Bakgrundspapper uppe

«  Uppfinnare av Lovikkavantarna

Foto av Erika som sitter och stickar
Namn: Erika Kruukka Aittamaa

Maria Erika Olofsdotter Kruukka föddes den 22 februari 1866 i Junosuando. De var sex barn i familjen och de levde ganska fattigt.
Osynlig ruta
  24 år gammal blev Riiga, som hon kallades, med barn och fick en son. Två år senare väntade hon nästa son, men då gifte hon sig med pappan till barnen, skogsarbetaren August Aittamaa. De bosatte sig i byn Lovikka och fick åtta barn tillsammans, men fem av barnen dog, fyra av dem när de var allt från bara några månader till några år gamla.
Osynlig ruta
Foto av Erika och hennes man som står rakt upp och ner utomhus i början av seklet  Det var tunga tider, familjen hade det knapert, och Riiga tjänade extra på att sticka vantar till folk. Folk lämnade ull till henne och hon stickade vantar av ullen. En dag omkring 1890 fick hon en beställning på ett par extra varma och slitstarka vantar av en man som ville ha dem i sitt jobb i skogen. Riiga berättade i en intervju 1936 att hon "spann då riktigt tjockt garn och stickade två par så tjocka vantar att de enligt min mening borde stoppa i flera vintrar". Men vantarna blev stela och hårda och mannen var missnöjd för att hon förstört ullen.
Osynlig ruta
Riiga funderade och provade att sticka vantar löst i otvättat ullgarn, sedan tvätta vantarna flera gånger så att de drog ihopFoto av ett par Lovikkavantar sig och blev varma och täta, och sedan karda dem så att de blev mjuka.
Osynlig ruta
  De nya vantarna blev snabbt populära och Riiga fick allt fler beställningar. Ganska snart började Riiga att brodera muddarna i de samiska färgerna blått, rött och gult. I nederkant på vanten gjorde hon en tofs så att vanten kunde hängas på tork. Lovikkavanten var uppfunnen.
Osynlig ruta
  Tack vare att så många ville ha vantar fick familjen det lite bättre ställt. Men Riiga hann inte med alla beställningar, så hon lärde andra kvinnor i byn att sticka Lovikkavantar. Men hon godkände dem bara om de var stickade på rätt sätt, med samma mönster.
Osynlig ruta
Foto av Erika när hon sitter och spinner  Under hela sitt liv stickade Riiga Lovikkavantar. På 1930-talet var det en lärare i byn som hjälpte henne att söka patent på Lovikkavanten. Hon fick patentet, men när hon skulle hämta ut det visade det sig att det kostade 30 kronor att lösa ut brevet. Så mycket pengar hade inte Riiga och hon vägrade att ta emot pengar från de andra byborna när de ville göra en insamling. Så patentbrevet fick gå tillbaka.
Osynlig ruta
  Mycket mer vet vi inte om Erika Kruukka Aittamaa, men det berättades om henne att hon brukade sitta i sin gungstol på gamla dar och röka pipa. När hennes döttrar gifte sig med svensktalande män var hon inte glad åt det. Själv pratade hon aldrig annat än finska.Frimärke med en Lovikkavante på med gult upptill och blått nedtill
Osynlig ruta
  Erika Aittamaa dog den 15 december 1952, 86 år gammal.
Osynlig ruta
Tio år efter att Erika Kruukka Aittamaa dött registrerade Lovikka Husmoderförening Lovikkavanten som varumärke. Enbart de vantar som stickats i Lovikka på Erika Aittamaas sätt får en äkthetsplomb med när de säljs.
Osynlig ruta

Googles doodle till minne av Erika Kruukka Aittamaa

Utanför skolan i Lovikka har det uppförts en jättevante till minne av Erika Kruukka Aittamaa. 1998 gav Sverige ut ett frimärke med en Lovikkavante på. 22 februari 2016 la Google upp en doodle för att uppmärksamma att det var 150 år sedan Erika Kruukka Aittamaa föddes.
Osynlig ruta

Avdelare i form ett regnbågsfärgat streck

Rubrik: Kolla
Blinkande gul stjärna I en film om Tornebygd (1943) hos Filmarkivet skymtar Erika Kruukka Aittamaa där hon sitter och stickar i sommarens gröngräs, cirka 6:07 in i filmen.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Den som kan finska kan höra Riiga berätta i ett radioprogram från 1948 om hur hon uppfann Lovikkavanten.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

 Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema uppfinnare
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2020-06-28

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu