«  Prinsessan som blev revolutionär

Louise Marie Thérèse Bathilde d'Orléans föddes i Saint-Cloud utanför Paris i Frankrike den 9 juli 1750. Familjen var högadlig och tillhörde det franska kungahuset. Mamman dog när Bathilde bara var åtta år, och hon skickades då till ett kloster, där hon växte upp. Det gav henne förstås stora möjligheter att studera och bli lärd.

Bathilde som barn, detalj från större målning.

  Bathilde stannade i klostret tills hon var tjugo år. Familjen hade under flera års tid försökt arrangera ett lämpligt bröllop, men det var först när de fastnat för den då 14-åriga Louis VI Henri Joseph Bourbon-Condé som det blev av. Han var hennes kusin och prins av Condé. Bröllopet hölls i slottet Versailles.

  Bathildes make och hon träffades inte ofta efter det första halvåret som gifta. Trots det fick de sonen Louis Antoine Henri de Bourbon tillsammans efter två år. Men Louis Henri levde rövare, han hade älskarinnor och 1778 blev det skandal på grund av hans historia med en ung danserska på Operan. Efter tio års äktenskap skilde de sig 1780.

Slottet Chantilly.

Skilsmässan innebar att Bathilde d'Orléans måste lämna sin son hos mannen, kvinnor hade inga rättigheter till sina barn. Och eftersom Bathilde var skild var hon inte längre välkommen vid hovet. Men hon hade pengar, så förutom att hon bodde på slottet Chantilly köpte hon sig också ett hus i Paris, där hon kunde leva sitt liv som hon ville. Efter en tillfällig kärleksaffär födde hon dottern Adelaïde-Victoire. För att kunna ha dottern nära sig hittade hon på en historia om att det var hennes sekreterares dotter.

  Bathilde d'Orléans var mycket socialt engagerad och startade en salong som blev berömd över hela Europa som ett centrum för tidens ledande intellektuella. I hennes salong kunde de analysera politik, debattera demokrati och utbyta frihetstankar. Bathilde hade vid den tiden tagit avstånd från kristendomen, men hon intresserade sig för idéer om det övernaturliga, och hon började måla.

När den franska revolutionen startade 1789 flydde Bathildes före detta man och sonen från Frankrike, precis som många andra aristokrater. Men Bathilde stannade. Hon var demokrat och motståndare till kungahuset, och stödde revolutionen. Bathilde erbjöd hela sin stora förmögenhet till den nya regeringen. Samtidigt tog hon avstånd från sin fina bakgrund och tog sig namnet Citoyenne Verité (Medborgarinnan Sanning).

  Trots det fängslades även hon, när alla som tillhört kungshuset greps 1793. Bathilde satt i fängelse i ett och ett halvt år, men frigavs 1794. Hennes bror däremot, som också hade stöttat revolutionen, giljotinerades.

  1797 beslöt revolutionsregeringen att utvisa alla som hade tillhört det franska kungahuset från landet. Bathilde, hennes dotter och svägerska fördes under poliseskort till Spanien. Under tiden förälskade Bathilde sig i den tjugo år yngre polisofficeren. Han blev hennes livs stora kärlek.

  Bathilde d'Orléans var förstås besviken på hur den franska revolutionen hade utvecklats, men hon fortsatte arbeta för demokrati och alla människors lika värde. I Spanien, där hon hade bosatt sig utanför Barcelona, startade hon ett apotek för att fattiga skulle kunna få mediciner. Det verkar också som att hon hjälpte sjuka på flera sätt.

  När Napoleon tagit makten i Frankrike lät han avrätta Bathildes son Louis Antoine vid slottet Vincennes 1804. Sonen blev därmed symbol för kampen mot Napoleon och kallades martyren av Vincennes. När Bathilde långt senare kunde återvända till Frankrike hyllades hon som just modern till martyren av Vincennes.

Men det var först efter Napoleons fall 1814 som Bathilde kunde återvända till Frankrike. Familjen försökte få henne att återuppta sitt gamla äktenskap, men Bathilde vägrade. 64 år gammal återupptog hon istället förhållandet med sin älskade polisofficer. Han dog dock tre år senare. Bathilde d'Orleans skildrade hela historien i sina memoarer, men de brändes på order av kungahuset efter hennes död.

  Trots att hon varit skild sedan 30 år blev Bathilde prinsessa av Condé i och med att hennes svärfar dog 1818. Efter henne fanns ingen som kunde överta titeln.

  Den 10 januari 1822 deltog Bathilde d'Orleans i en marsch mot Panthéon då hon plötsligt förlorade medvetandet och dog, 71 år gammal.