«  Framstående barnmorska som utvecklade flera förlossningsinstrument

Marie Anne Victoire Gillian föddes den 9 april 1773 i Montreuil, nära Versailles, i Frankrike. Föräldrarna var troligen fattiga, men Marie placerades på ett kloster i närheten av Paris, där hon fick utbildning av nunnorna.

  Marie fick sedan möjlighet att studera förlossningsvård och anatomi. Men hon avbröt studierna 1797 i och med att hon gifte sig med Louis Boivin, som var någon slags tjänsteman i Versailles. När mannen dog efter endast något år, blev Marie änka med en liten baby. Hon började då arbeta på sjukhuset Maternité i Paris, där hon blev elev och sedan assistent åt den välkända barnmorskan Marie-Louise Lachapelle.

Hospice de la Maternité var särskilt inrättat för att ge förlossningsvård åt fattiga kvinnor. Sjukhuset hade även eftervård av mödrar och nyfödda, med en speciell avdelning för kuvöser. Vid den här tiden hade myndigheterna dessutom startat en skola för blivande barnmorskor på Maternité, och där deltog Marie Boivin. År 1802 fick hon sitt barnmorskediplom.

  Då flyttade hon tillbaka till Versailles, men när dottern dog tre år senare, endast 7 år gammal, återvände Marie till Paris och arbetet på förlossningen. Maternité var då ledande i utvecklingen av modernare förlossnings- och mödravård.

Kuvöser på Maternité i Paris.
Ur The Illustrated London News, 8 mars 1884.

  Senare hamnade Marie Boivin i konflikt med sin gamla mentor Lachapelle. Enligt flera källor berodde det på att Lachapelle blivit avundsjuk när även Marie blev allt mer erkänd och dessutom vän med en man som var överläkare där. Marie Boivin flyttade då till ett annat sjukhus, där hon blev chefsbarnmorska. Men hon verkar också ha jobbat på ett tillfälligt militärsjukhus en tid. Och förutom barnmorska arbetade hon även som gynekolog och kirurg.

  Det var vid den tiden Marie Boivin uppfann nya, utvecklade varianter av flera instrument, som en pelvimeter* och ett vaginalt spekulum**. Hon var också bland de första som började använda stetoskop för att lyssna till fostrets hjärtljud, och en av de första som började skära bort en bit av livmoderhalsen för att få bort cancer.

Vartefter blev Marie Boivin medlem i flera medicinska sällskap och hon skrev att antal böcker, som hon även gjorde egna illustrationer till. Hennes Mémorial de l'art des accouchements (1812) blev ett allmänt standarverk som användes i utbildningen av barnmorskor och läkare, och gavs ut i flera nya upplagor fram till 1836. Flera av hennes böcker översattes till bland annat tyska och italienska. Hon skrev också både artiklar och böcker om sina upptäckter kring olika blödningar, orsaker till missfall, samt sjukdomar i livmoder och moderkaka. Dessutom översatte hon flera fackböcker från engelska till franska.

  Marie Boivin blev en stor föregångare inom förlossningsvård. Hon har kallats en av de viktigaste kvinnorna inom medicinen under 1800-talet. 1814 fick hon Preussens guldmedalj för civila förtjänster. 1827 utsågs hon till hedersdoktor vid universitetet i Marburg i Tyskland. Den ryska kejsarinnan ska ha försökt få henne att komma dit för att arbeta. Men det sägs Marie Boivin själv var bitter över att hon inte blivit erkänd av den franska vetenskapsakademin, och att de högsta utmärkelserna inte kom från hennes hemland.

  Annars är det svårt att hitta något beskrivet om hennes person. Hon har kallats "en kvinna med stark karaktär, ädelt intellekt och älskvärd natur". Hon framställs både som någon väldigt vänlig och som någon som alltid sa ifrån till folk för att hon var så noga med att allt skulle bli rätt.

  1835 slutade hon som barnmorska. Trots att hon var så berömd på sin tid verkar hon ha levt ganska fattigt under de sista åren. Marie Boivin dog den 16 maj 1841, 68 år gammal.

Bronsbyst av Marie Boivin gjord av Joseph Carpentier, 1833.

En krater på venus har fått namn efter Marie Boivin. I hennes hemstad Versailles finns en förskola döpt efter henne.

Noter:

* Pelvimeter = bäckenmätare, instrument för att mäta vidden och diametern på en kvinnas bäcken inför att fostret ska födas fram.

** Spekulum = instrument som används för att vidga kroppshåligheter – exempelvis näshålan, öronen eller slidan – för att kunna göra medicinska undersökningar. Vaginalt spekulum används för att kunna undersöka livmoderhalsen.