|  All porr är hämndporr
 Den 
              här rubriken har jag tagit från Meagan 
              Tyler på webben Feminist Current. 
              Jag blev så glad när jag såg att hon hade skrivit 
              ett inlägg där om just det som jag tänkt skriva om 
              så länge – om hur fel diskussionen om ”hämndporr” 
              känns, om du har en feministisk analys av porr.  Det 
              är svårt att skriva kritiskt om debatten om "hämndporr". 
              Den tjej eller kvinna som utsätts av exempelvis en före 
              detta kille/man som sprider bilder eller filmer av henne är 
              ju utsatt för ett allvarligt övergrepp. Det är klart 
              att det behöver lagstiftas mot det. 
  Ändå vänder jag mig mot hela begreppet 
              "hämndporr".
 
  För jag vet hur många kvinnor som helst som 
              har utnyttjats även i kommersiell pornografi. Problemet är, 
              precis som Rebecca Whisnant skrev 
              i artikeln ”Pornografi 
              och förnedring” – som vi publicerade 
              i förraförra numret av Kvinnofrontens nyhetsbrev – 
              att ingen pratar om de tjejernas "anseende", 
              för de är till för att förnedras.
 
  Det är det som är själva vitsen med den 
              kommersiella pornografin; att sälja bilden av den förnedrade 
              kvinnan.
 
  Genom upprördheten över hur förnedrad 
              en tjej blir av att utsättas för just hämndporr, 
              genom pratet om att den porren ju sprids utan 
              hennes samtycke, sprids också den underliggande föreställningen 
              om att "vanlig" porr handlar om tjejers samtycke – 
              inte om förtryck, förnedring och utsatthet.
 
  Försäljningsargumenten
 
  För över tjugo år sen gjorde Christina 
              Nilsson och jag en undersökning om porrindustrins försäljnings-argument 
              i baksidestexterna till kommersiell porrfilm på video.
 
  Det visade sig att ett viktigt försäljningsargument 
              var våld, tvång och hot. 
              Det förekom i 54% av baksides-texterna. 
              Ett annat vanligt försäljningsargument var lura/övertala. 
              Det förekom i 32% av baksidestexterna.
 
  När vi räknade ihop de filmer som såldes 
              med våld/tvång/hot eller 
              lura/övertala eller bådadera 
              visade det sig att 68% 
              såldes med själva försäljnings-argumentet 
              att tjejen/kvinnan i filmen inte 
              ville.
 
  Det är vad kommersiell pornografi är.
 
  Sexualiserad underordning
 
  Det som porrindustrin säljer är en 
              sexualisering av könsmaktstrukturen; av kvinnors underordning 
              och mäns överordning. Pornografin 
              gör kvinnors underordning till något ”sexigt”.
 
  Det här har feminister kämpat mot sedan tidernas 
              begynnelse. Jag brukar citera Kathleen Barry, 
              som på en konferens som Roks ordnade för 20 år 
              sedan eller så berättade om kampen i USA. Hon förklarade 
              att ju mer feministerna pratade om vad män gjorde mot kvinnor, 
              desto mer började de som förespråkar porr och prostitution 
              och hela samhället att fokusera på samtycke.
 
  Men att fokusera på individens samtycke riskerar 
              att bli ett förnekande av att vi lever i ett patriarkat, ett 
              samhälle där kvinnor är underordnade ekonomiskt, 
              socialt, politiskt, sexuellt – vilket begränsar kvinnors 
              "val". Och det blir också att acceptera hora/madonna-uppdelningen, 
              eftersom det ska lagstiftas mot att de andra 
              kvinnorna utsätts för allt som kvinnor utsätts för 
              i porren. Det är bara de tjejer/kvinnor som anses ha något 
              "anseende" att förlora som ska få upprättelse. 
              Inte hororna som "låter" 
              sig förnedras i den kommersiella pornografin.
 
  "Samtycke" är liberalt
 
  Fokuseringen på samtycke leder 
              med andra ord till en liberal, individualistisk politik, som delar 
              upp kvinnor i vi & dom. Det 
              problematiserar inte vad porr är.
 
  Som vi i Kvinnofronten sagt och skrivit om många 
              gånger, är pornografi inte heller endast kvinnoförtryck. 
              Det är också rasism och fascism. Megan 
              Tyler hänvisar till den amerikanska aktivisten mot porr 
              Gail Dines, som reser runt och föreläser 
              om pornografi i både USA och övriga världen nu. 
              Men jag tänker på alla andra som pekat på det här 
              sen 30 - 40 år tillbaka, som till exempel Andrea 
              Dworkin och Diana Russell 
              i USA, Unni Rustad i Norge, och vi 
              kvinnofrontare här i Sverige.
 
  Skulle det vara okej att sprida den rasistiska, fascistiska, 
              kvinnohatande och sexuellt våldsförhärligande propaganda 
              som den kommersiella pornografin är, om bara tjejen i filmen 
              sagt ja? Eller snarare: så länge hon inte kan bevisa 
              att hon sagt nej...
 
  Vem bryr sig om ditt samtycke?
 
  För er som är yngre kan jag berätta ett gammalt exempel 
              på att porrindustrin inte har några problem med krav 
              på "samtycke".
 
  Den sadistiske porrprofitören Carl 
              Serung spelade under 1990-talet in extremt förnedrande 
              porrfilmer på sina porrklubbar. Han drogade unga tjejer och 
              fick sen de nerdrogade tjejerna att skriva under intyg om att de 
              samtyckte. Det väckte stor uppmärksamhet i medierna ett 
              tag då. Men trots att flera av tjejerna hamnade på psykiatriska 
              mottagningar efter övergreppen och att Serung polisanmäldes 
              ett antal gånger, lades allt ner i brist på bevis.
 
  Och porrfilmerna? Ja, de fortsatte att spridas, även 
              i vanliga videobutiker, bland annat där jag bor – trots 
              att alla, i och med att medierna uppmärksammat saken, visste 
              att tjejerna var neddrogade och utnyttjade. För 
              porrindustrin är det som sagt ett försäljnings-argument 
              att det handlar om övergrepp, videobutiksägarna hade ingenting 
              emot att sälja filmade övergrepp, och de som köper/konsumerar 
              porren brydde sig lika lite som vanligt.
 
  Vi kräver mer!
 
  Nej, den radikalare feminismen har aldrig nöjt sig med "samtycke". 
              Vi tycker inte att någon tjej 
              eller kvinna ska utsättas.
 
  
  Så vad gör vi? Jag vet inte riktigt. Men 
              jag är ganska säker på att vi, samtidigt som vi 
              kräver lagstiftning mot att män sprider sexuella skildringar 
              av sina före detta flickvänner på nätet, måste 
              tillägga något om vad all pornografi faktiskt är, 
              och att ingen kvinna borde behöva 
              utsättas för sexuell förnedring och förtryck. 
  Jag tror att vi måste tjata om att all 
              porr fungerar som "hämnd" mot alla 
              kvinnor, att den i sig är ett sätt att förnedra 
              alla tjejer & kvinnor och på så sätt medverka 
              till att hålla oss kvar i vår underordnade position 
              i samhället – på motsvarande sätt som den 
              enskilda killen vill förnedra 
              sin före detta tjej som han sprider bilder av på nätet.
 
  Jag tror vi måste tjata om vad det gör med 
              oss tjejer och kvinnor att leva i ett samhälle där vi 
              är ständigt omringade av bilder av sexuellt förnedrade 
              kvinnor – att vi måste peka på att pornografi 
              faktiskt är en del i en propagandaapparat som legitimerar, 
              glorifierar och reproducerar en könsmaktsordning.
 
  Om vi alltid i alla sammanhang tjatar om det, då 
              kanske, kanske, det kan göra att den liberala, individualistiska 
              idén om "samtycke" inte lyckas sudda ut all feministisk 
              analys.
 |