«  Den första kvinnan som blev ledare för Cherokee Nation

Wilma Pearl Mankiller föddes den 18 november 1945, som det sjätte av elva barn till en far som var Cherokee (ah-ni-yv-wi-ya) och en mor som var av holländsk och irländsk släkt. Familjen levde då i Tahlequah i Oklahoma i USA, bland andra cherokeer enligt gamla traditioner. Men när Wilma var i 11-årsåldern flyttade de till San Fransisco, som ett led i myndigheternas försök att få ursprungsbefolkningen att leva mer amerikanskt "mainstream". Det blev en chock för barnen, men de vande sig ganska snart.

  17 år gammal gifte sig Wilma med en man från Ecuador och fick två döttrar med honom. Sen återupptog hon sina studier och tog examen i samhällsvetenskap vid Arkansas universitet.

  Wilma Mankiller hade gått med i aktiviströrelsen bland ursprungsbefolkningen, och 1969-1971 engagerade hon sig i ockupationen av Alcatraz. Innan fängelset byggdes där hade ön varit en indiansk begravningsplats. Ockupanterna krävde att fängelset skulle förvandlas till ett kulturcenter med möjlighet att studera Native American Studies, ett andligt center, ett ekologiskt center, och ett museum om USA:s ursprungsbefolkning. Tanken var att alla anställda dessutom skulle vara från ursprungsbefolkningen.

  Alcatraz-ockupationen blev ett politiskt uppvaknande för Wilma Mankiller. Hon blev radikal och stödde AIM, American Indian Movement och Svarta Pantrarna.

  Efter att hon skilt sig 1975 flyttade Wilma Mankiller tillbaka till Oklahoma med sina döttrar. Där började hon arbeta för Cherokee Nation.

Klicka på bilden till höger för att se hela.

  1983 valdes Wilma Mankiller till biträdande chef och två år senare blev hon den första kvinnan som var chef över Cherokee Nation. Hon gifte senare om sig med en annan Cherokee, som hon länge varit vän med.

  Wilma Mankiller var ledare för Cherokee Nation i tio år. 1995 avstod hon från att än en gång ställa upp till omval, på grund av hälsoskäl.

Under de tio år som Wilma Mankiller var chef anslöt sig allt fler med Cherokee-ursprung till Cherokee Nation, de ökade från omkring 55 000 till cirka 170 000 medlemmar. Hon arbetade intensivt för Cherokeernas självständighet, och som feminist engagerade hon sig särskilt för kvinnornas rättigheter. Det gällde inte minst att återta den makt som kvinnor haft inom urpsrungsbefolkningarna innan européerna invaderade Nordamerika. Hon kämpade för att förbättra utbildning, hälsofrågor och bostadsfrågor.

  1990 skrev Wilma Mankiller under ett historiskt avtal om självstyre. Det innebar att Cherokee Nation fick hand om de pengar som tidigare skötts av Indianbyrån i Washington. Egna domstolar och polis inrättades liksom ett eget skattesystem.

  Wilma Mankiller fick en mängd pris för sitt arbete, inklusive den tjusigaste medalj en civilperson kan få från presidenten. Hon utsågs till Årets kvinna av tidskriften Ms. 1987 och valdes in i National Women's Hall of Fame 1993. Det har också spelats in flera filmer om henne.

  Men trots allt förtryck Wilma Mankiller utsattes för i egenskap av att tillhöra ursprungsbefolkningen, har hon uttalat att hon stött på mer diskriminering som kvinna än som indian.

Angela Davis, Wilma Mankiller och Gloria Steinem.

  Gloria Steinem skrev 1993 en mycket positiv recension av Wilma Mankillers självbiografi, Mankiller: A Chief and her People, vilket ledde till att Mankiller och Steinem sen blev mycket nära vänner. – I ett rättvist land skulle hon ha varit president, sa Gloria Steinem om vännen.

  Från att ha överlevt bröstcancer, cancer i lymkörtlarna, en mycket allvarlig bilolycka samt en njurtransplantation dog Wilma Mankiller slutligen i cancer i bukspottkörteln den 6 april 2010.

  – Vi är ett bättre folk och starkare som stamnation tack vare hennes exempel av Cherokee-ledarskap, statsmannaskap, ödmjukhet, nåd, beslutsamhet och handlingskraft, sa Chad Smith, dåvarande chef för Cherokee Nation, vid hennes död.

Ibland har det framställts som att Wilma Mankiller var den första kvinnan som chef för någon ursprungsbefolkningsgrupp i USA. Det stämmer inte. Hon var den första kvinnan som blev chef över Cherokee Nation, men innan européerna intog Nordamerika hade kvinnor ofta höga position hos såväl Cherookeerna som andra grupper inom ursprungsbefolkningen. Andra grupper har dessutom haft kvinnor som ledare sedan många århundraden, som exempelvis Apacher, Irokeer, Ojibwa, Seminoler och Sioux.

Namnet Mankiller syftar på en gammal stridsrang hos Cherokeerna, Asgaya-dihi, som betyder ungefär: väktare av folket.