Bakgrundspapper uppe

« Kvinnan som drev fram smittkoppsympning och stoppade häxbränningarna i Sverige

Katarina Charlotta De la Gardie
Namn: Catharina Charlotta Taube De la Gardie

Catharina Charlotta Taube föddes rakt in i den svenska adeln, den 5 april 1723. Varför hon inte blev en snobb, utan istället en stark kämpe för allas mänskliga rättigheter vet vi inte. Men det ligger nära till hands att tro att hon blev påverkad av sin syster Hedvigs öde. Läs om det HÄR.
Osynlig ruta
  Charlotta hörde själv till hovet, men först det året som systern Hedvig dog – då blev Charlotta vid 21 års ålder hovdam åt kronprinsessan Lovisa Ulrika. Charlotta hade bara fått så mycket skolning som det då ansågs lämpligt att en adelsfröken skulle ha, men hon studerade på egen hand och blev känd som en klok och framsynt kvinna.Dubellporträtt av Charlotta och Fredrik Pontus de la Gardie
Osynlig ruta
  När hon var 25 år, 1748, gifte sig Charlotta med greve Fredrik Pontus De la Gardie, vilket samtidigt gjorde att hon blev svägerska till uppfinnaren
Eva Ekeblad De la Gardie
, som var ungefär jämnårig med Charlotta.
Osynlig ruta
Även om de var bosatta i Stockholm, bodde Charlotta och hennes man långa tider, framför allt på somrarna, på hans släktgods Sjö, i Uppland. Vid den här tiden spreds smittkoppor som värst i Sverige. 1756 bestämde myndigheterna att försöka få stopp på smittan genom att få folk att inympa lite smittkoppssmitta, och därmed bara bli lite sjuka. Men folk var rädda och ville inte göra det. Catharina Charlotta Taube De la Gardie lät då ympa sig och sina barn med viruset, och övertalade samtidigt bönderna lokalt att även de våga ympa sina barn. Ryktet om den traktens ympning och det bra resultatet spreds, och först då började många runt om i Sverige våga ympa sig.

Sjöö slott på en ritning från 1696 och på en liten bild från idag
Sjö slott skildrat i Suecia Antiqua et Hodierna och på ett foto från idag.
Osynlig ruta

1758 reste Catharina Charlotta Taube De la Gardie i Dalarna och hamnade mitt i en häxprocess. En häxa bränns på bålHon fick se hur några kvinnor torterades för att erkänna att de var häxor. Charlotta såg då till att kvinnorna fick en försvarsadvokat, som överklagade domen – och kvinnorna friades. Men de hade fått sådana skador av tortyren att många inte kunde jobba längre, och då drev Charlotta att de skulle få skadestånd, vilket de fick. Och inte nog med det, domaren som hade låtit tortera kvinnorna fick sparken och straffades med tre veckors fängelse på vatten och bröd. Prästerskapet försvarade häxprocessen när fallet diskuterades i riksdagen, men de var i minoritet. Det blev inga fler häxprocesser i Sverige efter det.
Osynlig ruta
  Historikern Ellen Fries skrev om Charlotta att hon "vågat tala och handla, då nästan alla andra var tveksamma av vidskepelse, fruktan och likgiltighet".
Osynlig ruta
  För sitt modiga handlade fick Catharina
Charlotta Taube De la Gardie 1761 en egen guldmedalj, något som mycket få kvinnor har fått.
På ena sidan av medaljen syns hon och texten Catharina Charlotta Taube, comitissa De la Gardie och på den andra sidan finns släkten Taubes vapen (en grönskande stubbe) och orden Fulcrum infelicibus (De olyckligas stöd).
Osynlig ruta
  1761 smittades Catharina Charlotta Taube De la Gardie av en dödlig sjukdom när hon vårdade sjuka bland de anställda i personalen på Sjö, och hon dog den 24 mars 1763, strax innan hon skulle ha fyllt 40 år.
Osynlig ruta

Rand av rosa blommor

Rubrik: Läs mer
Blinkande stjärna Ellen Fries: Märkvärdiga kvinnor. Stockholm 1890-91.
Osynlig ruta
Blinkande stjärna Alice Lyttkens: Kvinnan börjar vakna. Den svenska kvinnans historia från 1700 till 1840-talet.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu