«  Uppfann torrmjölk för industritillverkning

Maria Johanna Berggren föddes 28 september 1874 i Gävle. Pappan var lots. Men familjen flyttade snart till Luleå, där lillebror Anders Gerhard föddes 1876. När Ninni, som hon kallades, fyllt sju år flyttade familjen igen, denna gång till Visby. Ninni uppfostrades av guvernanter och gick inte i någon skola.

  Kanske var familjen tillbaka i Gävle igen sedan, för 1896 gifte sig Ninni, 22 år gammal, med grosshandlaren Erik Kronberg, vars stenrika pappa ägde den stora maltfabriken i Gävle. Där levde hon ett typiskt societetsliv. Ninni gillade att måla och hålla på med konsthantverk. Hon och Erik ägnade sig åt segling och reste en del.

  Men när Eriks pappa dog 1901 tog Erik och Ninni över fabriken. Ninni engagerade sig i att förstå tillverkningsprocesserna och hon blev en självlärd näringsfysiolog.

  Efter första världskriget gick fabriken sämre och 1922 sattes den i likvidation. Samtidigt knakade äktenskapet i fogarna. Ninni flyttade hem till väninnan Gudrun Juel-Westrup som bodde på Rydsgårds gods i Skåne. 1925 skilde hon sig.

I det gamla gårdsmejeriet på Rydsgårds gods i Skåne startade
Ninni Kronberg ett laboratorium.

Uppfinnare

På Rydsgård använde Ninni sina kunskaper från maltfabriken, och det första hon uppfann var jästmedlet Practic. Hon startade ett företag med paret Westrup och lanserade jästmedlet. Dessutom gjorde hon egen näringsfysiologisk forskning på godset. Hon fick ett eget laboratorium i det gamla gårdsmejeriet. Där utvecklade hon ett mjölkserumpreparat för degförbättring, och på det fick hon sitt första patent 1927.

  Vid den tiden hade det sedan länge gjorts flera försök att framställa torrmjölk, både i Sverige och andra länder, men ingen hade lyckats skapa en tillräckligt bra produkt. Ninni Kronberg satsade flera års jobb på att utveckla en hållbar metod och 1934 tog hon patent på den. Torrmjölken testades både i Sverige och Indien. Ninni vidareutvecklade sedan metoden och tog ett nytt patent 1937 – dessutom tog hon patent som gällde i Kanada 1936 och i USA 1938. Det blev grunden till en industri.

  Sverige hade överproduktion på mjölk på den tiden, och Ninni Kronbergs metod gjorde att överskottet kunde tas tillvara. Hon tilldelades ett statsunderstöd för att torrmjölken skulle kunna börja produceras. 1939 startade kapitalisten Axel Wenner-Gren företaget Svenska Mjölkprodukter AB (som långt senare bytte namn till Semper AB) och tecknade licensavtal med Ninni Kronberg om att tillverka torrmjölken. Torrmjölken gjorde snabbt succé även i andra länder, inte minst i Storbritannien och Frankrike.

  Ninni fortsatte med sin produktutveckling och skapade även en metod att använda torrmjölk som bindmedel i charkuterivaror, som hon tog patent på 1935. Under andra världskriget, när det var svårt att kunna importera foder till djur, utvecklade hon dessutom ett kraftfoder för kor. Totalt tog Ninni åtta svenska patent på sina tillverkningsmetoder.

Som alla kvinnor som varit uppfinnare blev också Ninni Kronberg utsatt för folk som försökte lura henne. Bankiren C. Bert Lilja försökte lura till sig en affärsuppgörelse med Svenska Mjölkprodukter AB som innebar att Ninni inte längre skulle få ersättning för sina uppfinningar. Hon gav sig inte, utan stämde bankiren och vann. Men under åren som följde fick hon trots det fortsätta bråka för att få ut sina royaltypengar.

Ninni Kronberg med hundarna.

  De som kände henne beskrev Ninni Kronberg som en fin människa. Hon var djupt troende och hade en stark vilja att göra nytta för mänskligheten. Alla pengar som hon tjänade på sina patent satsade hon i fler experiment för nyutveckling.

  Ninni Kronberg dog på Rydsgårds gods i Skåne den 1 oktober 1949, 75 år gammal.

I Hagastaden i Solna finns sedan 2012 Ninni Kronbergs gata.