« Den första kända kvinnan som var matematiker

Hypatia var en grekisk matematiker och filosof som levde i antikens Alexandria i Egypten. Hon föddes mellan år 350 och 370 ungefär. Hennes mamma dog troligen när Hypatia var liten, så pappan Theon, som var matematiker och filosof, uppfostrade henne ensam. Han lärde henne om konst, litteratur, vetenskap, filosofi och matematik. Hypatia studerade även för Plutarchos och hans dotter Asclepigenia, och hon reste till Aten och till Italien under sin utbildning.

  Hypatia brukar räknas som den tidigast kända matematikern som var kvinna. Hon var en stark förespråkare för vetenskap och rationellt tänkande. I Alexanderia undervisade hon i Platons och Aristoteles filosofi, och föreläste om astronomi och matematik.

  Precis som sin pappa blev Hypatia lärare på Muséet*, ett forskningsinstitut i Alexandria, där hon ansvarade för avdelningen för matematik. Hon blev en mycket uppskattad lärare, som eleverna kom resande långväga ifrån för att undervisas av.

  Hypatia skrev flera viktiga böcker och avhandlingar om filosofi och matematik. Hon var också intyresserad av mekanik och teknologi, och utvecklade en apparat för destillering av vatten, ett instrument för mätning av vattenståndet samt en hydrometer, en mätare av vätskors densitet (täthet). Hon uppfann inte de sakerna, men hon hade kunskap att kunna bygga och utveckla dem. Hennes förmåga att förenkla, sammanfatta och utveckla andras teorier gjorde dessutom att många matematiska idéer från antiken har kunnat överleva till idag.

Ett astrolabium hörde till de instrument som Hypatia kunde lära ut hur eleverna skulle bygga. Alltså ett astronomiskt instrument som användes för att bedöma himlakroppars höjd över horisonten och beräkna deras läge.

Alexandria hade länge varit en stad där folk tillhörde olika slags religioner. I enlighet med det undervisade Hypatia människor ur alla religioner, och diskussionerna kunde gå höga på lektionerna. Men det ändrades, och vid den här tiden blev staden alltmer kristen. Det satte Hypatia i en farlig position, trots att hon var så högt respekterad, eftersom hon dels inte var troende, dels förespråkade just vetenskap och rationellt tänkande. Hennes övertygelser gjorde att hon till skillnad från en del andra vägrade att anpassa sig och omvända sig till kristendomen.

  Hypatia fick en fruktansvärd och brutal död. En dag i mars 415 när Hypatia var på väg hem blev hon attackerad av en mobb av fanatiska kristna munkar, som klädde av henne naken och drog henne till kyrkan Caesarium, där hon flåddes, styckades och brändes upp. En del har beskrivit det som att Hypatia föll offer för den första häxbränningen. Vissa anser också att hennes brutala död markerar slutet på den klassiska antiken.

  Det mesta av allt det som Hypatia skrev förstördes efter hennes död, men tack vare en del bevarade brev, och att andra författare på den tiden refererat till hennes olika verk, har insikten om hennes betydelse levt vidare.

* Muséet betydde ursprungligen "åt muserna helgad plats", och muserna var gudinnor för någon av "de sköna konsterna".

HYPATIA är ihågkommen än idag över hela världen. Det har skrivits böcker och gjorts filmer om henne. På månen finns kratrar döpta efter henne. En asteroid och en komet har också fått namn efter henne.

Hypatia finns representerad i den amerikanska
konstnären Judy Chicagos feministiska verk
The Dinner Party.

Margaret Alic: Arvet efter Hypatia – Kvinnor i vetenskapens historia. Alfabeta bokförlag 1986.