«
Tillbaka
1855
gifte sig Lucy med Henry Blackwell,
som då upprepat hade friat till henne under flera år,
trots att hon hela tiden sa nej – hon var emot äktenskapet,
för hon ville inte ge upp sin frihet.
Redan som barn hade Lucy reagerat när hon läste
i Bibeln att "Thy desire shall be to thy
husband and he shall rule over thee". Orättvisan
i att kvinnor inte sågs som fullvärdiga människor
kunde hon absolut inte acceptera, och därför hade hon
bestämt sig för att aldrig gifta sig. Men hon var kär
i Henry och han sa att han var beredd att anpassa giftermålet
till hur hon såg det.
I hans familj, Blackwell, var i stort sett allihop aktivister
för kvinnors rättigheter. Föräldrarna hade sett
till att både flickorna och pojkarna fick studera. Precis
som de andra stöttade Henry kvinnokampen.
Så när Lucy och Henry gifte sig, läste
vigselförättaren en alternativ text som de själva
skrivit, där de slog fast att de inte accepterade statens krav
på kvinnors underordning, utan gifte sig som två lika
parter. Lucy behöll dessutom sitt eget namn, och skrev:
"A wife should no more take her husbands
name than he should hers. My name is my identity and must not be
lost."
Innan dess
hade tydligen ingen kvinna i USA krävt att få behålla
sitt namn vid sitt giftemål, även om en del använde
både sitt ursprungliga efternamn
och mannens namn.
Så än idag kan en amerikansk kvinna som behåller
sitt efternamn när hon gifter sig få höra att hon
"är en Lucy Stone" eller
"gör en Lucy Stoner".
(Men
självklart måste Lucy Stone i praktiken ge upp sina rättigheter
som ogift kvinna när hon gifte sig med Henry Blackwell, och
en del källor menar att han med tiden började undergräva
hennes självförtroende, samtidigt som hon både var
tvungen att ta ansvar för allt i deras hem och försörja
dem.)
När Lucy och Henry gifte sig hade
de samtidigt skrivit fastigheten som de bodde i på henne.
På så sätt ville de att hon skulle ha egen egendom.
Men i protest mot att kvinnor inte hade rösträtt vägrade
Lucy Stone 1858 att betala skatt för sin fastighet.
"No taxation without representation"
(Ingen skatt utan representation) var
ett gammalt anti-kolonialt slagord. Lucy Stone använde det
för att slå fast att kvinnor inte borde behöva betala
skatt så länge kvinnor inte kunde påverka politiken
genom att rösta.
Skattemyndigheten kom då hem till henne, tog ut
några av hennes möbler på gården, och höll
auktion. (Men en granne köpte flera saker och gav tillbaka
till henne.)
Och information om protesten spreds över hela landet.
Bilden:
Lucy med dottern Alice Stone Blackwell,
som också blev en känd feministisk aktivist.
|