«  Dataprogrammerare innan datorer hade uppfunnits

Det är många som tänker och säger att data är något som passar bäst för killar. De vet förmodligen inte att den som satte grunden för all modern datorprogrammering var en kvinna.

Augusta Ada Byron föddes den 10 december 1815 i London i England. Hennes pappa, poeten Lord Byron, lämnade familjen när Ada bara var en månad gammal. Hon träffade aldrig sin pappa igen. Adas mamma, Annabella (Anna Isabella) Milbanke, flyttade till sina föräldrar och Ada växte upp med dem.

  Ada var ett sjukligt barn, men hon visade tidigt hur smart hon var när det gällde matematik och teknologi. På den tiden fick kvinnor inte studera vid universiteten, men Adas mamma, som själv var matematiker, lät istället sin dotter studera för skickliga matematiker hemma.

Teckning av Ada Byron vid 17 års ålder 1832.

  20 år gammal gifte Ada sig med baronen William King, som hon fick tre barn tillsammans med. Mannen blev snart greve av Lovelace, vilket gjorde Ada till "Den högvälborne grevinnan av Lovelace".

Redan som tonåring hade Ada lärt känna den skotska matematikern Mary Somerville, som blev en av Adas lärare. Det var Mary Sommerville som presenterade Ada för Charles Babbage. Han hade uppfunnit en mekanisk räknemaskin och han hade idén att maskinen inte bara skulle räkna ihop summor, utan också skulle kunna utföra saker utifrån beräkningarna. Han hade även idéer om att skapa en mer komplicerad "analytisk maskin" och han och Ada diskuterade hur den skulle fungera.

  Adas stora verk var en översättning av Babbages teorier från franska till engelska, men där hon lagt till sina egna noteringar, som var en tre gånger så lång text som den ursprungliga. Hon beskrev hur den analytiska maskinen skulle kunna utföra och repetera en serie instruktioner – ett program. Därför räknas hennes text som den allra första beskrivningen av och fröet till datorprogrammering, och hon själv som världens första programmerare. Och därför finns det ett dataspråk uppkallat efter henne: Ada. Hon hade alltså tänkt ut hur alltihop skulle fungera – långt innan datorer fanns på riktigt.

  När Ada föreställde sig vad "den analytiska maskinen" skulle kunna komma att användas till i framtiden, tänkte hon sig både vetenskapliga och praktiska sätt. Det hon själv gärna lyfte fram var att den bland annat kunde användas för att komponera komplicerad musik och till skapa grafik med text, bilder och ljud tillsammans. Och det fick hon ju rätt i!

Men Adas liv var samtidigt inte så lätt. Adas nära relationer till olika män ledde till rykten om att hon skulle vara otrogen. Dessutom blev hon spelberoende. Tillsammans med några av de män hon kände bildade hon ett syndikat, som försökte skapa en matematisk modell för hur de skulle satsa i vadslagning och garanteras vinst. Men teorin fungerade inte, och Ada förlorade massor av pengar på det projektet.

  Det sista året av sitt liv var Ada Lovelace sjuk i livmodercancer. Hon dog, 36 år gammal, den 27 november 1852.

Ada Lovelaces Arbete föll i glömska och återupptäcktes först 1953. På en auktion i England 2018 såldes dokumentationen av Adas första programmeringsalgoritm för cirka 95 000 pund.

Förutom att Ada Lovelace fått ett datorspråk uppkallat efter sig, har allt möjligt som rör datorer döpts efter henne. Det har skrivits böcker och gjorts filmer om henne. Flera byggnader är döpta efter henne. British Computer Society (BCS) delar ut Lovelace Medal till hennes ära. Ada Lovelace Day firas från 2009 den andra tisdagen i oktober varje år. Association for Women in Computing har delat ut Ada Lovelace Award varje år. I Sverige har Karolinska Institutet döpt en datorsal i hennes namn. Och i Storbritannien finns ett företag som säljer en sorts Lego-figur av Ada Lovelace.

Du kan läsa hela Babbage text om den analytiska maskinen
med alla tillägg av Ada Lovelace direkt på nätet om du klickar HÄR.