«  Den kanske första kvinnan i Sverige som vågade anmäla en man för våldtäktsförsök

Sophie Lisette Sager föddes den 3 juni 1825 i Byarum söder om Jönköping. Pappan var bruksinspektor. Sophies mamma var pappans andra fru och sammantaget fick pappan fem barn med varje fru. Sophie var nummer sju av de tio barnen.

  Men pappan dog när Sophie var nio år, och mamman och barnen hamnade till slut på fattighus. Kanske var det med någon släktings hjälp, det är oklart, men hur som helst verkar det som att Sophie sedan fick chans att börja studera på en flickskola i Jönköping, där hon bland annat lärde sig brodera. Efter studierna började hon arbeta som guvernant och sällskapsdam.

1848 reste Sophie med ångbåt till Stockholm, där hon hade planer på att öppna en egen syateljé. Av kvinnan som skötte restaurangen på ångbåten fick Sophie tips om att söka boende hos en skomakare på Österlånggatan i Gamla stan.

  Det visade sig att detta ställe i själva verket användes som både lönnkrog och bordell. När Sophie en kväll stod och funderade på vad hon skulle ta sig till kom en äldre herre fram och frågade henne om hon var ledsen. Eftersom han verkade så gammal och trevlig och dessutom erbjöd henne att bo med en kvinna i hans hus, följde Sophie Sager med honom.

  Men Sophie hade hamnat ur askan i elden, för det dröjde inte länge förrän denna herre kom med förslag som var "högst kränkande för hennes heder". När Sophie vägrade gå med på hans förslag och slog tillbaka när han försökte våldta henne, blev hon inlåst, misshandlad och sattes på svältkur, berättade hon senare i rätten.

Sophie Sager i rättssalen enligt en gammalt gravyr.

  När Sophie en dag hade lyckats fly från mannens hus, sökte hon upp en läkare. Han hjälpte henne att göra en polisanmälan.

  Fanjunkare Möller – den anklagade våldtäktsmannen – påstod att det i själva verket var så att Sophie Sager var sinnesjuk och därför falskeligen anklagat honom. Han fick stöd av skomakaren och hans fru.

  Sophie Sager förde sin egen talan i rätten och berättade klart och tydligt om vad som hänt. Det faktum att hon drev sitt eger mål – som kom att bli känt som Sagerska målet – gjordet det förstås ännu mer spännande för tidningarna, som bevakade hela rättegången. Många ansåg att Sophie Sager kunde anses som fanjunkarens piga, och då skulle han ju ha rätt att slå henne, eftersom det räknades till så kallad husaga.

Illustration efter en daguerrotyp,
ur skriften om Sagerska målet
som gavs ut 1848.

  Men den läkare som Sophie Sager hade sökt upp, Doktor Brisman, kunde intyga alla hennes skador i rätten, och hans intygande fick stor betydelse för domstolen.

  Sophie Sager vann målet och fanjunkare Möller dömdes till böter. Men några källor uppger att även Sophie dömdes till böter – för ärekränkning för att hon talat så illa om fanjunkaren i rättssalen.

Efter rättegången gavs det ut en skrift om målet, där också en illustration av Sophie publicerades. Hon försörjde sig sedan som sömmerska, men började också hålla föredrag och gav ut flera skrifter med krav på kvinnors rätt till utbildning, arbete och myndighet. Då möttes hon av mycket hån och förlöjliganden, både vid föreläsningarna och i tidningarna. Det tillverkades till och med höga hattar för män, med en illustration av Sophie Sager och text om henne inuti botten på hatten.

Hattfoton: CC/Karolina Kristensson/Nordiska museet

  1854 emigrerade Sophie Sager till USA. Av passagerarlistan framgår att hon reste tillsammans med Leopoldine Sager, 2,5 år. Kanske var det hennes dotter med en okänd man. Men ingenting mer är känt om vad som hände med flickan när de kom fram.

  En del källor anger att Sophie Sager engagerade sig i den amerikanska kvinnorörelsen, men det har vi inte hittat några belägg för. Tvärtom motsatte hon sig den dåtida amerikanska kvinnorörelsens krav på rösträtt för kvinnor.

  1861 gifte sig Sophie Sager med en musiker vid namn Eugene Adolphe Wiener. Samtidigt som hon la till hans efternamn verkar hon ha börjat kalla sig Sophia istället för Sophie. Med mannen fick hon sönerna Gabriel och Victor. Även i USA gav Sophie ut flera debattböcker med sina åsikter om kvinnor och män.

  Sophie Sager Wiener dog i New York den 27 februari 1901, 75 år gammal.

I Vaggerud har Kultur- och fritidsnämnden 2018 instiftat en årlig jämställdhetsutmärkelse till minne av Sophie Sager. I Enskede finns Sophie Sagers gata.

Flera av Sophie Sagers skrifter finns att läsa hos Litteraturbanken.

Hos Stockholmskällan finns många handlingar om Sophie Sager, inklusive en pdf med 1848 års bok: Sagerska målet.