i upproret. Bartolina Sisa har beskrivits som en stark strateg, diciplinerad och ansvarsfull, och dessutom bra på att inspirera andra.

  De belägrade staden La Paz från den 13 mars 1781. Bartolina och Gregoria var armégeneraler och organiserade lägret de byggde upp utanför La Paz. Eftersom den staden ligger i en svårtillgänglig dal kunde de hindra alla som försökte ta sig in eller ut. Alla de fem broar, som spanjorerna använde för att korsa floderna som omringar staden, intogs också av upproret.

  I maj lämnade Túpac Katari lägret för att hjälpa till med belägringar på fler orter. När spanjorerna insåg att lägret hade en kvinna som befälhavare, försökte de gripa Bartolina, men de lyckades inte. Hon och svägerskan Gregoria var lika bra ledare som Túpac Katari, så det gjorde inte någon skillnad när han inte var där eller inte.

  Efter nästan 190 dagars belägring, från våren till hösten 1781 lyckades de spanska styrkorna få hjälp och i oktober kunde de krossa upproret. Túpac Katari mördades redan i november 1781.

Bartolina Sisa dömdes till tortyr och till att avrättas genom hängning i La Paz den 5 september 1782. Gregoria dödades dagen därpå. Bartolina Sisa var bara cirka 32 år när hon mördades. Hennes kroppsdelar spikades sedan upp för att skrämma andra från att göra uppror.

Det stora monumentet över Bartolina Sisa och
Túpac Katari finns i El Alto i La Paz.

2005 förklarades Bartolina Sisa för en aymaransk nationalhjältinna och ett monument till hennes och hennes mans ära restes i La Paz. Det finns också flera andra statyer av henne på olika platser i Bolivia. 1980 antog en nationell kvinnoorganisation för bonde- och ursprungsbefolkningskvinnor namn efter henne: Confederación Nacional de Mujeres Campesinas Indígenas Originarias de Bolivia Bartolina Sisa. Sedan 1983 firas den 5 september, hennes dödsdag, som Internationella dagen för kvinnor i urpsrungsbefolkningar.