«
Stark organisatör för arbetarkvinnors
och funktionshindrades rättigheter.
![Namn: Gerda Meyerson](Bilder/Namn/namn-gerda-meyerson.png)
Gerda
Theresa
Meyerson föddes den 1 februari 1866 i Stockholm. Hon
var tvilling, och systern Agda och
hon följdes sedan genom livet. De hade tre bröder, men
bara en av dem överlevde småbarnsåren. Pappan var
bankdirektör och familjen hade det gott ställt.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Gerda
gick på Åhlinska skolan, som var en privat flickskola
i Stockholm. Efter det studerade hon vidare, först konst- och
språkstudier i Dresden och senare studier i socialt arbete
i Tyskland, Holland och Schweiz.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Men
till yrket blev Gerda Meyerson i första hand vad hon själv
kallade "skriftställarinna". Hon skrev barnböcker,
dikter, rapporter och filosofiskt religiösa verk. Som opinionsbildare
skrev hon dessutom i tidningar som Idun,
Dagny,
Socialt Arbete och Vita
Bandet.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Den händelse som kom att forma Gerdas
liv var att hon i slutet av 1800-talet följde med sin pappa
till en korkfabrik där han satt i styrelsen. Hon såg
hur hårt arbeterskorna hade det på fabriken. Deras villkor
berörde henne djupt och fick henne att vilja göra något
för den lilla fritid de hade.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Tillsammans med några vänner startade Gerda
Meyerson 1894 "aftonsamkväm" för arbeterskor
i en lokal på Kungsholmen. Deltagarna höll föredrag
om allt möjligt för varandra medan alla drack té
tillsammans. Det varvades med sång, musik och lekar. Verksamheten
byggdes på med läskurser och kurser i sömnad och
matlagning. Samkvämen blev snabbt populära, vilket bland
annat märktes i att många arbetarkvinnor kom dit år
efter år.
![Foto i halvfidur av Gerda Meyerson som sitter vid ett skrivbord och ser in i kameran. Hon har en tjusig mör klänning. I bakrgunden syns en byrå med fotografier och en piedestal med en blomma](Bilder/Special/Sverige/GerdaMeyerson/gm-skrivbord.jpg)
Gerda Meyerson vid sitt skrivbord.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Precis
som andra av dåtidens rika välgörenhetsfolk
formades även Gerda Meyerson av tanken på att "fostra"
arbetarklassen. Men skillnaden mellan henne och de flesta andra
som höll på med sådan social välgörenhet
var att hon faktiskt blev vän med många av arbetarkvinnorna.
Hon umgicks med dem, och de besökte varandra. Då såg
hon också hur svårt de hade det genom det inneboendesystem
där många kvinnor och män bodde tillsammans i trånga
rum.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Det fick Gerda Meyerson att grunda Föreningen
Hem för arbeterskor, som startade ett första boende
1898. Där kunde arbetarkvinnor hyra ett litet möblerat
rum till en låg avgift och det fanns bibliotek, gemensamt
kök och samlingsrum där aftonsamkväm kunde hållas.
Det började i liten skala, men utökades allt mer, så
att fler sådana hem kunde öppnas de följande åren
för ett hundratal kvinnor.
![Foto av ett rymligt vardagsrum med rutiga gardiner där fyra kvinnor sitter, en spelar piano, en lyssnar, två läser något tillsammans. Bredvid ett foto av en kvinna som sitter och syr vid ett bard med tre stolar och en ljus byrå, en fotoskenlampa på bordet och blomma i fönstret](Bilder/Special/Sverige/GerdaMeyerson/gm-hem-samlingsrum-sov.jpg)
I
hemmet för arbeterskor fanns samlingsrum som det här ovanför
med piano och ett litet bibliotek med böcker. Dessutom fanns
gemensamt kök, och i de ljusa och rymliga sovrummen bodde oftast
två kvinnor tillsammans till en lägre kostnad än
vad inneboendesystemen tog. Så det var inte konstigt att hemmen
snabbt blev populära.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Det
har sagts att Gerda Meyerson var liten och späd till
växten samt både blyg och anspråkslös som
person, och det kanske stämmer. Men det är tydligt att
hon samtidigt var både klok och aktad, och att hon hade en
fantastisk viljestyrka och initiativkraft, och var en skicklig organisatör,
som fick mycket att hända.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
En sommardag 1902 var Gerda Meyerson ute och promenerade
på Djurgården med sin vän Gertrud
af Klintberg, när de pratade om hur de skulle kunna
samordna alla föreningar som jobbade med socialt arbete. Då
kom idén att starta CSA,
Centralförbundet för socialt arbete,
en
organisation som startade året därpå och som är
verksam än idag. För CSA gjorde Gerda Meyerson en utredning
om arbetsförhållandena för dåtidens så
vanliga hemarbetande kvinnor, som exempelvis sömmerskor. Utredningen
visade på långa arbetsdagar till låga löner,
ojämn tillgång till arbete, dålig arbetsmiljö
i trånga och mörka böstäder och beskrev hur
även barnen var tvungna att jobba med industriellt hemarbete.
Rapporten fick stor betydelse.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
I CSA lärde Gerda också känna flera
kända feminister, som bland annat Kerstin
Hesselgren och Anna Whitlock.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Det
står ibland att Gerda Meyerson inte var med i kampen för
kvinnors rösträtt, men att hon stöttade den kampen
är tydligt. Hon var aktiv i den kristna nykterhetsorganisationen
för kvinnor Vita Bandet, som var
en av de största kvinnoorganisationerna i början av 1900-talet,
och som stod bakom kravet på rösträtt för kvinnor.
Gerda Meyerson var vid den tiden redaktör för Vita
Bandets tidning, med samma namn som organisationen, och där
skrev hon om behovet av rösträtt för kvinnor: "Varje
kvinna, som vill sitt lands väl, sitt köns höjande
och släktens välfärd, bör därför med
sitt namn underskriva kvinnans opinionsyttring för politisk
rätt och valbarhet."
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Arbetarkvinnorna
som Gerda lärde känna förväntades vara tillgängliga
i arbetet i stort sett dygnet runt. Det gällde pigor och hemarbetande,
men delvis också butiksbiträden, som snabbt blev utarbetade.
På den tiden fanns ingen lagstadgad semester, så rätten
till semester blev en viktig fråga för Gerda Meyerson.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Det fick henne även att 1911 starta ett vilohem
för kvinnor i sitt hus Tallbacken på Värmdö.
Där fick utslitna kvinnor möjlighet att antingen gratis
eller till en låg summa vila upp sig en tid.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Men det som Gerda Meyerson är mest
ihågkommen för idag är nog främst sitt arbete
inom handikapprörelsen. Gerda var själv hörselskadad
sedan barndomen, och 1921 tog hon initiativ till bildandet av Svenska
föreningen för dövas väl, det som idag
är HRF, Hörselskadades
Riksförbund. De första åren var organisationen
fokuserad främst på att hörselskadade barn skulle
få hjälpmedel och specialundervisning. Gerda reste runt
i landet och höll föredrag och hjälpte till att starta
lokala avdelningar.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Svenska föreningen för dövas väl
startade den första skolan för hörselskadade barn
i Sverige. De startade också en syateljé där hörselskadade
kvinnor kunde få jobb.
![Foto av ett antal kvinnor som sitter eller står vid olika bord och symaskiner i ett rum](Bilder/Special/Sverige/GerdaMeyerson/gm-syateljen.jpg)
Syateljén hos Föreningen för dövas väl
kallades ibland för "Lappcentralen".
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Kampen
för ett bättre samhälle var det viktigaste
för Gerda Meyerson, ett samhälle som visar respekt för
alla människor. "Organisation är
makt", skrev hon i sitt första brev till medlemmarna
i den nya organisationen för hörselskadade. Hon gifte
sig aldrig. Hon bodde nästan alltid med sin familj; först
med föräldrarna och sedan med sin tvillingsyster, och
ett tag granne
med sin bror och hans familj. Broderns barn var ofta hemma hos henne.
Kanske var det närheten till familjen som var skälet till
att hon inte avsade sig den judiska tron, för själv blev
hon egentligen allt mer kristen, vilket hon också skrev om.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
För sitt omfattande sociala arbete tilldelades
hon medaljen Illis quorum 1916.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
Gerda Meyerson dog den 18 juli 1929, 63 år gammal.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
I
tidningen Hertha skrev Karin
Fjällbäck Holmgren att "Gerda
Meyerson var en god människa. Minnet av hennes personlighet
och hennes livsgärning skall leva."
![Rubrik: Läs mer:](Bilder/las-mer.png)
Gerda Meyersons bok Arbeterskornas
värld. Studier och erfarenheter från 1917 finns att
läsa hos Projekt Runeberg på nätet.
![Osynlig ruta](Bilder/ENBLANK.GIF)
|