Bakgrundspapper uppe

«  Stark skotsk feminist och fredskämpe

Porträttfoto av Chrystal Macmillan rakt framifrån, hon ser rakt in i kameran och ler
Namn: Chrystal Macmillan

Jessie Chrystal Macmillan föddes den 13 juni 1872 i Edinburgh i Skottland. Familjen hade det gott ställt, pappan var tehandlare. Chrystal var den enda dottern i familjen, hon hade åtta bröder varav sju var yngre än hon.Foto av hela familjen Macmillan med mamma och pappa sittande med Chrystal stående mellan sig och alla åtta bröderna runt omkirng dem
Osynlig ruta
  När kvinnor tilläts börja studera vid universitetet i Edinburgh började Chrystal läsa naturvetenskapliga ämnen och blev den första kvinnan som tog examen som naturvetare där. 1896 reste hon till Berlin för att studera vidare. Men hennes pappa dog och familjen krävde då att Chrystal som enda dotter skulle hjälpa till att ta hand om de yngre bröderna.
Osynlig ruta
  Fotot till vänster: Chrystal stående, omgiven av föräldrar och bröder.
Osynlig ruta
Foto av Chrystal i halvfigur, sittande vänd åt höger  Chrystal kombinerade att sköta hemmet och att studera vidare i Edinburgh. Hon var aktiv i Women's Debating Society vid universitetet, Scottish Federation of the National Union of Women Workers och Scottish University Women’s Suffrage Union. Hon hade blivit engagerad för kvinnors rösträtt redan tidigt, efter att hon läst en bok av Elisabeth Wolstenholme. Chrystal sa att hon kände sig som hon hade "fötts till att bli rösträttskvinna".
Osynlig ruta
  1902 gick Chrystal med i Scottish Federation of Women's Suffrage Societies, den skotska delen av NUWSS, och reste runt Skottland och höll föredrag för att uppmuntra kvinnor att starta lokala grupper.

Tre damer i halvfigur utanför en port. De har fina kläder och hattar, Chrystal Macmillan längst till höger har också händerna i en muff
Chrystal Macmillan (till höger) och två av de andra kvinnorna i nervös väntan
utanför House of Lords 1908.
Osynlig ruta

Omslag till broschyren The Struggle for Political Liberty1908 deltog Chrystal Macmillan i en uppmärksammad process i Storbritannien, där hon och fyra andra kvinnor drev att de lagligen var "personer" och alltså borde ha rätt att rösta om vem som skulle representera universitetet i parlamentet. Hon blev då den första kvinnan som höll tal i det brittiska överhuset, House of Lords. Kvinnorna trodde inte att de skulle vinna, men det var ett sätt att få uppmärksamhet för det orättvisa i att kvinnor inte hade rösträtt. De vann inte, men Chrystal Macmillans tal fick mycket uppskattning i tidningarna. Året efter skrev Chrystal en broschyr om hela processen: The Struggle for Political Liberty.
Osynlig ruta
WSPU:s rockmärke med texten Votes for Women   Vid den här tiden flyttade Chrystal Macmillan till London. Hon satt i styrelsen för NUWSS, men det hindrade henne inte från att även vara akvist i WFL, Women's Freedom League, och att stödja WSPU, Women's Social and Political Union, ekonomiskt. Det var typiskt för Chrystal Macmillan. Hon ville vara med överallt hon kunde för att få rösträtt för kvinnor. 1913 blev hon också vice ordförande i den internationella paraplyorganisationen för kvinnors rösträtt, IWSA.
Osynlig ruta
  Hon har beskrivits som extremt smart, medveten och modig, en skicklig och rolig talare samt en stenhård feminist som verkligen brann för kvinnors rättigheter.
Osynlig ruta
När första världskriget bröt ut, tog NUWSS ställning för nationalism och valde att inte stödja föreberedelserna för kvinnornas internationella fredskongress i Haag 1915. Det fick flera i NUWSS ledning att gå ur organisationen i protest, men Chrystal Macmillan valde att stanna kvar, trots att hon var djupt engagerad i fredsfrågan.
Osynlig ruta
WILPF:s symbol i form av en fredsduva och ett kvinnomärke  De 180 brittiska kvinnor som ville åka till kongressen stoppades av regeringen från att resa ut från landet. Men Chrystal Macmillan befann sig redan i Haag då, eftersom hon arbetade med förberedelserna. Därmed blev hon en av de tre brittiska delegater som trots allt kunde vara med. När WILPF, under det ursprungliga namnet International Committee of Women for Permanent Peace, bildades på kongressen blev Chrystal Macmillan invald i kommittén.

Foto av fyra damer i länga klänningar och hattar på gatan. I bakgrunden anas en bil
Den ena av delegationerna från fredskongressen är på fotot i Oslo 1915, från
vänster Emily Greene Balch/USA, Cornelia Ramondt-Hirschmann/Holland,
Rosika Schwimmer/Ungern och Chrystal Macmillan/Storbritannien.
Osynlig ruta

Omslag till WILPF:s tidning Internationaal  Chrystal Macmillan var också med i de delegationer av kvinnor från olika länder som fick uppgiften att besöka både de krigförande ländernas regeringar, och icke inblandade länders regeringar, för att försöka övertala dem att kämpa för fred.
Osynlig ruta
  Tillbaka hemma i Storbritannien igen startade hon sedan tillsammans med bland andra Charlotte Despard, Sylvia Pankhurst och Emmeline Pethick-Lawrence den brittiska lokalorganisationen WIL, Women's International League of Great Britain. Hon jobbade också med WILPF:s tidning Internationaal.
Osynlig ruta
Foto i halvfigur av Chrystal Macmillan införd juristkappa och perukEfter kriget fortsatte Chrystal Macmillan fredsarbetet. Dessutom utbildade hon sig vid nästan 50 års ålder till jurist, när kvinnor efter kriget tilläts göra det. Hon specialiserade sig på gifta kvinnors nationalitet. Kvinnor förlorade nämligen sitt medborgerskap när de gifte sig. Chrystal grundade International Committee on Nationality of Married Women, som drev att kvinnan själv skulle få bestämma om hon ville behålla sitt medborgarskap och att barnen skulle få dubbelt medborgarskap när föräldrarna hade olika.
Osynlig ruta
  Fotot till vänster: Chrystal Macmillan i domstolen.
Osynlig ruta
  En annan organisation Chrystal Macmillan var mycket aktiv i då var AMSH, Association for Moral and Social Hygien, som arbetade mot prostitution. Den var en fortsättning på Federationen och där samarbetade Chrystal med bland andra Alison Neilans.
Osynlig ruta
  Dessutom fortsatte Chrystal Macmillan kämpa för kvinnor rätt på arbetsmarknaden, inte minst för lika lön oavsett kön och för attPorträttfoto av Chrystal Macmillan på äldre dar alla speciallagar som hindrade kvinnor från att jobba skulle bort. Hon var med och startade Open Door Council i Storbritannien 1923 och 1929 var hon en av dem som grundade Open Door International for the Economic Emancipation of the Woman Worker.
Osynlig ruta
  Chrystal Macmillan dog av en hjärtsjukdom i sitt hem i Edinburgh den 21 september 1937. Hon testamenterade hälften av sitt arv till Open Door International och hälften till Association for Moral and Social Hygien.
Osynlig ruta

I London delas varje år ut ett Chrystal Macmillan-pris till en kvinna som studerar juridik. Universitetet i Edinburgh har satt upp en plakett till hennes ära på Kings Building i Edinburgh och givit en av universitetets byggnader namn efter henne. De har också ordnat temaföreläsningar, där olika kvinnor inom akademin föreläser om människorätt, jämlikhet och fredsfrågor under titeln Chrystal Macmillan Lectures.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema rösträtt i Storbritannien
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2021-05-25

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu