Bakgrundspapper uppe

«  Stark föregångskvinna i den svenska kvinnorörelsen

Porträttfoto av Fredrika Bremer i en guldram
Namn: Fredrika Bremer

Fredrika Bremer föddes 17 augusti 1801 på gården Tuorla utanför Åbo, som då tillhörde Sverige. Fredrika var näst äldst av sju syskon, fem systrar och två bröder, i en fin och rik familj. Pappan var brukspatron. När Fredrika Gammalt lite suddigt foto av Årsta slottvar tre år flyttade familjen till Stockholm, där pappan förutom en paradvåning mitt i stan även hade köpt Årsta slott.
Osynlig ruta
Teckning av ung Fredrika Bremer   Utbildning fick syskonen av guvernanter och privatlärare. Men Fredrika trivdes inte. Hon såg mamman som en ytlig societetsdam och pappan som en lynnig patriark. Fredrika har skrivit om det: "Min hela ungdom förgick under förtrycket af en manlig jernhand." Systrarna Bremer halvsvalt för att inte bli tjocka och fick lära sig att uppföra sig som förväntades av unga damer i väntan på att bli fint gifta: brodera, läsa dikter och föra ytliga konversationer med folk. Vilket inte alls passade Fredrika.
Osynlig ruta
Miniatyrporträtt av ung flicka med ljust hår och blå klänning   Men föräldrarna uppmuntrade Fredrika att teckna och skriva, och det var vad hon ville. Hon fick sin första roman utgiven 1828, med hjälp av sin lillebror August, utan att hon uppgav sitt rätta namn och utan att föräldrarna visste om det.

Osynlig ruta
Fredrika Bremer målade små miniatyrer som hon sedan sålde
och gav pengarna till behövande. Denna föreställer Fredrika Poppius.
Osynlig ruta

1830 dog pappan, och när Fredrikas andra roman kom ut avslöjades det att det var hon som var författaren. Då fick hon en medalj av Svenska Akademien. Under några år bodde hon ofta hos väninnor eller sin gifta storasyster Charlotte, där hon kunde arbeta med sina romaner.
Osynlig ruta
  Fredrika Bremer anses vara den författare som införde den realistiska romanen i Sverige. Under slutet av 1930-talet blev hon dessutom allt mer känd som författare även i andra länder, där hennes böcker blivit översatta. Då lanserades hon ofta som en svensk Jane Austen. Även Fredrika Bremer bakade ju in sina åsikter om kvinnors villkor i berättelserna, genom att personerna fick driva krav på kvinnors rätt till utbildning och liknande. I verk som aldrig trycktes skrev Fredrika redan under 1840-talet även om kvinnors rösträtt.Porträttmålning av Fredrika Bremer sittande på en stol, med spetshätta och spetskrage mot en svart klänning. Insatt i en bred guldram
Osynlig ruta
  Fredrika Bremer tjänade bra på sina böcker, men eftersom hon var kvinna var hon omyndig, och kunde inte bestämma över sina pengar. Det gjorde istället hennes bror Claes, som slösade bort en stor del av hennes arv efter pappan. Men när Claes dog och en kusin tog över som förmyndare bestämde sig Fredrika för att begära hos kungen att få bli myndig. Det gjorde hon i december 1840, och kungen godkände hennes ansökan.

Porträttmålning av Fredrika Bremer 1843, av
O.J. Södermark. Inramad av Kvinnofronten.

  Plötsligt kunde Fredrika göra som hon ville. Hon började umgås med andra författare, och 1849 reste hon till USA för att studera kvinnans ställning. Där reste hon runt i flera år. Som berömd författare blev hon inbjuden var hon ville, även till fängelser, mentalsjukhus, plantager och jordbruk. Överallt frågade hon alla om deras villkor och drömmar, och skrev ner vad de svarade. När hon kom hem till Sverige igen skrev hon en bok om sina betraktelser.
Osynlig ruta
I Sverige började Fredrika Bremer ta initiativ till att det skulle bildas "fruntimmerföreningar" bland fint folk. De utgick från välgörenhet, men baktanken var att de skulle kunna driva kvinnors rättigheter. I samband med att allt fler sådana föreningar bildades i landet, försökte Fredrika också starta ett kvinnornas världsfredsförbund utifrån vad hon kallade kristen socialism. Hon skrev ett upprop som publicerades i tidningen The Times 1854, men det blev ingenting av med projektet.
Osynlig ruta
Någorlunda nutida omslag till boken Hertha  1856 gav Fredrika Bremer ut romanen Hertha, som tog upp hur viktigt det är att kvinnor får vara myndiga och bestämma över sina egna liv. Romanen väckte en enorm offentlig debatt, och kritiken var hård både mot romanen och mot Fredrika Bremer som person. Men två år senare infördes lagen att ogifta kvinnor över 25 år fick rätt att ansöka om att få bli myndiga om de ville.
Osynlig ruta
Foto i helfigur av Fredrika Bremer på äldre dar, sittande i en soffa eller fåtölj, lutande ena armen mot ett lite bord  Själv reste Fredrika bort från all uppståndelse boken väckte. Det var medvetet, hon räknade kallt med att boken skulle väcka upprördhet. Hon konstaterade i ett brev att "det är en bok för vilken jag näppeligen väntar nåd av någon svensk man. Herthas klagan är min egen själs erfarenhet. Vad du skriver mig om anfallen på min Hertha, förvånar mig inte. Vad som varit mig oväntat, är den egna underliga glädjekänsla som jag erfarit därav." Fredrika reste runt i Schweiz, Belgien, Frankrike, Italien, Palestina och Grekland. Hon kom tillbaka först 1861, efter fem år, och då skrev hon fler reseskildringar.
Osynlig ruta
Silvermynt eller medalj med Fredrika Bremers bild och hennes namn runt om   Hennes nya projekt då var att hon ville starta en kyrka där alla olika trosuppfattningar skulle verka tillsammans. Förutom det var Fredrika Bremer även engagerad för djurrätt, vilket hon skrev om flera gånger.
Osynlig ruta
  Fredrika Bremer dog av lunginflammation den 31 december 1865 på Årsta slott, 64 år gammal, efter en kort tids förkylning.
Vit byst av Fredrika Bremer Osynlig ruta

Svenskt frimärke, tre kronor, med illustration av Fredrika BremerFredrika Bremer är en av våra mest ihågkomna förmödrar. Redan 1884 startades Fredrika Bremer-förbundet till minne av henne. I Uppsala finns Fredrika Bremer-skolan och i Haninge finns Fredrika Bremer-gymnasiet. I Hägersten finns Fredrika Bremers gata. Det finns även en sorts ljust rosa rosor som fått namn efter Fredrika Bremer. Och det har getts ut ett frimärke med hennes bild.
Osynlig ruta
  Många andra författare har valt att studera och skriva om henne, som exempelvis Ann Margaret Holmgren, Selma Lagerlöf och Elin Wägner. Bysten av henne till vänster är skapad av CG Qvarnström 1866 och finns på Nationalmuseum.
Osynlig ruta

Avdelare i form av en rand av mönster i rosa, grönt och grått

Rubrik: "Läs mer:"
Blinkande gul stjärna Hos Litteraturbanken kan du läsa flera verk av Fredrika Bremer direkt på nätet.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

 Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2020-07-01

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu