«  En alltför kortlivad, men mycket spännande förening

Göteborgs Kvinnoförening bildades den 30 oktober 1884. Redan efter ett drygt år startade de tidningen Framåt!. I den slog de fast redan i första numret att alltför många människor bara lyssnade på auktoriteter, och inte tänkte efter själva. Dessutom gav liberala eller konservativa tidningar endast en begränsad bild av verkligheten. Det ville Göteborgs Kvinnoförening gå emot.

  Kvinnorna i Göteborgs Kvinnoförening ville ha en ordentlig förändring. Det som föreningen och tidningen stod för var "kvinnans frigörelse i ekonomiskt, socialt, intellektuellt och moraliskt hänseende".

Studiecirklar för arbetarkvinnor

Föreningen började med att ordna "läsrum och bibliotek", där de också kunde hålla möten och föreläsningar. De ordnade även "läsesamkväm", ett slags studiecirklar, till att börja med för fyrtio kvinnor anställda i "butiker, tryckerier eller på fabriker". Att vända sig till arbetarkvinnor var ett uttalat val.

  Föreningen startade också Kvinnoföreningens Arbetsbyrå, som fungerade som en mycket populär, gratis arbetsförmedling för kvinnor och företag. Dessutom startade de kafé och matservering, och använde vinsten till att servera extra billiga middagar för lågavlönade kvinnor, som "sömmerskor, stickerskor m.fl.". Kaféet hade 5 rum, tambur och kök samt fem i personalen: föreståndare, uppasserskor och "tjenstflickor". Det blev snabbt välbesökt.

Sällskapet Myrorna

Året därpå startade föreningen Sällskapet Myrorna, som samlade in och sålde skrot – och för pengarna de fick in startade först ett, och sedan totalt sju, barnhem. Senare fick sällskapet även bidrag från enskilda, vilket gjorde att de kunde ordna "skollofskolonier" för 40 sjukliga barn, som fick möjlighet att spendera sex veckor på landet, där de också kunde äta upp sig. Året efter ordnade de sex kolonier för 120 barn, och antalet bara steg för varje år.

  Nästa projekt var matbespisningar, där fattiga barn kunde komma och äta. De bildade även en gymnastikförening, för att de själva och andra kvinnor skulle må bra av fysisk träning.

  Det praktiska politiska arbete som Göteborgs Kvinnoförening gjorde fick mycket uppskattning, även om borgerliga tidningar kunde uttrycka oro för vad arbetande kvinnor egentligen fick lära sig på läsecirklarna. Det som blev ett enormt bråk om var deras radikala tidning Framåt!.

Läs mer på tidningens sida: HÄR.

Problemen hopade sig

Med bara 9 rösters övervikt röstade medlemmarna i Göteborgs Kvinnoförening för att starta en ny grupp – Göteborgs kvinnliga diskussionsförening – som tog över utgivandet av tidningen. De hoppades att föreningen på det sättet skulle slippa straffas för vad tidningen publicerade.

  Men det var ändå samma personer med Alma Åkermark i spetsen som framställde tidningen, och det var medlemmar i Göteborgs Kvinnoförening som startade den nya föreningen som gav ut tidningen.

  Kritiken mot Framåt! fortsatte tills tidningen tvingades lägga ner 1889. När sedan Göteborgs Kvinnoförenings starka ordförande Mathilda Hedlund gifte sig och flyttade till Danmark, gick luften ur föreningen.

  Flera av de driftiga kvinnorna i föreningen fortsatte arbetet i Sällskapet Myrorna, bland andra Frigga Carlberg, som senare blev känd som Göteborgs stora kämpe för kvinnors rösträtt. Men Göteborgs Kvinnoförening las ner 1891. Den var helt enkelt för radikal för sin tid.

Foto här ovanför till vänster: Mathilda Hedlund Dalhoff-Nielsen.

Frigga Carlberg: Göteborgs Kvinnoförening – Några blad ur en minnesbok, Kvinnornas Tidning, nr 17/1925.