« Tillbaka

Under 1920-talet började Elise Ottesen Jensen resa land och rike runt och tala om sexualitet och preventivmedel. En del av de många orter hon reste till var Furudal, Bispfors, Utanede, Moskosel, Suddisjaur, Brännudden, Akkajaur, Ljusträsk, Murjek, Jokkmokk, Kiruna, Kukkola, Boliden, Skellftehamn, Sundsvall, Sandarne, Vallvik och Ljusne. Många av de som lyssnade var helt okunniga om hur sexualitet och graviditet fungerade. När Ottar mötte den sexuella nöden insåg hon att hon inte kunde vänta på bättre sexuallagar, kvinnorna behövde praktisk hjälp.

  Ottar har berättat att hon ofta fick frågor från kvinnor om de alltid måste ställa upp på sex när mannen ville. Då var hon noga med att säga att även kvinnan skulle få njutning av sex och att hon hade rätt att bestämma över sin kropp. Men kvinnorna var ofta rädda för att bli med barn igen, då de redan hade många munnar att mätta. Därför ville Ottar lära sig att prova ut pessar, trots att det var förbjudet.

  Hon fick hjälp av läkaren Anton Nyström, som riskerade att förlora sitt arbete genom att lära Ottar att prova ut pessar. Han gav henne "faderliga förmaningar och råd" om hur hon skulle vara försiktig för att inte gripas av polisen och straffas. Ibland satt polisen på första parkett vid föredragen och antecknade allt hon sa.

  Men Ottar gav sig inte. Hon såg just pessar som kvinnornas eget preventivmedel och efter att hon lärt sig av Anton Nyström provade hon ut pessar åt de kvinnor som ville i samband med alla sexualupplysningsresorna. Tack vare Ottar blev pessar känt som preventivmedel och fick stor spridning.

På nedersta bilden till vänster går Ottar med sin väska in på "hemlighuset" för att prova ut pessar.

Ottar reste ofta tillsammans med Anna Riwkin, inte bara på föredragsresorna. Ottar själv beskrev dem som "parhästar" och Anna som den bästa och mest hjälpsamma reskamrat. Anna Riwkin fotograferade och det är tack vare henne som Ottars sexualupplysningsresor finns dokumenterade.

  1938 togs lagen mot upplysning om preventivmedel bort. Samtidigt antog riksdagen en lag som tillät abort av rashygieniska, humanitära och medicinska skäl.