«  Tillbaka

Vid IWSA-kongressen i Berlin 1904. På bilden syns sittande: Anna Shaw och
Carrie Chapman Catt, samt stående från vänster: okänd kvinna, Minna Cauer,
Susan B. Anthony, Lida Gustava Heymann och Anita Augspurg.

International Woman Suffrage Alliance (IWSA) bildades formellt i Berlin 1904. Men initiativet togs först av amerikanska rösträttskvinnor, som två år innan hade hållit en internationell rösträttskonferens och bildat International Alliance of Women for Suffrage and Legal Citizenship, med deltagare från elva länder.

  Carrie Chapman Catt var IWSA:s första ordförande.

   Meningen var att få tyngd bakom kraven på rösträtt för kvinnor genom att samla alla länders organisationer för kvinnors rösträtt i en internationell paraplyorganisation. Bland grundarna fanns Anita Augspurg och Marie Stritt (Tyskland), Millicent Garrett Fawcett (Storbritannien), Carrie Chapman Catt och Susan B. Anthony (USA). Det tyska namnet var Weltbund für Frauenstimmrecht och det franska var Alliance Internationale pour le suffrage des Femmes. De antog gult som sin särskilda färg.

Svensk gåva

IWSA:s stora gula standar tillverkades av Handarbetets Vänner i Sverige och lämnades över till IWSA vid rösträttskongressen i Stockholm 1911. På baksidan är broderat på svenska:

  Standaret har sedan dess burits i processioner, rest jorden runt och haft en hedersplats vid varje kongress, skrev IWSA i sin tidning på 100-årsdagen av bildandet.

IWSA-delegater vid Londonkonferensen 1909. Stående från vänster: Thora Dangaard,
Louise Qvam, Aletta Jacobs, Annie Furuhjelm, Zénéide Mirovitch, Käthe Schirmarker,
två oidentiferade kvinnor. Sittande: oidentifierad kvinna, Anna Bugge Wicksell,
Anna Howard Shaw, Millicent Garrett Fawcett, Carrie Chapman Catt,
Fredrikke Marie Qvam och Anita Augspurg.

Högkvarter i London

IWSA hade sitt högkvarter i London. Men Millicent Garrett Fawcett, som alltså var en av grundarna, och som var med i den laglydiga engelska rösträttsorganisationen NUWSS, ville inte att de militanta suffragetterna i WSPU skulle få vara med i IWSA, så därför fick suffragetterna inte vara med i början. Arrangörerna skyllde på att det bara skulle vara en organisation från varje land, men sanningen var att flera av dem var mer konservativa, och därför inte ville ha med WSPU.

  IWSA arrangerade många och framgångsrika internationella rösträttskonferenser genom åren: i Köpenhamn 1906, Amsterdam 1908, London 1909, Stockholm 1911, Budapest 1913, Genève 1920, och sedan vidare var tredje år ända fram till i New Delhi 1973.

Utanför ingången till IWSA:s kongress i Budapest 15-20 juni 1913.

  IWSA:s symbol var Jus Suffragii, vilket betyder "Rätten att rösta", där Fru Justitia håller en vågskål i ena handen. Det var kanske från IWSA som den svenska rösträttsrörelsens stora organisation LKPR tog den symbolen. Hur som helst använde även LKPR just den.

  Jus Suffragii var också namnet på IWSA:s tidning, som gavs ut en gång i månaden från 1906. 1917 bytte den namn till The International Woman Suffrage News och senare gjordes den om igen vid flera tillfällen.

  Svenska rösträttskvinnor var mycket aktiva i IWSA genom åren. Några av de mest aktiva var Signe Bergman och Anna Bugge Wicksell.

Inriktningen förändrades

I slutet av 1920-talet hade många länder infört rösträtt för kvinnor och IWSA ville fokusera mer på vad kvinnors nya medborgarskap skulle betyda. Därför ombildades IWSA till IAWSEC, International Alliance of Women for Suffrage and Equal Citizenship, och 1946 omformades organisationen till IAW, International Alliance of Women.

  IAW arbetar än idag för kvinnors mänskliga rättigheter, och har numera status som rådgivande åt FN:s ekonomiska och sociala råd, vilket är den högsta status en fristående (icke-statlig) organisation kan ha.

  Idag har IAW över 50 medlemsorganisationer runt hela världen.

Styrelsen för IWSA 1914. Längst fram till höger sitter Signe Bergman, och snett
bakom henne sitter Carrie Chapman Catt. Bakom henne står Anna Bugge Wicksell.
Till höger om Anna står Rosika Schwimmer och tvåa till höger om Rosika står
Aletta Jacobs. Chrystal Macmillan står längst till vänster i den raden.

När kvinnor fick rösträtt i olika länder i världen kan du läsa om HÄR (på engelska).