Bakgrundspapper uppe

«  Rösträttskvinna med stark känsla för demokrati

Porträttfoto av Lydia Wahlström halvt i profil
Namn: Lydia Wahlström

Lydia Katarina Wahlström föddes den 28 juni 1869 i Lundby utanför Västerås. Hon var sladdbarnet i en prästfamilj, elva år yngre än den yngsta av de tre tidigare döttrarna i familjen: Ida, Edit och Clara.
Osynlig ruta
Foto av Lydia som 15-åring 1884. Hon har håret strikt till huvudet, ser åt sidan och har en kamébrosch på blusen  Föräldrarna hade velat få en son, och Lydia försökte vara mer som en pojke. Hon ville bli präst som pappan, och led när hon förstod att kvinnor inte kunde blir präster.
Osynlig ruta
  Systern Clara blev Lydias lärare under uppväxten. Men när Lydia var 14 år börjar hon på internatskola och fick för första gången jämnåriga skolkamrater. Hon fortsatte sedan med studentexamen, som hon läste på Sveriges äldsta flickskola, Wallinska skolan, i Stockholm. Där träffade hon Gerda Lundberg och Gulli Petrini.
Osynlig ruta
Foto av Lydia under Uppsalatiden. Håret är uppsatt och hon bär glasögon  De läste allihop vidare vid Uppsala universitet, men olika ämnen. En tid kom de alla tre att bo hos feministen Ann Margret Holmgren. Där bildade de 1892 Sveriges första studentförening för kvinnor, UKSF, Uppsala Kvinnliga Studentförening. Lydia blev föreningens första ordförande. Gerda och Gulli var radikala och med i föreningen Verdandi, och det sägs att Lydia också gick med där ett tag, med hon var i grunden konservativ. Dessutom var hon djupt kristen, så Lydia stördes av sådant som att de andra kunde skämta om kristendomen.
Osynlig ruta
Det var många studentskor som förälskade sig i Lydia redan under studenttiden, men då var Lydia tillsammans med Klara Johansson, som senare blev en känd litteraturkritiker. Sedan träffade hon Elisabeth av Jochnick och efter att Lydia doktorerat i historia 1898 flyttade de till England och provade att starta en flickskola.

Foto av vuxna kvinnor och flickor som sitter och står utomhus. De har hattar och kappor på sig
Lydia Wahlström och Elisabeth af Jochnick (nummer 4 respektive 6 från höger
i andra raden) tillsammans med elever och personal på skolan de startade
i England 1899. Foto: W.M. Plumbe/Kungliga Biblioteket.
Osynlig ruta

  Men deras skola gick inte ihop ekonomiskt, så Lydia flyttade hem till Sverige igen efter ett år. Hon började jobba som studierektor på Åhlinska skolan i Stockholm, och där blev hon kvar tills hon pensionerades.
Osynlig ruta
Foto av IWSA:s standar i gula toner med texten International Woman Suffrage Alliance överst och mitt i bilden: Justice Precis som sina kompisar från Uppsala, som vid den här tiden var utspridda på flera håll i landet, blev Lydia aktiv i att starta en lokal förening för kvinnors rösträtt. 1903 gick de lokala föreningarna ihop i en riksorganisation, LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Osynlig ruta
  Lydia brann för rösträtten. Hon reste runt och föreläste om kvinnors rösträtt, och hon skrev artiklar och broschyrer för LKPR. Hon deltog också på de internationella konferenser Symbol med fru Justicia framför en soluppgång, med texten SUF FRA GII JUSsom paraplyorganisationen IWSA, International Woman Suffrage Alliance, arrangerade i olika länder, och träffade bland annat brittiska rösträttsledare som Millicent Garrett Fawcett och Charlotte Despard.
Osynlig ruta
  Men de flesta i LKPR var så kallat "frisinnade", alltså dåtida liberaler, medan Lydia var högerkvinna – och högern var ju emot kvinnors rösträtt. Det måste ha gjort det svårt för Lydia. Ändå blev hon ordförande för hela landsföreningen 1909. Men hon kritiserades för att driva högerpropaganda i föreningens namn, och pressades att avgå 1911, samma år som LKPR arrangerade IWSA:s Stockholmskonferens. LKPR började då också driva att alla kvinnor endast borde rösta på partier som förespråkade rösträtt, det vill säga inte på högern. Trots motsättningarna fortsatte Lydia att engagera sig i rösträttsrörelsen.

Foto av femton kvinnor som sitter och står runt ett bord. Mitt på bordet står en vas med blommor. I bakgrunden böcker i bokskåp som det står "Skönlitteratur" på.
Rösträttsmöte på vad som verkar vara ett bibliotek. Anna Whitlock sitter i
mitten, och till höger om henne Ester Bromée, Lydia Wahlström och Kerstin
Hesselgren
. Till vänster om Anna Whitlock sitter Signe Bergman, och Elin
Wägner står snett bakom dem.
Osynlig ruta

LKPR var bara en av alla organisationer som Lydia Wahlström engagerade sig i. En annan var FBF, Fredrika Bremer-förbundet. 1904 var hon dessutom en av dem som startade ABKF, Akademiskt bildade kvinnors förening, där Karolina Widerström blev ordförande 1910 (föreningen tog långt senare Porträttfoto av Anna och Lydia, bägge i höghalsade blusar och uppsatt hårnamnet KAF, Kvinnliga akademikers förening). Lydia var även aktiv i flera kristna föreningar och hon fortsatte under hela sitt liv att driva att kvinnor borde ha rätt att bli präster.
Osynlig ruta
  Under den här tiden levde Lydia med sin stora kärlek Anna Gustafsson, som hon planerade framtiden med. Men Anna gifte sig med en man. Istället spenderade Lydia långa tider hos paret, hon firade oftast jul hos dem, och deras dotter har beskrivit det som att hon hade tre föräldrar.

Liten grå pil som pekar åt vänster Anna och Lydia, cirka 1905.

Osynlig ruta
Eftersom Lydia Wahlström stod klart till Omslag till tidningen "Trots allt!"höger politiskt var hon i de flesta frågor betydligt mer konservativ än andra rösträttskvinnor. Hon kallade sig inte heller feminist, det begrepp som den franska Hubertine Auclert hade myntat. Lydia ansåg tvärtom att svenska rösträttskvinnor stod för något annat:

  "Att det franska namnet 'feminism' härvidlag så föga passar, att varken suffragettväsen eller kravet på fri kärlek här kunnat vinna någon egentlig terräng, beror nog på att vår kvinnosak i grunden varit svensk, om man med svensk menar försynt, värdig och behärskad."

  Men till skillnad från många andra i dåtidens högerkretsar, och från ännu fler i nutidens, var Lydia Wahlström djupt demokratisk. Det gjorde att hon, när hon gått i pension 1934, engagerade sig allt mer mot den växande fascismen och nazismen.
Osynlig rutaLäs mer om det HÄR.
Osynlig ruta
Genom åren skrev Lydia Wahlström en mängd böcker, bland annat om Heliga Birgitta och om Fredrika Bremer, samt flera historiska översikter över den svenska kvinnorörelsen, den senaste och mest omfattande 1933. Hon skrev också många artiklar i tidningar och tidskrifter, den första sägs hon ha skrivit i tidningen Dagny 1893. Senare skrev hon även sin självbiografi, med titeln Trotsig och försagd: mitt livs minnen.
Osynlig ruta
Foto av Lydia i halvfigur, sittande vid ett skrivbord. Hon ser rakt in i kameran  Vart hon reste sägs hon ha haft två saker med sig. Dels skrivmaskinen, för hon kunde ju behöva skriva en artikel, och dels sin cykel, eftersom hon älskade att cykla.
Osynlig ruta
  Hon fortsatte arbeta hela livet, men efter pensionen blev det mer av ideellt arbete. Hon var verksam som historiker, skribent och debattör.
Osynlig ruta
  När Lydia Wahlström doktorerade 1898 kunde kvinnor inte göra karriär inom akademin, den vägen var inte öppen för kvinnor. Men 1939 fick hon professors namn för sitt livslånga arbete. Hon fick också flera medaljer: Litteris et Artibus, Illis quorum och S:t Eriks-medaljen.
Osynlig ruta
  Lydia Wahlström dog den 2 juni 1954, några veckor innan hon skulle fyllt 85 år.
Osynlig ruta

I Uppsala finns idag Lydia Wahlströms gata. I Västerås stift finns sedan 2012 Lydiapriset, som är döpt både efter Lydia Wahlström och en annan Lydia.

Avdelare i form av grå linje med en dataskärm till vänster

Rubrik: Läs mer:
Blinkande gul stjärna Läs direkt på nätet boken Lydia Wahlström – Till hundraårsminnet av hennes doktorsdisputation 1898.

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till temasidan om rösträtt i Sverige
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2022-08-17

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu