Bakgrundspapper uppe

«  Den stora agitatorn för kvinnans politiska rösträtt.


Namn: Ann Margret Holmgren

Anna Margaretha Tersmeden föddes den 14 februari 1850 på Hessle gård i Uppland. Familjen var högadel, pappan var kammarherre, mamman var född friherinna. Familjen hade sex barn, varav Anna Margaretha var det fjärde, men den näst äldste sonen dog knappt fem år gammal, samma år som Anna Margaretha föddes.
Osynlig ruta
   Barnen hölls strängt i skick, och till pappans principer hörde att all tid skulle tas till vara för lärdom och bildning. Eller som Ann Margret skriver i sina memoarer: "Sysslolöshet var otillåten". Tillsammans med sin två år äldre syster Augusta Sophia, kallad Sophie, fick Ann Margret utbildning hemma – dels av föräldrarna och dels av anställda privatlärare och guvernanter.
Osynlig ruta
   När Ann Margret var 10 år dog mamman. Då flyttar pappan och barnen till en avliden släktings hus i Uppsala. Tre år senare reste hon tillsammans med sin pappa och sin syster på en nio månader lång bildningsresa till Frankrike, Italien, Schweiz och Tyskland. 1866 avskaffades ståndsriksdagen i Sverige och pappan blev "sig aldrig riktigt lik", har Ann Margret skrivit. Han ansåg att Sverige skulle gå "okända och oroande öden till mötes". Och det hade han ju rätt i – med tanke på hur hans dotter blev en av de främsta förespråkarna för demokrati och kvinnans politiska rösträtt!
Osynlig ruta
Ett nytt liv
Osynlig ruta
Ann Margret var 17 år när även pappan dog. Två år senare, 1869, gifte hon sig med den dubbelt så gamla professorn Frithiof Holmgren. Det innebar att hon hamnade mitt i frisinnade liberala kretsar. De närmaste åren ägnade Ann Margret åt att föda barn och se livet med nya ögon.

Osynlig ruta
Bilden till vänster: Ann Margret Holmgren
vid tiden för sitt giftermål.
Osynlig ruta

   Ann Margret födde nio barn, varav hela åtta överlevde. Men flickan som dog en timme efter födelsen "blev ett sår som inte läktes på många, många år".
Osynlig ruta
   I sina memoarer skrev Ann Margreth om de åren: "Som jag fick nio barn blev det just inte tid till så mycket sällskapsliv".


Familjen Holmgren samlad omkring 1886.
Osynlig ruta

   1884 flyttade familjen Holmgren in i Villa Åsen, som de låtit bygga. Då blev det desto mer sällskapsliv. Där samlades ofta dåtidens radikala liberaler. De ifrågasatte monarki, ville ha allmän rösträtt, och diskuterade tidens frågor: arbetares och kvinnors rättigheter, religiös frihet, preventivmedel. Den forna adelsflickan blev allt mer radikal.
Osynlig ruta
   När pengarna från Ann Margrets arv började ta slut hyrde de ut rum i den stora villan. Flera av de få unga kvinnor som börjat studera vid universitetet i Uppsala flyttade in i Villa Åsen. De utvecklades i den feministiska miljön runt Ann Margret Holmgren, startade Uppsala kvinnliga studentförening, och blev senare aktivister i rösträttsrörelsen. Dit hörde exempelvis Gerda Hellberg, Gulli Petrini och Lydia Wahlström.
Osynlig ruta
Då inträffade den ökända sedlighetsdebatten på Verdandi i Uppsala 1887.
Osynlig ruta
   "Att folks aktning var mig så kär som den var, visste jag inte förr än jag hade förlorat den"
, skrev Ann Margret Holmgren efter skandalen.
Osynlig ruta
Läs mer om det HÄR.
Osynlig ruta
Rösträttsrörelsen
Osynlig ruta
Ann Margret Holmgrens syster Sophie försökte tidigt få henne intresserad av rösträttsfrågan, men Ann Margret var först inte intresserad. Men under ett av sina besök i Norge under 1890-talet hamnade hon på ett kvinnosaksmöte i Bergen och hörde Betzy Kjelsberg tala i rösträttsfrågan. Det fick henne att se att kvinnans politiska rösträtt var "något ytterst väsentligt och naturligt".
Osynlig ruta
  1897, när Ann Margret var 47 år och yngsta barnet 13, dog hennes man. Hon började då försörja sig på sitt skrivande, dels skrev hon under namnet Märta Bolle, och dels skrev hon i eget namn flera av Verdandis småskrifter.
Osynlig ruta
   Fyra år efter mannens död, 1901, sålde Ann Margret Holmgren Villa Åsen och flyttade till Stockholm. Vid 50 års ålder, som änka och åttabarnsmor, kunde hon på allvar börja ägna sig åt rösträttsfrågan.
Osynlig ruta
   Tillsammans med socialdemokraten Anna Lindhagen och högerns Lydia Wahlström bildade Ann Margret Holmgren Stockholms kvinnliga rösträttsförening 1902. Året efter gick föreningen ihop med den liknande föreningen i Göteborg och fyra andra lokala föreningar i den gemensamma Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR.
Osynlig ruta
Därmed började Ann Margret Holmgrens tid som rösträttsrörelsens stora agitator, det som gav henne smeknamnet Rösträttsrörelsens Moder. Under fyra års tid, från 1903 till 1906, reste Ann Margret Holmgren land och rike runt och höll föredrag om kvinnans politiska rösträtt och vikten av att kvinnor organiserar sig. På egen bekostnad, stöttad av systern, och genom att tigga sig till att få sova över hos lokala feminister lyckades hon genomföra det omfattande resandet trots att LKPR vid den tiden inte hade några pengar. Det började med en turné runt hela Norrland – samtliga städer dit det gick tåg. LKPR konstaterade senare att lokalföreningar hade bildats i genomsnitt på varannan ort som hon besökte. Bara från denna enda kvinnas resor uppkom runt 60 lokalföreningar. Men så reste hon också mer än någon annan.

Osynlig ruta
Halsbandet här intill kallades Rösträttskedjan. Ann Margret Holmgren fick det i present på sin 60-årsdag 1910 av de lokala föreningar av LKPR som hon genom sina agitationsresor varit med om att bilda.Varje cirkel är en rösträttssymbol – JUS SUFFRAGII – i guld, med namn på en ort på baksidan, allt sammanfogat av fint filigranarbete.
Foto: Nordiska Museet.
Osynlig ruta
Klicka på bilden för att se den större!
Osynlig ruta

Fredsfrågan
Osynlig ruta
Redan långt innan första världskriget var Ann Margret Holmgren också aktiv i fredsrörelsen. Hon gick bland annat med i Sveriges kvinnliga fredsförening (SKF) som bildades 1898 efter uppropet "Till Sveriges kvinnor" på initiativ av bland andra Emilia Broomé, Frigga Carlberg och Ellen Key. 1911 gick SKF in som en del av Svenska Fredsförbundet.
Osynlig ruta
   1908 blev systern Sophie änka, och då flyttade hon och Ann Margret ihop i Stockholm.Osynlig ruta
Osynlig ruta
   De senare åren av sitt liv skrev Ann Margret Holmgren biografier över kvinnor och män hon beundrade, som Fredrika Bremer, Anna Shaw, Susan B. Anthony och vännen Ellen Key. Det sa hon själv var det som roade henne mest. När hon fyllde 80 år gavs några av biografierna ut i en samlad volym som fick namnet Pionjärer.
Osynlig ruta
   Ann Margret Holmgren gav också ut sina memoarer "Minnen och tidsbilder" i två delar. 1925 fick hon medaljen Illis quorum ("åt dem vilkas mödor förtjänat det").
Osynlig ruta
   Ann Margret Holmgren levde ett långt liv och var aktiv i fredsarbetet in i det sista. Hon dog, 90 år gammal, den 12 oktober 1940.
Osynlig ruta

Tack vare att Ann Margret Holmgren donerade allt sitt material till omvärlden, går det för den som vill veta mer att direkt på nätet idag läsa manus, anteckningar, pressklipp, brev och annat hon skrivit via Alvin-plattformen för digitaliserat kulturarv.

Ett svart streck som det ligger böcker utslängda över, en del stängda, en del öppna.

Vill du veta mer?
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Christina Florin: Kvinnor får röst – Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Atlas bokförlag, 2006.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Lyssna på Ann Margret Homgren när hon 88 år gammal pratar om vikten av fredsarbete (1938).
Osynlig ruta
Några av Ann Margret Holmgrens alla egna texter:
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Kvinnorösträttens historia i främmande länder. I kortaste sammandag. Verdandis småskrifter 228, 1919.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna. I kortaste sammandag. Verdandis småskrifter 229, 1920.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till temasidan om rösträtt i Sverige
  Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu