Mary
Harris föddes i augusti 1837*
på landsbygden nära Cork i Irland. Släkten var politiskt
aktiv sedan generationer och hennes farfar hängdes 1851 för
sitt engagemang. Kort efter det emigrerade hennes pappa till Toronto
i Kanada, och efter ett tag reste mamman och de fem barnen efter.
Mary gick först i skolan, men började 1854
jobba som lärare i Maine i USA, dit hela familjen flyttat.
Ganska snart flyttade hon till St. Mary's
Convent school i Michigan. Sedan flyttade hon till Chicago,
där hon jobbade som sömmerska. Och 1860 reste hon till
Memphis, Tennessee, där hon jobbade som lärare igen.
I Memphis träffade Mary George
E. Jones, som hon gifte sig med. Genom honom mötte hon
gruvarbetarna – han var ledande i gruvarbetarfacket.
Mary och George fick i rask takt fyra barn. Men gula
febern drabbade Memphis hösten 1867 och Mary förlorade
först sina barn en efter en, och till slut även mannen,
inom loppet av någon vecka. Hon stannade och vårdade
andra sjuka tills epidemien var över, sedan reste hon till
Chicago och började jobba i en egen sömmerskebutik.
Fyra år senare, i den stora branden
i Chicago 1871, förlorade Mary allt hon ägde, både
butiken och sitt hem. Efter det hade hon inget fast hem. När
någon frågade, svarade hon: –
Min adress är som mina skor. Den reser med mig. Jag stannar
där det är en kamp mot det som är fel.
Detta var under den industriella revolutionen och Mary
Harris Jones reste till ställen där det just då
pågick någon strejk. Hon höll agiterande tal, utbildade
folk och hjälpte de strejkandes familjer. Hon började
kallas Mother Jones och "kolgruvarbetarnas
ängel". Mother Jones gillade hon, men det där
med ängeln gillade hon inte.
Läs mer om hennes agitation bland kvinnor och barn HÄR.
Mother
Jones var perfekt som agitator. Hon såg ut som en snäll,
gammal mormor, men höll tal som både var uppviglande
och roliga. Citat av henne spreds snabbt.
Så småningom anställdes Mother Jones
av UMWA, United
Mine Workers of America. Hon övergick sedan till att
jobba för SDP, Socialist
Democratic Party of America, som hon var med och startade
1898. Hon var dessutom med och startade IWW,
Industrial Workers of the World 1905,
tillsammans med bland annat Lucy
Parsons. I IWW lärde hon också känna den unga
agitatorn och organisatören
Elizabeth
Gurley Flynn.
Mother Jones arresterades ett antal gånger, och
fängslades kortare tider. Men det gjorde henne inte mindre
stridbar, tvärtom. En gång på äldre dar ville
polisen placera henne på hotell istället för i arresten,
men hon krävde att få placeras där de andra arresterade
fanns.
Hennes förmåga att uppvigla, engagera, utbilda
och organisera folk gjorde att hon på sin tid blev en av de
mest kända kvinnorna i USA. Det ledde också till att
hon blev kallad "Den farligaste kvinnan
i Amerika" (the most dangerous
woman in America).
Sina sista år levde Mother Jones hos en pensionerad
kolgruvearbetare och hans fru. Hon led av reumatism, och ägnade
sig åt att skriva sin självbiografi.
Mary Harris Jones dog, 93 år gammal, den 30 november
1930.
I
USA finns är hon än idag en symbol för arbetarkamp.
Det finns en radikal tidning som fått namn av henne, Mother
Jones Magazine. Det finns skolor, hus och festivaler uppkallade
efter henne. Det har skrivits böcker och gjorts teater, film
och musik om henne. 1984 togs hon in i National
Women's Hall of Fame.
* Senare sa Mary Harris Jones (och skrev i sin självbiografi)
att hon var född den 1 maj 1830, men det stämmer
inte med historiska fakta. Förmodligen ville hon
odla sin mormorsframtoning genom att göra sig äldre,
och samtidigt knyta ihop sig själv med arbetarrörelsens
dag.
Något
som Mother Jones alltid drev, var hur viktigt det är med folkbildning,
alltså att arbetarklassen skulle utbilda sig själva.
Citatet här nedanför är ett som hon är väldigt
känd för:
Lyssna på den enda kända inspelningen av Mother
Jones röst,
gjord samma år som hon dog, 1930.