Bakgrundspapper uppe

«  Fysiker, rak feminist och rösträttskämpe.

Porträttfoto av Gulli Petrini, som ser rakt in i kameran. Hon har en vacker spetskrage på sig och en brosch på den ljusa blusen
Namn: Gulli Petrini

Gulli Charlotta Rossander föddes den 30 augusti 1867 i Stockholm. Pappan var professor, överkirurg och nytänkande vetenskapsman. Mamman, Emma Maria Godenius, dog när Gulli bara var 7 år, och då fick Gulli bo hos sin moster Selma.
Osynlig ruta
   Bland släkten fanns systrarna Jenny och Alida Rossander, som drev aftonskola för lärarinnor och andra kvinnor som ville vidareutbilda sig. De betydde mycket för Gulli när hon växte upp, och de såg till att hon fick en bra grundutbildning. Till skillnad från många andra kvinnor på den tiden behövde Gulli inte heller bråka med sin pappa för att få studera vidare. Han stöttade henne helt när hon ville börja på universitetet.


Studenter på Wallinska skolan i Stockholm 1886. Gulli Rossander sitter
i sidenklänning längst till höger.
Osynlig ruta

När Gulli gick på universitetet i Uppsala bodde hon hos Ann Margret Holmgren och hennes familj. Deras hus – Villa Åsen – var en samlingsplats för liberala radikaler, och där diskuterades arbetares rättigheter, rösträtt, preventivmedel och liknande av tidens frågor. Hos Ann Margret Holmgren bodde även Lydia Wahlström och Gerda Hellberg, som Gulli blev vän med för resten av livet. Det är oklart om Gulli eventuellt använde sitt andranamn när hon först kom till Uppsala, i alla fall kallar Gerda henne i brev som finns bevarade genomgående för Charlotte, Lotten, Lotta eller Lottis.
Osynlig ruta
   1892 startade Gulli tillsammans med Gerda, Lydia och några till den allra första studentföreningen för kvinnor i Sverige: Uppsala Kvinnliga Studentförening. Gulli och Gerda gick också med i föreningen Verdandi, där de lärde känna andra radikala kvinnor, som Anna Bugge Wicksell.
Osynlig ruta
Gulli utbildade sig till till fysiker. Hon disputerade med avhandlingen "Om gasers utströmning genom kapillärrör vid låga tryck" år 1900. Två år senare gifte hon sig med Henrik Petrini, som hon träffat genom Verdandi, och paret flyttade till Växjö. Där började Gulli Petrini arbeta som lärare vid Elementarskolan för flickor.
Osynlig rutaRockmärke med nål, en gul flagga med vit vågrätt rand i mitten, där det står "Rösträtt för kvinnor"
Vykort med ovalt foto av Gulli Petrini intill texten: Kvinnorna vilja vara med om lagstiftningen, som gäller deras hem och barn. De vilja hjälpa de svaga och värnlösa och göra fosterlandet till allas hem. Gulli Petrini   1903 bildades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Växjö, som en del av riksorganisationen LKPR. Gulli Petrini blev ganska snart ordförande. De flesta av hennes väninnor från Uppsalatiden var aktiva på de orter där de bodde, så därmed fick de samarbeta igen. Gulli Petrini blev LKPR:s riksdags- och regeringsexpert, och följde tvåkammarriksdagens alla debatter. Dessutom satt hon i styrelsen för riksorganisationen.
Osynlig ruta
         Klicka på rösträttskortet för att se det stort!
Osynlig ruta
   Vid den här tiden började Gulli Petrini också föreläsa, både om kvinnors rösträtt och om skolan, sociala frågor samt ogifta mammors och deras barns villkor. Rak och tydlig sa hon precis vad hon tyckte. I tidningen Rösträtt för kvinnor skrev Ann Margret Holmgren en gång om Gullis tal:

"...nog torde det mer än en gång ha hänt att ärevördiga ämbetsmannafruar och andra äldre damer ha hoppat till i förskräckelsen, när hon utan förskoning slungat ut sin oförfärade kritik av överhetens och riksdagens och myndigheters och mäns i det hela taget begångna försyndelser mot kvinnorna och övriga undertryckta varelser."

Foto av tio kvinnor sittande och stående i ett vardagsrum. En tavla och bokhyllor skymtar i bakgrunden
LKPR-möte hos Gullis vän Gerda Hellberg utanför Karlstad 1907. Från vänster:
Augusta Tonning, Sigrid Kruse, Gerda Hellberg, Gulli Petrini (mitt i bilden),
Emmy Welin, Ottilia Marin, Anna Wretman Lindström, Frigga Carlberg,
Hilma Söderberg-Böving & Vienna Mesterton.
Osynlig ruta

Men det var inte lätt att vara radikal. När en elev frågade om utvecklingsläran vägrade Gulli Petrini att förneka människans Affisch med texten "Föredrag om Kvinnans politiska rösträtt hålles av Fru Gulli Petrini söndag den 7 december i Älghults kommunalhus" samt något mer svårtyttsläktskap med aporna. Hon ansågs därmed ha talat emot "vår kristna religion" och "fosterlandskänslan", så hon fick helt enkelt sparken från lärartjänsten 1906.
Osynlig ruta
   När kvinnor blev valbara till landets kommuner blev Gulli Petrini istället den första kvinnan som valdes in i Växjö stadsfullmäktige 1910. Hon representerade Frisinnade landsföreningen. Året därpå blev hon som första kvinna i Sverige medlem av stadsfullmäktiges drätselkammare – det utskott som sköter stadens ekonomi.
Osynlig ruta
Närbild av Gulli Petrini och Frigga Carlberg i ett demonstrationståg. De har hattar på huvudena, Frigga ser åt sidan, medan Gulli blundarBilden till vänster: Gulli Petrini
och Frigga Carlberg vid den enda demonstration LKPR arrangerade, i Göteborg den 2 juni 1918.

Rockmärke i metall med rösträttsrörelsens symbol av kvinna med vågskålOsynlig ruta
1914 flyttade familjen tillbaka till Stockholm och Gulli Petrini fick jobb som lärare i matematik i Whitlockska samskolan och Nya elementarskolan för flickor. Resten av sin tid ägnade hon åt kvinnofrågor, dels i LKPR och dels i Frisinnade kvinnor, som hon var med och startade.
Osynlig ruta
   När kvinnors politiska rösträtt hade införts jobbade Gulli Petrini vidare för bland annat gifta kvinnors rätt att yrkesarbeta, vilket blev lag 1939. Hon varnade också för nazismens och fascismens hot mot demokratin under 1930-talet. De sista åren av sitt liv reste hon mycket och deltog i kongresser och konferenser både utomlands och i Sverige. Hon var en mycket uppskattad talare bland alla sorters människor, och hon föreläste om fredsfrågor, medborgerskap, äktenskapslagstiftning samt prostitution och reglementering. Hon skrev dessutom ett antal böcker och broschyrer genom åren.
Osynlig ruta
   Gulli Petrini dog i livmodercancer den 8 april 1941, 73 år gammal.
Osynlig ruta
Ann Margret Holmgren har skrivit om henne: "Att känna Gulli Petrini, det är att älska henne. Annat är omöjligt, bottengod som hon är, trofast och välsignat fri från allt smått."

Ett svart streck som det ligger böcker utslängda över, en del stängda, en del öppna.

Läs mer:
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Christina Florin: Kvinnor får röst – Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Atlas bokförlag, 2006.
Osynlig ruta
Gulli Petrinis egna text:
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Kvinnorna och kriget.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till temasidan om rösträtt i Sverige
  Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu