Bakgrundspapper uppe

«  Den kanske radikalaste rösträttskvinnan i Sverige.

Porträttfoto i guldram av Frigga Carlberg
Namn: Frigga Carlberg

Anna Fredrika Lundgren föddes den 10 augusti 1851 som den yngsta av nio barn till en garverifabriksägare och hans fru i Falkenberg. "Frigga", som hon kallades, växte alltså upp i en ganska rik familj, men hon fick tidigt se nöd och fattigdom när hon följde med sin mamma i välgörenhetsarbete. Det gjorde att hon tidigt fick ett rättvisetänkande.
Osynlig ruta
   Friggas pappa tyckte inte flickor behövde någon vidare utbildning, så Frigga fick kämpa länge för att övertala honom att hon skulle få studera vidare. Men till slut fick hon börja på flickläroverket i Halmstad. Efter det började hon jobba som guvernant.
Osynlig ruta
   När Frigga fyllde 25 år gifte hon sig med en postkontrollör och flyttade till Göteborg med honom. Samtidigt började hon engagera sig i kvinnofrågor. En organisation hon gick med i var stadens första för just kvinnor; Göteborgs Kvinnoförening. Omslag till broschyr föreställande en kvinna med ett barn i knät och texten "Myrornas barn"Det var en radikal förening som under de få år den fanns gav ut tidningen Framåt!. På grund av allt motstånd de mötte för att de var så radikala tvingades föreningen lägga ner.
Osynlig ruta
   Men ett av föreningens alla projekt levde vidare – Sällskapet Myrorna. Det hade startat med att de sålde skrot och för pengarna de fick in drev de ett antal barnhem. Frigga Carlberg var mycket engagerad i Foto av sex barn på ett barnhem, de ser ut att hålla på med att tvätta sig inför läggdags.Myrorna och blev överinspektris och ansvarig för samtliga barnhemmen. Ett annat av Myrornas projekt handlade om att ge många hundratals fattiga och/eller sjukliga stadsbarn möjlighet att vara på landet på somrarna, antingen hos enskilda bondefamiljer eller på barnkolonier. Förutom allt det arbetet var Frigga ordförande för en förening för kvinnor som jobbade inom fattigvården i Sociala centralförbundet för västra Sverige.
Osynlig ruta
   Frigga Carlberg hade den radikala åsikten att även män måste ta ansvar för de barn de var med och skapade. Genom sitt arbete inom fattigvården såg hon ju hur fattiga ensamma mödrar hade det. I ett tal sa hon:Foto i midjehöjd av Frigga Carlberg, lite yngre än hon är på de flesta bilder av henne

”Jag undrar om män verkligen kunna bilda sig en föreställning om vad det vill säga för en ung flicka, för första gången mor – i sin svåra stund övergiven av den man hon skänkt kärlek och tro – fattig och nödställd med av många månaders själslidande försvagad hälsa, att inställa sig hos främmande män för att tigga bröd till sitt barn, besvara frågor och lämna upplysningar”.

   Frigga drev dessutom att utomäktenskapliga barn skulle ha lika arvsrätt efter sin pappa.
Osynlig ruta
   När Göteborgs förening för kvinnans politiska rösträtt bildades 1902 blev Frigga Carlberg ordförande. När riksorganisationen LKPR bildades året därpå blev hon ledamot av centralstyrelsen. Friggas son hade dött av tuberkulos då, men vuxna dottern Ester var med i rösträttsrörelsen med henne. Hemma hos familjen Carlberg samlades vänner, politiker och rösträttskvinnor tillsammans med hjälpsökande kvinnor. Precis som de flesta andra av de ledande inom LKPR levde Frigga Carlberg med kampen i sitt hem – där pågick ständigt möten och diskussioner.

Foto som ser ut att vara ett montage. Åtta kvinnor sitter respektive står runt ett bord, alla sitter riktade mot kameran. Frigga Carlberg i mitten tittar på sin bordsgranne till vänster.
Montagebild av styrelsen för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i
Göteborg 1910, stående från vänster: Elisabeth Waern-Bugge, Helena Sjöstedt
och Ester Brisman (Friggas dotter). Sittande: Stina Fagerskog, Anna Trädgårdh,
Frigga Carlberg, Sofia Svensson och Hildur Öijer.
Osynlig ruta

Vid den tiden hade Frigga Carlberg dessutom börjat att skriva romaner och teaterpjäser. Ofta var temat just rösträtt. Tuff och rak som Frigga var drog hon sig inte heller för att ta upp ännu mer känsliga ämnen, exempelvis var huvudpersonen i romanen Omslag till Frigga Carlbergs bok "Vårlöften"."Vårlöften" 1903 en kvinna som utnyttjas i prostitution. Flera romaner tog upp olika missförhållanden i samhället och hon skrev om övergrepp mot kvinnor och barn. Därför fick även hennes arbete som författare stor politisk betydelse. Hon översatte också flera viktiga feministiska böcker, exempelvis av Charlotte Perkins Gilman.
Osynlig ruta
   Frigga Carlberg var liberal, men på den tiden var liberaler radikala och Frigga hörde till de allra radikalaste. Hon kallades ibland till och med "revolutionär". Hon stödde de strejkande under storstejken 1909. Och hon kunde klaga på andra i LKPR då hon sa att "Försiktighet – vart kommer man därmed?". Själv sympatiserade hon med suffragetternas mer militanta kamp i England. Det var hon De engelska suffragetternas rockmärke med vitt, grönt och lika och texten "Votes for Women"ganska ensam om – förutom Elin Wägner var det nästan ingen i LKPR som tyckte som Frigga i det, de allra flesta sympatiserade istället med suffragisterna. 1913 bjöd Frigga Carlberg på eget initiativ – inte som ordförande i LKPR utan som privatperson – in suffragetten Sylvia Pankhurst till Göteborg, och då trivdes Frigga:

"Mötet var bara härligt – att höra henne var för rösträttsöron som att lyssna till änglakörer. Lokalen var fullsatt till sista plats av en publik vi sällan sett, en mängd konservativt folk som applåderade frenetiskt.”/.../"Tidningarna är ursinniga över publikens hållning och över mig förstås."

   Hon tillade att hennes man "Atte" fått både skäll och beklaganden över att Friggas anseende nu var förstört för all framtid. Det bekymrade henne inte: "Den visan har jag hört
i tretti år nu, och den skrämmer mig inte."
Men som så många driftiga feminister blev hon periodvis också hårt angripen i medierna.
Osynlig ruta
   Göteborgs lokalavdelning av LKPR var en av de mest aktivistiska och drivande av de lokala föreningarna. Den arrangerade också, med Frigga Carlberg i spetsen, den enda gatudemonstration som LKPR höll.

Foto av demontsration, det framgår att det är i Göteborg av en affärsskylt och av deras standar. Kvinnor i långa klänningar och stora hattar står i rad.
Rösträttsdemonstration i Göteborg den 2 juni 1918. Frigga Carlberg strax
bakom banderollen tittande mot kameran.
Osynlig ruta

   Frigga Carlberg reste även runt på agitationsresor, skrev artiklar i tidningarna, framställde flygblad och talade på konferenser och möten. Förutom allt annat arbete i LKPR var Frigga Carlberg dessutom LKPR:s delegat vid ett antal av Internationella rösträttsalliansens (IWSA) kongresser. Hon var en av de kvinnor i LKPR som ofta framställs som mest ledande.
Osynlig ruta
   Trots allt detta arbete tog sig Frigga Carlberg också tid att vara en av grundarna av organisationen Frisinnade kvinnor, som startade 1914. Hon skrev dessutom i en mängd tidningar – både mer lokala, som göteborgska Kvinnornas tidning,Rosett i tre färger: grönt, vitt och lila. Under den sitter ett porträtt i ram av Frigga Carlberg och rikstäckande, inte minst i LKPR:s egen Rösträtt för kvinnor.
Osynlig ruta

Rosetten här bredvid är typisk för de engelska suffragetterna, och med deras färger, men med ett porträtt av Frigga Carlberg. Kanske fick hon den av någon av sina engelska bekanta?
Osynlig ruta

   Ett skäl till att Frigga Carlberg var så populär både som talare och författare var att hon vågade ta upp allvarliga frågor, samtidigt som hon gärna var satirisk eller på andra sätt använde sitt sinne för humor. Det, tillsammans med det faktum att hon både var respektlös inför överheten, rakt på sak, och modig, gjorde att hon ofta möttes av respekt även från dem som inte höll med henne. Trots att hon haft ett tufft liv, och ständigt sörjde sin för tidigt döde son, spred hon ändå hopp om framtiden.
Osynlig ruta
   Frigga Carlberg var grundläggande aktivist. Hon ville högst påtagligt förändra verkligheten. Både i politisk kamp och daglig handling. Under hungeråret 1917 ordnade hon regelbundet matbespisning för fattiga kvinnor och barn. Hon var också högst medveten om att kvinnor måste organisera sig tillsammans, annars skulle de aldrig uppnå rösträtt. Rösträtten var heller aldrig målet, det var medlet som skulle ge kvinnor möjlighet att förändra samhället.
Osynlig ruta
   När rösträtten väl var på plats var det inte aktivisterna, utan mer partipolitiska kvinnor, som valdes in i riksdagen.
Osynlig ruta
Foto av Frigga Carlberg på äldre dar   Frigga var ständigt engagerad i politisk kamp, men hon fick vila ibland hos barnbarnen hemma hos Ester. När hon blev änka var det till Ester i Stockholm som hon flyttade. Det var också hemma hos Ester som Frigga Carlberg dog den 3 oktober 1925, fyra år efter att kvinnor första gången kunnat använda sin framkämpade politiska rösträtt i Sverige. Hon var då 74 år.

Ett svart streck som det ligger böcker utslängda över, en del stängda, en del öppna.

Läs mer:
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Christina Florin: Kvinnor får röst – Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Atlas bokförlag, 2006.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Red. Lisbeth Larsson: Hundrade och en göteborgskvinnor, Riksarkivet/ Landsarkivet i Göteborg, 2018.
Osynlig ruta
Frigga Carlbergs egna texter:
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna När begreppen klarna. Dramatisk bagatell i två scener.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Samma don. Dialog i en akt.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Statsministerns döttrar. Skådespel i tre akter.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Vårlöften. Öppnas i nytt fönster eller sparas som pdf.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna För rättfärdighets skull. Öppnas i nytt fönster eller sparas som pdf.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till temasidan om rösträtt i Sverige
  Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu