«
Nordens första kvinnotidning

Tidskrift
för hemmet startades av Sophie
Leijonhufvud och Rosalie
Roos Olivecrona 1859. Det var den första kvinnotidning
som startades i Norden – av, om och för kvinnor. Först
hade den undertiteln "tillegnad den svenska
qvinnan", senare ändrade de till "tillegnad
Nordens Qvinnor". Det berodde på att de från
1868 hade många prenumeranter i de övriga nordiska länderna.

Sophie och Rosalie skrev helt enkelt långa texter
om vad de tyckte om allt möjligt, de publicerade andras texter
som de tyckte var bra, och de recenserade böcker. Bland kända
kvinnor som medverkade fanns senare Ellen
Key och Anna Sandström.

Tidskrift för hemmet diskuterade flickors uppfostran,
kvinnors ekonomi och utbildning, kvinnors äganderätt,
om samhälleliga krav på kvinnors uppförande, och
om "fruntimmersföreningar" i andra länder. De
skrev om Catherine
Macaulays texter om historien och om framstående kvinnor
och män i olika länder. De skrev om konst, litteratur
och musik, publicerade noveller och dikter, och diskuterade kvinnans
frigörelse.

De hävdade att kvinnan inte alls var skapad för
att vara underordnad mannen, utan hade samma rättigheter som
män, och att alla människor borde få utvecklas som
individer, i enlighet med Guds vilja. För sin tid var det något
mycket radikalt, även om kvinnorna som gjorde tidningen och
som de riktade sig till, alla tillhörde de högre skikten
i samhället. Samtidigt betonade tidningen ofta att gifta kvinnor
förstås aldrig skulle svika sina självklara plikter
som hustrur och mödrar.

De första åren kom tidskriften
ut fyra gånger per år, sedan ökade det till sex
gånger. 1868 lämnade Rosalie Olivecrona redaktionen och
Sophie fortsatte som ensam redaktör.

På
den tiden fanns inga bilder i tidningarna, men de gjorde omslagen
i olika färger: grönt, blått, rött eller gult.
1873 började tidningen skicka separata mönsterplanscher
för handarbeten, stickning, spetsar, hängsmycken eller
kakstämplar med tidningen.

1884 bildades Fredrika
Bremer-förbundet och Tidskrift för hemmet blev då
förbundets tidning, med Sophie Leijonhufvud Adlersparre som
redaktör. Men efter 27 års utgivning gjordes tidningen
om 1886 och blev till förbundets egen tidning Dagny.


Alla nummer av Tidskrift
för hemmet (1859 - 1885) finns att läsa direkt
på nätet hos KvinnSam på Göteborgs universitetsbibliotek.

|