Bakgrundspapper uppe
Osynlig ruta

«  Elsa Laula Renberg är Sápmis mest kända sameaktivist, en feminist som drev fram världens första sameförbund.

Foto av Elsa Laula Renberg
Namn: Elsa Laula Renberg

Elsa Stina Larsdotter Laula föddes den 29 november 1877. Mamman, Kristina, var svensk rendrivande same och pappan, Lars, var norsk rendrivande same. Familjen bosatte sig i gränstrakterna mellan Helgeland i Norge och Västerbotten i Sverige.
Osynlig rutaPå den tiden var det inte många flickor, och ännu färre samiska, som fick möjlighet att studera vidare. Men det gjorde Elsa Laula – efter realskola i Örebro reste hon till Stockholm och utbildade sig till barnmorska på Södra BB.
Osynlig rutaRedan tidigt hade Elsa insett att samerna måste organisera sig för att kunna ställa krav på myndigheterna och motverka kolonialiseringen av sameland. Medan hon bodde i Stockholm jobbade Elsa tillsammans med några till för att kunna starta Armbanden landsförening för samer, och den 5 augusti 1904 bildades Lapska Centralförbundet, det första kända sameförbundet i världen. Elsa, som då var 27 år, valdes till ledare. Samma år publicerades också hennes kampskrift Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandena, som spreds till bland annat riksdagsledamöter. Den tog upp samernas rätt till mark, vatten, utbildning och rösträtt. Men bristen på pengar tvingade förbundet att lägga ner.
Foto av Ellen Lie, Anna Löfwander-Järwson och Elsa Laula RenbergOsynlig rutaI Stockholm umgicks Elsa bland annat med Anna Lindhagen, feminist, socialist och aktiv rösträttskvinna. Hennes bror, socialdemokraten Carl Lindhagen, drev i riksdagen att samerna borde få rätt att äga mark. Det är inte svårt att gissa att det var Elsa som påverkade.
Osynlig ruta

Osynlig rutaPå bilden från vänster: Ellen Lie, Anna Löfwander-Järwson och Elsa Laula Renberg, 1917 års samemötes praktiska igångsättare.

Osynlig ruta1908 gifte sig Elsa Laula med Tomas Renberg, och de bosatte sig vid Mosjøen i Norge. Mellan renskötseln och barnafödslarna – hon födde sex barn, varav de fyra yngsta överlevde – reste Elsa Laula Renberg runt och höll föredrag om samefrågor och samers mänskliga rättigheter. Tillsammans med Tomas startade hon föreningen Brurskanken samiske lag, men för att få även kvinnorna att organisera sig drog Elsa två år senare igång Brurskankens samiska kvindeforening, som hon blev ledare för. (Brurskanken är namnet på ett fjäll, där Elsas familj hade sina renar.)
Osynlig ruta1917 var Elsa drivande i att ordna det första samiska samnordiska stormötet i Norge. Det hölls i Trondheim, med Elsa som inledningstalare. Det var Brurskankens samiska kvindeforening som arrangerade mötet och därmed var det endast kvinnor i möteskommittén, och nästan en tredjedel av deltagarna var kvinnor, vilket nog kan antas vara mycket för ett gemensamt möte då. Men det var två olika linjer bland deltagarna. Elsa Laula Renberg hörde till dem som ville bevara samiska traditioner och värden, medan den andra linjen ville anpassa sig till storsamhället. Den andra linjen tyckte till exempel att det var helt okej att de samiska barnen inte fick lära sig, eller ens tala, samiska i skolan.
Foto av Elsa Laula Renberg Osynlig rutaÅret efter, 1918, var Elsa Laula Renberg aktiv i arrangerandet av Sveriges första samiska landsmöte i Östersund. Samtidigt bildades Lapparnas Centralförbund.
Osynlig rutaElsa mötte både beundran och respekt, men som alla driftiga kvinnor blev hon också hånad och förlöjligad i mansmedia*, och i viss mån även inom samegruppen – av dem som stod för anpassning till storsamhället. Att kämpa som både kvinna och same krävde styrka. Elsa förstod dessutom hur viktigt det var att ha ett brett nätverk, så det skaffade hon sig, både i Sverige och Norge.
Osynlig rutaUnder 1920-talet var Elsa framför allt engagerad i arbetet med att ta fram en ny rennäringslag i Norge.
Osynlig rutaInnan lagen hann träda i kraft drabbades hon av tuberkolos, och Elsa Laula Renberg dog 53 år gammal den 22 juli 1931 i Brønnøy.
Osynlig rutaMen minnet av henne lever kvar fortfarande. Och startdagen på landsmötet i Trondheim 1917 – den 6 februari – firas idag som Samefolkets dag i hela Sápmi (Sverige, Norge, Finland och Ryssland). I Norge driver många att hon ska få en gata uppkallad efter sig på orten där hon bodde och att de norska sedlarna ska prydas med hennes bild.
Osynlig ruta

Osynlig ruta
* Exempel på dåtida mansmediakommentar om Elsa Laula Renberg:
Osynlig ruta
"Det allvarligaste i denna sak är att en person av mamsellens kaliber, skall få fara ikring i de södra orterna och där med sina lögner och sin humbug slå blå dunster i ögonen på folk, som ej sitta inne med den kunskap i lappfrågan, som nog har två sidor även den, men som icke bör handhafvas av folk, som en gång fått och därpå icke förlorat sundt förnuft."
Osynlig ruta

Här kan du lyssna på ett föredrag om Elsa Laula Renberg (på norska) av universitetslektorn i samiskt språk och litteratur Lill Tove Fredriksen:
Elsa Laula: kvinnen som talte kolonimaktene rett imot
Osynlig ruta

Brurskankens Samiska Kvindeforbund 1917, stående längst bak från vänster: Lisa Barrock, Brita Brantfjeld, Sofie Mathiasen,
Malla Vesterfjeld, Kristine Stinnerbom, sittande på stolar: Elsa Laula Renberg, Ellen Lie, Ellen Olsen, Gunhild Granefjeld, sittande längst fram: Anna Andersen, Maria Pedersen
Brurskankens Samiska Kvindeforbund 1917, stående längst bak från vänster:
Lisa Barrock, Brita Brantfjeld, Sofie Mathiasen, Malla Vesterfjeld, Kristine Stinnerbom,
sittande på stolar: Elsa Laula Renberg, Ellen Lie, Ellen Olsen, Gunhild Granefjeld,
sittande längst fram: Anna Andersen, Maria Pedersen.
Osynlig ruta


Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt

Osynlig ruta
Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu