Bakgrundspapper uppe

«  Ida B. Wells – amerikansk undersökande journalist, medborgar-rättskämpe och feministisk aktivist

Inramat foto av Ida B. Wells
Namn: Ida B. Wells

Ida Bell Wells föddes som slav den 16 juli 1862 i Holly Springs, i Mississippi i USA. Idas pappa James var son till plantageägaren och en av hans slavar. Därför fick han möjlighet att utbilda sig till snickare. Idas mamma Lizzie var en mycket skicklig kokerska. Innan Ida fyllt ett år blev familjen fria.
Osynlig ruta
  Idas pappa var då med och startade en skola för nyligen friade slavar. Det var där Ida fick sin grundläggande utbildning.Porträttgravyr av Ida B Wells
Osynlig ruta
  När Ida var 16 år var hon på besök hos sin farmor just när sjukdomen gula febern slog till i hemstaden. Båda föräldrarna och en lillebror dog. Släktingarna ville splittra resten av barnen till olika fosterhem, men Ida övertalade sin farmor att hjälpa henne med barnen. Själv ljög hon om sin ålder förPorträttbild av Ida i vacker snidad träram skolledningen i en näraliggande skola för svarta barn och fick på så sätt jobb som lärare, så att hon kunde försörja syskonen.
Osynlig ruta
  Några år senare, när bröderna fått jobb, flyttade Ida med sina systrar till en faster i Memphis, i Tennessee. Där fick Ida möjlighet att en tid studera vid Fisk university.
Osynlig ruta
  En dag när hon reste med tåg från Memphis till Nashville krävde tågpersonalen att hon skulle flytta från vagnen för passagerare i förstaklass som hon köpt biljett till, och istället sätta sig i en annan vagn, i avdelningen för svarta. Ida vägrade och blev med våld flyttad. (Detta var alltså 71 år innan Rosa Parks protest.) Det blev en vändpunkt i Idas liv. Hon stämde tågbolaget och vann i första domstolen, men förlorade i en högre instans. Samtidigt började Ida skriva artiklar om raspolitiken i södern i flera tidningar för svarta. De radikala artiklarna ledde till att hon fick sparken från den skola hon arbetade på, och Illustration av dåtida tåg och resande människorIda blev journalist på heltid. Hon blev också delägare i tidningen Memphis Free Speech and Headlight.

Osynlig ruta
Porträttfoto i guldram av Ida B Wells fosterdotter Kampanjen mot lynchning
Osynlig ruta
1892 blev en av Idas nära vänner, Tomas Mott, en framgångsrik affärsägare, lynchad. Ida var gudmor till hans dotter. Det fick Ida att börja skriva om lynchning, men också att göra grundläggande research om lynchningar över huvud taget.

Osynlig ruta
Bilden till höger: Idas vän Tomas Moss dotter
Maureen Moss Browning, som blev Idas fosterdotter.
Osynlig ruta

  Ida reste runt i södern och samlade information om lynchningar som skett. För att få fram sanningen frågade hon ut både svarta och vita. Margaret Truman skrev i boken Women of Courage:

"Att kalla det ett farligt arbete är en underdrift. Tänk dig en ensam svart kvinna i någon liten stad i Alabama eller Mississippi, ställa frågor som ingen ville svara på, om ett brott som hälften av de vita i staden hade begått."

Bokomslag till Ida B. Wells bok "Southern Horrors. Lynch Law in all Its Phases  Ida upptäckte att det var en myt att lynchning handlade om att straffa svarta män för att de våldtagit vita kvinnor. Så hon skrev om det – och om att det vanligaste faktiskt var att vita män våldtog svarta kvinnor, så som hennes egen farfar hade gjort. Hon skrev om att vita män i själva verket använde lynchningar för att straffa svarta som var framgångsrika i olika sammanhang, eller som inte anpassade sig efter de vitas krav.
Osynlig ruta
     Klicka på broschyren till vänster för att läsa den.
Osynlig ruta
Osynlig ruta  Ida B. Wells anti-lychningskampanj retade upp det vita södern. När Ida tillfälligt var bortrest, stormade en mobb tidningen, förstörde utrustningen, satte eld på redaktionen, och hotade att lyncha Ida om hon någonsin återvände till Memphis.
Osynlig ruta
  Ida förstod allvaret och höll sig borta, men fortsatte att skriva i andra tidningar om lynchningarna. Under två år reste hon runt och höll föredrag om den amerikanska raspolitiken, en del i USA men framför allt i Europa. Hon fick ekonomiskt stöd att kunna göra det bland annat genom den kände ledaren i kampen mot slaveriet Frederick Douglass. I USA fortsatte vita tidningar att attackera henne och refererade till henne som den "smutskastande och illasinnade mulattkvinnan".
Osynlig ruta
  Genom Frederick Douglass hade Ida B. Wells träffat den afro-amerikanska advokaten, tidningsutgivaren och aktivisten Ferdinand Barnett, som bodde i Chicago. 1895 gifte sig de sig. De demonstrerade sin syn på könens lika värde genom att hon vid giftermålet la till hans namn och kallade sig Wells-Barnett, medan han la till hennes namn och kallade sig Barnett-Wells. Hon blev redaktör på hans tidning Chicago Conservator, som de sedan gav ut tillsammans.
Osynlig rutaRockmärke i lila och vitt från National Association of Colored Women's Clubs
Studiofoto av Ida och hennes fyra barn. Hon står längst bak, pojkarna sitter på karmarna till en stol som äldsta dottern sitter på och minstingen sitter på en pall nedanför. Flickorna har vita klänningar, pojkarna kostym.   De fick fyra barn tillsammans. Rösträttskämpen Susan B. Anthony hade först klagat på Ida för att hon gifte sig och fick barn – när hon var så nödvändig i kampen, men Ida bevisade att det faktiskt gick att vara gift och få barn och ändå fortsätta kämpa. Hennes man hade aldrig inbillat sig att han skulle få en hushållerska, och till skillnad från Ida gillade han att laga mat.RocKmärke med en ytterrand av gul text på blå botten: "National Association for the Adnacement of Colored People" och i mitten en vågskål och texten NAACP 1909

Till höger: Ida med sina fyra barn
Charles, Herman, Ida och Alfreda.
Osynlig ruta

Politisk aktivist
Osynlig ruta
Ida fortsatte hela livet att kämpa för det hon trodde på. 1896 tog hon initiativ till bildandet av National Association of Colored Women. Senare var hon även med i bildandet av National Association for the Advancement of Colored People, NAACP, men hon gick snart ur organisationen, med motiveringen att de inte var tillräckligt militanta aktivister.
Osynlig ruta
Porträttfoto av Ida på äldre dar med pärlhalsband och spetsblus   Ida B. Wells-Barnett tog också initiativ till den första afro-amerikanska lekskolan där hon bodde, och hon var aktivist i kampen för kvinnors rösträtt. För att få fler svarta kvinnor att engagera sig i rösträttskampen startade hon Alpha Suffrage Club, den första rösträttsorganisationen för svarta kvinnor i Illinois.
Osynlig ruta
  25 mars 1931 dog Ida B. Wells-Barnett av en njursjukdom, 68 år gammal. Men hennes kamp har fortsatt inspirera den amerikanska medborgarrättsrörelsen ända sedan dess.
Osynlig ruta

Ida B. Wells är än idag känd och ihågkommen i USA. Hon har fått hus och skolor uppkallade efter sig, det har gjorts film, frimärken, med mera om henne. Hon har också tilldelats många pris för journalister genom åren. År 2020 tilldelades Ida B. Wells det ärorika Pultitzer-priset postumt för sitt viktiga journalistiska arbete.

Avdelare i form av en gul linje med en boktrave i vänstra hörnet

Rubrik: Läs mer
Liten glimrande gul stjärna Ida B. Wells: Crusade for Justice (hennes självbiografi).
Osynlig ruta
Liten glimrande gul stjärna På Univercity of Chicago finns en del av Ida B. Wells efterlämnade material bevarat. Där kan du läsa hennes tal om lynchning, hennes handskrivna biografi och mycket annat.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2020-05-05

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu