«  Minnie Hollow Wood – med rätt att bära krigsfjäderskrud

Minnie Hollow Wood föddes troligen 1856. Vi vet inte var, eller exakt när, eller ens vad hon hette då. Men vi vet att hon var Lakota, vilket är ett folk som tillhör Sioux Nation, som bodde i norra USA och i Kanada då.

  Efternamnet Hollow Wood hette Minnie för att hennes man hette så. Han var Cheyenne. En sak vi vet om Minnie är att hon kunde förstå cheyenne, och hennes man förstod lakota, så de pratade med varandra på var sitt språk hela livet.

  Det som gjort Minnie Hollow Wood känd, är att hon deltog som krigare i slaget vid Little Bighorn 1876, när Minnie alltså var 20 år. Området var en helig plats för ursprungsbefolkningen, och enligt ett fredsfördrag med de vita skulle området tillhöra ursprungsbefolkningen.

Slaget vid Little Bighorn med ledaren Sitting Bull.

  Bakgrunden till slaget var att eftersom det även fanns guldfyndigheter där, var det flera vita guldletare som struntade i allt heligt och trängde sig in. Armén bestämde sig för att det var ursprungsbefolkningen som var problemet och måste slås tillbaka.

  Den stöddige General George Custer var säker på att vinna över Siouxerna och Cheyennerna som höll till vid floden Little Bighorn. Därför inväntade han inte förstärkningar, utan red direkt till strid. Han och alla hans soldater dödades, men många siouxer och cheyenner dog också.

  Vanligtvis var det bara män som fick bära de stora krigsfjäderskrudarna. De var hederstecken som berättade om mod och strid. Men eftersom Minnie Hollow Wood både var modig och hade stridit mot soldaterna från kavalleriet vid Little Bighorn bestämde Sitting Bull och de andra siouxledarna att hon skulle ha rätten att bära krigsfjäderskrud.

  – Jag är en krigarkvinna, som har förtjänat mina fjädrar. Min huvudbonad är inget modeuttryck! sa Winnie Hollow Wood när hennes huvudbonad kom på tal.

  Det fanns i själva verket flera kvinnor i ursprungsbefolkningen som stred vid Little Bighorn, men här berättar vi bar om Minnie.

  Minnie Hollow Wood levde resten av livet med sin man i Cheyennernas reservat i Montana. Hon dog cirka 1930, när hon var ungefär 74 år.

Länge fanns det vid Little Bighorn ett monument över stupade vita, men inget över de stupade bland ursprungsbefolkningen. Men över 100 år efter slaget sattes det upp ett minnesmonument även över stupade siouxer och cheyenner.