«  Hon uppfann den vita käppen för blinda

Marie Alphonsine Ghislaine Gabrielle Guillelmine Béranger d'Herbemont föddes den 25 juni 1888 rakt in i den belgiska adeln. Guilly, som hon kallades, var den andra av fyra döttrar till greven och grevinnan d'Herbemont. I familjen fanns också två söner.

  Pappan var belgisk, mamman fransk. Därför bodde familjen omväxlande i Bryssel och Paris. Vi har knappt hittat något om Guillys barndom, men det sägs att hon som barn ofta var sjuk och en tid vistades på sjukhus i Lausanne i Schweiz.

  Hur som helst hade hon tidigt en medkänsla med andra sjuka och funktionshindrade. Som vuxen blev hon författare och poet, bosatt i Paris. På gatorna runt hennes hem passerade många blinda. Några källor hävdar att det var barn som gick till en skola för blinda, andra uppger att det var män som blivit blinda i första världskriget som gick till en mötesplats för dem. Hur som helst la då Guilly d'Herbemont märke till hur svårt blinda hade i trafiken. Många gick med käpp som stöd, men varken andra fotgängare eller bilister tog vidare hänsyn till dem. Guilly började därför själv hjälpa blinda i området när hon var ute på gatorna.

Då såg hon samtidigt hur polisen använde vita signalstavar för att dirigera trafiken. Det var det som gav henne idén att blinda skulle kunna använda vita käppar, som skulle synas för alla. Hon skrev 1930 till tidningen L'Écho de Paris, och till olika myndigheter och organisationer för blinda. Men en del i organisationer för blinda var tveksamma. De oroade sig för att vissa kanske skulle uppfatta det som ett utpekande av dem bland blinda som inte ville "skylta med" sitt funktionshinder. Guilly d'Herbemont fortsatte trots det argumentera för sin idé, och lyckades snart få med sig dem.

  När även en internationell organisation för blinda ställde sig positiv lät Guilly tillverka 5 000 vita käppar att dela ut till folk. Under en högtidlig cermoni den 7 februari 1931 med flera ministrar närvarande delade Guilly d'Herbemont ut de första vita käpparna till två män, en "civil" och en soldat som förlorat synen i kriget.

  1931 blev den vita käppen alltså antagen som blindsymbol över världen. Sedan 1969 är dessutom den 15 oktober varje år numera internationella Vita käppens dag. Den vita käppen symboliserar självständighet, självförtroende och rörlighet.

  För sin uppfinning tilldelades Guilly d'Herbemont 1947 titeln riddare av Frankrikes främsta statsorden, Hederslegionen, av Frankrikes president. Hon fick också medalj som officer i Hederslegionen, och 1976 fick hon även medalj av staden Paris.

Staty till minne av Guilly d'Herbemont i Meuse.

Mycket mer än så vet vi tyvärr inte om Guilly d'Herbemont. Hon verkade bo kvar i Paris under sitt långa liv. Till skillnad från alla sina syskon gifte hon sig aldrig. Det står däremot ofta om henne att hon fortsatte sitt intresse för blinda och samarbete med organisationer för blinda under hela livet.

  Guilly d'Herbemont dog den 28 februari 1980, 91 år gammal.

Guilly d'Herbemont med några av sina många syskonbarn.

Många viktiga uppfinningar görs ofta samtidigt. I Europa är det Guilly d'Herbemont som ses som den vita käppens upphovskvinna, men frågar du en amerikan kanske hen säger att det var en amerikansk man som uppfann den. Bägge delarna kan vara sanna, för samma år som Guilly d'Herbemont börjat driva sin idé, verkar en amerikan också ha gjort det. Dessutom fanns det en blind brittisk man som hävdade att han personligen började använda vit käpp redan 1921, även om idén inte spreds vidare då. Men enligt World Blind Union blev vita käppar vanliga i Europa före USA.