«  Tillbaka

Fredrika Bremer-förbundet i Stockholm 1905. Som sittande på stol nummer
tre från vänster syns Lydia Wahlström. Foto: Stockholmskällan.

Fredrika Bremer-förbundet bildades i december 1884 på initiativ av Sophie Leijonhuvud Adlersparre, och med stöd av hennes nära vänner. Förbundets namn antog de för att hedra författaren Fredrika Bremer, som skrivit om kvinnors brist på rättigheter i samhället.

  Målet med den nya föreningen var att "verka för en sund och lugn utveckling af arbetet för qvinnans höjande, i sedligt och intellektuellt så väl som i socialt och ekonomiskt hänseende".

Fina damer

Redan när Fredrika Bremer-förbundet startade var det klart att det var en mer konservativ förening än till exempel Göteborgs kvinnoförening, som hade bildats drygt en månad tidigare, i oktober 1884. Det blev särskilt tydligt utifrån Fredrika Bremer-förbundets ställningstagande i den diskussion om "sedlighet" som pågick i hela Norden vid den tiden. Alla feminister var självklart emot prostitution och hur den reglerades i reglementeringssystemet, men medan de radikalare drev att kvinnors sexualdrift borde erkännas precis som mäns, drev Fredrika Bremer-förbundet att alla människor borde lära sig sexuell behärskning och kontroll.

  Även män kunde bli medlemmar i Fredrika Bremer-förbundet och den första ordföranden var en man, men sedan har det endast varit kvinnor som ordföranden.

Fredrika Bremer-förbundets kontor 1906.

Förbundet startade ett kontor i Stockholm, där de jobbade i flera kommittéer som specialiserade sig inom olika områden. Det var en platsbyrå, där kvinnor kunde söka jobb. De hade rådgivning om "ekonomiska, juridiska och hygieniska angelägenheter". De gav vägledning om studier och om litteratur i största allmänhet. Förbundet gjorde även undersökningar om kvinnors situation inom olika yrken (exempelvis kontorister och telefonister) och publicerade sina slutsatser. De kom med förslag till nya lagar och gjorde uppvaktningar av myndigheter och politiker.

  Dessutom startade de 1887 Fredrika Bremer-förbundets Stipendiestiftelse, som delade ut stipendier till flickor för studier och yrkesutbildning. Och de startade särskilda skolor för flickor "i hushållsarbete, ekonomi, sömnad, vävnad och trädgårdsskötsel". 1914 skänkte Martina Bergman Österberg sitt sommarhem till Fredrika Bremer-förbundet, så att de kunde starta en skola för flickor där.

  När förbundet bildades 1884 tog de över tidningen Tidskrift för hemmet, som hade startats 25 år tidigare av Sophie Leijonhufvud Adlersparre och Rosalie Roos Olivecrona. Men efter två år gjorde förbundet om den till sin egna tidning Dagny. 1914 döptes Dagny om till Hertha efter en av Fredrika Bremers mest kända böcker.

Inledningsvis utgick organisationen från Stockholm, med ett växande antal lokala "ombud". 1895 fanns det 42 sådana ombud. Men det var först 1905 som de gjordes till lokalföreningar.

  Fredrika Bremer-förbundet är aktivt än idag.

Ulla Manns: Den sanna frigörelsen – Fredrika Bremer-förbundet 1884-1921. Brutus Östlunds bokförlag 1997.

Gunnel Weidel Randver: Tidskriften Framåt – Kvinnors kamp för det fria ordet. Rundqvists bokförlag 1985.

Hos Stockholmskällan kan du se en film om Fredrika Bremer-förbundets historia, en propagandafilm från 1934.