« Tillbaka

Suffragetterna fick ofta höra att de var onaturliga, inte "riktiga" kvinnor, och att de inte klarade av vad kvinnor vanligtvis gör i hemmet. Det var också vanligt att det spreds "humoristiska" vykort med teckningar på samma tema.

  Som ett slags "svar" på sådana påståenden genomförde WFL, Women's Freedom League, under våren 1910 en bildkampanj i sin tidning, som de sedan gjorde en serie vykort av. Bilderna hade rubriken "Suffragettes at Home", alltså ett slags "hemma hos"-bilder av ledande suffragetter. På bilderna ägnade de sig åt vanliga hushållssysslor.

  Det har varit diskussioner kring vad WFL egentligen menade med bilderna. Kan de verkligen ha menat att de bara ville visa att suffragetter minsann också kan sköta ett hushåll?

  Ja, säger en del. De som däremot inte tror att kampanjen var så enkel brukar lyfta fram vilka kvinnor som faktiskt syns på bilderna.

Den som syns på bilden här till vänster beskrivs som Mrs. Joseph McCabe som badar sin lille son. Hon hette i själva verket Beatrice i förnamn och var känd för sitt politiska engagemang som sekularist – hon tyckte alltså att religion inte ska ha med samhället eller lagar att göra, utan bara vara en privatsak. Det var en radikal åsikt på den tiden. Sonen på bilden hade hon med en före detta romersk-katolsk präst, som blivit djupt engagerad ateist och istället börjat försörja sig på att författa filosofiska böcker om frihet.
  Agnes Leonard på bilden här ovanför skildras medan hon "lagar en vegetarisk middag". Vegetarianism var något WFL ofta förde fram i kampen, eftersom de menade att kvinnors rösträtt och vegetarianism hörde ihop och hade samma mål om en bättre värld. WFL startade vegetariska kaféer och restauranger på flera orter runt om i Storbritannien.

  Alison Neilans, som syns stående här till vänster och håller på att göra rent "sin" spis, var inte känd som den husliga typen. Hon var ogift och ägnade all sin tid åt kampen för rösträtt och mot mäns sexualiserade våld mot kvinnor och barn.

  Kanske var det så att kvinnorna på bilderna på ett indirekt sätt sa emot vad bilderna visade, eller i alla fall visade på en mer komplex kvinnobild. Men frågan är om det spelade någon roll?

  Den som såg bilderna och inte kände till något om de olika suffragetter som visades, såg ju ändå bara just suffragetter som ägnar sig åt diverse vanligt hushållarbete.

Så hur vi än vänder och vrider på det, kvarstår frågan vad Women's Freedom League egentligen ville säga – och uppnå – med bilderna av "Suffragettes at Home"?