«  Föreningen Frisinnade kvinnor

Siri Derkerts konstverk vid Östermalms tunnelbanestation i Stockholm.

Föreningen Frisinnade Kvinnor (FFK) bildades den 19 mars 1914 i matsalen hemma hos läkaren Julia Kinberg. På hennes och kollegan Ada Nilssons initiativ hade de samlat 19 kvinnor för att starta en förening "mot krigspsykos, för demokrati och kvinnans likställighet".

  När föreningen några dagar senare hade sitt första officiella möte på Musikaliska akademien i Stockholm antecknade sig genast 275 kvinnor som medlemmar. Ada Nilsson blev ordförande och Julia Kinberg sekreterare. I styrelsen fanns bland andra också Gulli Petrini och Elin Wägner.

  Bilderna till höger: Ada Nilsson överst, Julia Kinberg nederst.

Det var en fristående kvinnoorganisation, men den stod nära det liberala partiet Frisinnade Landsföreningen. På den tiden var liberaler inte alls som liberaler idag, utan betydligt mer radikala och med inriktning på sociala samhällsreformer. FFK krävde lika rättigheter mellan könen, att kvinnor som gifte sig skulle fortsätta få vara myndiga och inte hamna under sin makes förmyndarskap, samt att en moderskapsförsäkring skulle införas för nyblivna mammor. Men de hade också mer allmänna krav, som åsikts- och tryckfrihet, forsknings- och utbildningsfrihet, samhälleligt stöd till kulturellt arbete och att alla skulle ha tillgång till kulturen.

  Men under sommaren samma år som Frisinnade kvinnor hade bildats bröt första världskriget ut. Det ledde till att föreningen inriktades ännu mer på fredsarbete.

  1915 hölls kvinnornas internationella fredskongress i Haag, där WILPF, Women's International League for Peace and Freedom, bildades. Elin Wägner var en av dem som deltog där. Nästan samtidigt hölls en kongress för att bilda Nationernas förbund (idag: FN) och där deltog Anna Bugge Wicksell. Väl hemkomna till Sverige igen berättade bägge på möten för Frisinnade kvinnor om vad som var på gång i världen.

  När rösträtt för kvinnor sedan infördes i Sverige efter första världskrigets slut var det medlemmar i Frisinnade kvinnor som startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, för att kvinnor skulle lära sig att använda sitt nyvunna medborgarskap.

Årsmöte i Frisinnade Kvinnors Riksförbund 1923. Bland andra syns Ada Nilsson
som nummer tre från vänster i första bänkraden och den nya ordföranden
Kerstin Hesselgren som nummer tre från höger längst fram.

1921 ombildades Föreningen Frisinnade Kvinnor till FKR, Frisinnade kvinnors riksförbund, som några år senare hade omkring 90 lokalavdelningar. De jobbade med inriktning på klassisk folkupplysning: med föredrag, kurser samt studie- och utbildningsmaterial.

  1923 startade FKR veckotidningen Tidevarvet, som gavs ut ända fram till 1936.

  1931 bytte organisationen namn till SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund. 1946 anslöt de sig till KDV, Kvinnornas Demokratiska Världsförbund. KDV var en fristående kvinnoorganisation, men eftersom den av många sågs som socialistisk valde många liberala och socialdemokratiska kvinnor att då lämna SKV.

  Efter andra världskriget startade de en ny tidning, Vi Kvinnor i demokratiskt världsförbund. 1959 förkortades namnet till Vi kvinnor och 1969 ändrades det till Vi Mänskor. Tidningen las ner 2009.

  Svenska kvinnors vänsterförbund finns kvar än idag.

Eftersom Frisinnade kvinnors första offentliga mötet bevakades av polisen, kan du läsa poliskvinnornas rapport om vad talarna sa hos Stockholmskällan.

Hos Stockholmskällan finns också 1924 års stadgar för Frisinnade Kvinnors Riksförbund.