Kvinnofrontens Nyhetsbrev - logga
Osynlig ruta
Datum

Torsdagen den 13 december 2018

Osynlig ruta
Osynlig ruta Meny

Det som publiceras här är ett utdrag ur Kvinnofrontens nyhetsbrev för medlemmar:
"Ordet är ditt, syster!". Allt detta har med andra ord redan publicerats i pappersform.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  HEM

Osynlig ruta

  Artiklar

Osynlig ruta

  Tillförlitliga Tilda

Osynlig ruta

  Notiser

Osynlig ruta

  Citatet

Osynlig ruta

  Smått och gott

Osynlig ruta

  GAMLA nummer

Osynlig ruta
Osynlig ruta

Foto av servitris med en tallrik i var hand och typiskt restaurangmiljö/kök i bakgrunden. Hons er trött ut och stirrar rakt framför sig.
Foto: CC/Daveblog/Flickr.com  
Osynlig ruta

Gerda Christenson har läst LO-rapporten "Tid, makt och pengar – Sveriges jämställdhetsbarometer 2018" och funderar över vad kvinnors olika utveckling på arbetsmarknaden egentligen kommer få för betydelse för kvinnorörelsen.

Om inte vi, vem?

Anfang: I en värld där medierna skildrar det mesta ur övre medelklassens glassiga perspektiv, är fackförbundens rapporter ett ställe där vi trots allt kan hitta lite information som berör oss andra. Det blir så tydligt, när jag läser sådana här rapporter, att de så kallat feministiska krav som ställs i politiken ofta är så helt uppåt väggarna fel. Om arbetarkvinnor deltidsarbetar för att en inte orkar jobba heltid, och ändå blir utslitna, så är det ingen vits med att kräva "rätt till heltid" om du inte samtidigt kräver arbetstidsförkortning, eller åtminstone förändrade arbetsvillkor.
Osynlig ruta
  I den här rapporten – LO:s senaste jämställdhetsbarometer – kollar de på hur arbetsmarknaden har förändrats under de senaste 20 åren, från 1997 till 2017.
Osynlig ruta
  Där står alltså om sådant som vi nästan aldrig annars får höra i mansmedia, om hur vanliga kvinnors villkor har förändrats.
Osynlig ruta
Arbetarkvinnor – och alla andra
Osynlig ruta
Medan män av alla slag och kvinnor i tjänstemannayrken hade fasta jobb på heltid i runt 70 - 90 procent av fallen 2017, var det bara 41 procent av alla arbetarkvinnor som hade det. Klart mindre än hälften, alltså.
Osynlig ruta
  För att tydligt visa hur villkoren för arbetarkvinnor alltså skiljer sig från alla andras, gjorde jag diagrammet här nedanför.
Osynlig ruta

Diagram fast heltidsanställda 2017: Kvinnor i arbetarykrne 41%, män i arbetaryrken 69%, kvinnor i tjänstemannayrken 75%, män i tjänstemannayrken 87%.
Genom att visa på fasta heltidsjobb för olika grupper, blir det tydligt att arbetarkvinnor skiljer sig från både arbetarmän och tjänstemän av bägge kön. För att kunna ställa krav som är bra för arbetarkvinnor gäller det att kolla på hur just dessa arbetsvillkor ser ut.
Osynlig ruta

Osynlig ruta
  Samtidigt har skillnaderna inte bara ökat mellan arbetarkvinnor och alla andra – skillnaderna inom gruppen arbetarkvinnor har också ökat. De fasta heltidstjänsterna har faktiskt ökat bland arbetarkvinnor under de här 20 åren, från 36 procent 1997 till 41 procent 2017. På samma gång har de fasta tjänsterna på deltid minskat. Istället har de tidsbegränsade anställningarna ökat.
Osynlig ruta
Tidsbegränsning = klassfråga
Osynlig ruta
De tidsbegränsade anställningarna har ökat för alla grupper, men de är fortfarande vanligare bland arbetarklassen än bland tjänstemännen, oavsett kön. Men det är stor skillnad på tidsbegränsade jobb. En del är projektjobb på heltid under flera år, andra är så kallade behovsanställningar – "ring-och-spring-jobb" – där du är anställd per timme.
Osynlig ruta
  Behovsanställningar är den anställningsform som har ökat mest under de senaste 20 åren.
Osynlig ruta
  Varför är det inte mer diskussion om det?
Osynlig ruta
  2017 hade 58 procent av de tidsbegränsat anställda arbetarkvinnorna just behovsanställningar.
Osynlig ruta
  Och så har vi det där med att jobba deltid.
Osynlig ruta

Diagram deltidsanställda i procent 2017: Kvinnor i arbetaryrken 50%, kvinnor i tjänstemannayrken 24%, män i arbetaryrken 14%, män i tjänstemannayrken 9%.

Osynlig ruta
Den luriga deltiden
Osynlig ruta
LO skriver att det finns en utbredd föreställning om att
arbetarkvinnor väljer att jobba deltid för att det gör det enklare att kombinera arbete och familj. Rapporten konstaterar: "Det är helt klart en felaktig uppfattning."
Osynlig ruta
  Arbetarkvinnor går inte ner till deltid när de får barn, utan startar ofta på deltid, vilket sen är svårt att ändra.
Osynlig ruta
  En stor anledning till att arbetarkvinnor jobbar deltid är att det är svårt att få heltidsjobb i arbetarkvinnoyrken. Därför tänker många att det viktiga är att kräva rätt till heltid för alla. Men så enkelt är det inte.
Osynlig ruta
  En orsak till att jobba deltid – som nästan enbart arbetarkvinnor uppger – är att arbetet är för fysiskt och/eller psykiskt krävande för att en ska orka arbeta heltid.
Osynlig ruta
  Kravet på rätt till heltid – utan några tilläggskrav – är helt enkelt mer av ett krav för medelklasskvinnor.
Osynlig ruta
  Den som vill kräva arbetarkvinnors rätt måste åtminstone kräva att arbetet i så fall först måste organiseras om, så att alla orkar jobba heltid. Men det logiska är självklart att kräva
6 timmars arbetsdag (eller mindre!).
Osynlig ruta
Jobb utanför kontorstid
Osynlig ruta
Ytterligare ett skäl till att en arbetstidsförkortning är helt nödvändig för arbetarkvinnor är vad LO-rapporten kallar "arbetstidsförläggning". Alltså när du jobbar.
Osynlig ruta
  63 procent av alla arbetarkvinnor jobbade en del eller hela arbetstiden utanför kontorstid 2017.
Osynlig ruta
  Bland kvinnorna i tjänstemannayrken ser det helt motsatt ut. Där uppger 70 procent att de enbart jobbar dagtid på vardagar.
Osynlig ruta
  På det ska läggas att arbetarkvinnor är den grupp som i allra störst utsträckning arbetar med delade turer, i skift, på helger och på kvällstid.
Osynlig ruta
Sammanfattning av läget
Osynlig ruta
Arbetarkvinnors villkor på dagens arbetsmarknad:

Gul prick  endast 4 av 10 har fasta heltidsjobb,
Osynlig ruta
Gul prick  antalet fasta deltidstjänster har minskat,
Osynlig ruta
Gul prick  6 av 10 av dem som inte har fast jobb har
    "ring och spring"-jobb,
Osynlig ruta
Gul prick  många jobbar deltid för att jobbet är för tufft
    fysiskt och/eller psykiskt för att orka jobba
    heltid,
Osynlig ruta
Gul prick  drygt 7 av 10 kan inte bestämma när olika
    arbetsuppgifter ska göras,
Osynlig ruta
Gul prick  det är den grupp som har minst möjlighet att
    påverka arbetstakten,
Osynlig ruta
Gul prick  mer än 6 av 10 jobbar del av eller hela
    arbetstiden utanför kontorstid,
Osynlig ruta
Gul prick  det är den grupp som oftast har delade turer,
    jobbar skift, på helger och på kvällstid,
Osynlig ruta
Gul prick  7 av 10 är helt uttröttade i kroppen efter jobbet
    och lider av värk,
Osynlig ruta
Gul prick  det är den grupp som har sämst hälsa,
Osynlig ruta
Gul prick  det är den grupp som är mest utsatta för våld,
    eller hot om våld, på jobbet.
Osynlig ruta

Vilka kvinnor syns?
Osynlig ruta
Att läsa rapporter som denna får mig att se ännu tydligare att kvinnor nuförtiden har väldigt olika villkor på arbetsmarknaden, och att de olika villkoren har ökat under senare år.
Osynlig ruta
  Hur påverkar allt det här kvinnorörelsen? Ja, där är det skrämmande att se, att det inte finns någon kvinnorörelse för arbetarkvinnor längre i Sverige, jag skulle tro att Kvinnofronten är det närmaste en kommer. Eftersom medelklassen är de som syns i tidningar och på Citat ur artikeln: Hur påverkar det kvinnorörelsen att kvinnor nuförtiden har så väldigt olika villkor på arbetsmarknaden, och att de olika villkoren ökar?tv, och politiker från alla partier nästan alltid är medelklass, så finns det inte många som ser världen ur arbetarkvinnors perspektiv.
Osynlig ruta
  Jag tycker ju inte precis att LO är en organisation som är särskilt radikal där heller, men faktum är att de verkar ha börjat få upp ögonen för hur det här med klass spelar roll för jämställdhetspolitiken.
Osynlig ruta
Jämställdhetspolitik
Osynlig ruta
I rapporten är LO kritiska till den svenska jämställdhets-
politiken. De skriver:
Osynlig ruta
  "Under 1990-talet fick nyliberala logiker med fokus på individer, valfrihet och marknadens 'frigörande kraft' stort genomslag inom jämställdhetspolitiken. Det gjorde att frågor om ekonomisk fördelning och social rättvisa föll undan. Politiken kom att rikta sig till en resursstark medelklass snarare än till LO-kollektivet...
Osynlig ruta
... Det är ett stort problem att vår tids jämställdhetspolitiska strategier i så hög grad har kommit att utgöras av individuella lösningar på strukturellt formade mönster, eftersom dessa når ett mindre antal kvinnor (och män) med förhållandevis goda ekonomiska villkor."

Osynlig ruta
Faktisk månadslön
Osynlig ruta
En följd av att LO funderar över att jämställdhetspolitiken blir så fel, är att de inte nöjer sig med att redovisa löneskillnader omräknat till heltid, vilket är det vanliga sättet.
Osynlig ruta
  Istället redovisar de faktisk månadslön. De har alltså räknat om lönestatistiken efter olika arbetstid. Före skatt.
(Se diagrammet här nedanför.)

Osynlig ruta
  Av utvecklingen de senaste åren kan en se att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat. Det gäller mellan kvinnor och män både i arbetaryrken och i tjänstemannarken (även om minskningen tydligen avstannat under de senaste tio åren).
Osynlig ruta
  Däremot ökar skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän. 1997 hade arbetarmän högre faktisk lön än kvinnor i tjänstesektorn. Idag är det tvärtom. Det innebär också att idag har kvinnor i tjänstesektorn 70 procent högre faktisk lön än arbetarkvinnor.
Osynlig ruta
  I och med att både den nuvarande regeringens och borgarregeringars politik är och har varit att ta från de fattiga och ge till de rika, lär dessa skillnader bara bli större och större.
Osynlig ruta

Diagram med faktisk genomsnittslön jämfört med heltidsgenomsnitt 2017. Kvinnor i arbetaryrken 18 480 mot 24 000. Män i arbetaryrken 25 024 mot 27 200. Kvinnor i tjänstemannayrken 31486 mot 34 600. Män i tjänstemannayrken 40 704 mot 42 400.
I och med att klasskillnaderna ökar för varje år ökar också skillnaderna i livsvillkor mellan olika kvinnor.
Osynlig ruta
  Men hur mycket av dagens jämställdhetspolitik utgår från de kvinnor som har sämst villkor?
Osynlig ruta

Osynlig ruta
Vilka krav ska vi ha?
Osynlig ruta
LO-rapporten avslutas med konkreta krav, och jag noterar att de lagt till en mening till kravet på heltid: "Heltidsarbetet måste utformas på ett hållbart sätt för individ och arbetsorganisation."
Osynlig ruta
  De kräver att det blir färre tidsbegränsade anställningar, bättre arbetsmiljö, mer folk inom vård och omsorg, barnomsorg på obekväm arbetstid, att föräldralediga och
arbetslösa ska ha rätt till barnomsorg. Vidare kräver de tillgång till äldreomsorg, så att kvinnor inte tvingas gå ner i arbetstid för att vårda anhöriga.
Osynlig ruta
  Det är många bra krav (jag bortser från individualiserad föräldraförsäkring). Men det är ju ingenting i förhållande till hur arbetsmarknaden ser ut!
Osynlig ruta
  Det är ju fullständigt sanslöst att så många inte ens har fast jobb!? Med allt vad det innebär av att inte kunna stå på ett lägenhetskontrakt, inte kunna planera semester, inte ha betald sjukledighet och allt vad det är. Hur kan vi över huvud taget acceptera en sådan arbetsmarknad?
Osynlig ruta
Om inte vi, vem?
Osynlig ruta
Det handlar väl som vanligt om en normaliseringsprocess. Hela samhället har blivit totalt individualiserat = vi fått lära oss att vi får skylla oss själva om vi har det taskigt.
Osynlig ruta
  Problemet är att ingenting kommer att förändras till det bättre om inte några protesterar och ser till att skapa förändring. Och då menar jag alltså att protestera på riktigt, inte bara uttrycka lite mesiga krav, som LO.
Osynlig ruta
  "Om inte vi, vem? Om inte nu, när?"

Gerda Christenson

Osynlig ruta
LO-rapporten:
Sveriges jämställdhetsbarometer 2018 – Tid, makt och pengar

Allt material där inte annat anges:
© Kvinnofronten

Röd pil - gå till sidans topp

Osynlig ruta Kvinnofrontens nyhetsbrev - puffrad

Osynlig ruta
Bli medlem!
Osynlig ruta
Som medlem i Kvinnofronten får du nyhetsbrevet direkt hem i brevlådan!
Osynlig ruta
Läs mer HÄR!
Osynlig ruta

Osynlig ruta
Osynlig ruta
Kvinnofrontens adress

© Kvinnofronten 2006-2018