«  Undersökande journalist och föregångskvinna

I Svenska Akademiens ordlista finns ordet wallraffa med. Det betyder att "bedriva undersökande journalistisk under falsk identitet". Döpt efter en tysk man. Men som vanligt har den patriarkala historieskrivningen glömt bort kvinnorna...

  Ester Blenda Nordström jobbade med den metoden långt innan Wallraff ens var född. Så det borde snarare heta nordströmande i så fall – åtminstone här i Sverige.

Ester Blenda Elisabet Nordström föddes i Stockholm den 31 mars 1891. Hon var sladdbarn med två äldre systrar, Agda och Hildur, och en äldre bror, Fritiof. Familjen bodde växelvis i Stockholm och på den gård de köpt i Småland. Pappan hade "kommit upp sig" och blivit målarmästare, så Essan fick chans att studera. Varför hon valde journalistisk vet vi inte, men hon jobbade en tid på Stockholms Dagblad och en tid på Dagens Nyheter (och skrev bland annat sportreportage om idrottskvinnor).

  På Dagens Nyheter lärde Ester Blenda Nordström känna Elin Wägner, som hon blev nära vän med. Elin såg till att Ester Blenda blev en av "pennskaften" i Ligan. (Klicka på namnet för att läsa mer om journalisterna i Ligan.) Sen fick Ester Blenda fast jobb på Svenska Dagbladet, där hon skrev under signaturen "Bansai".

Klicka på bilden av den nyblivna journalisten
    här intill för att se den större!

Första undersökande reportage

1914 gjorde Nordström – som hon senare kallades av de närmaste vännerna – sitt första stora undersökande reportage, under en månads semestern från tidningen. Hon ville synliggöra landsbygdens mest osynliga arbeterskor, pigorna. Läs mer om de reportagen HÄR.

  Reportageserien om pigornas vardag väckte stor uppmärksamhet, och blev också en bok: En piga bland pigor. Boken blev sen både teater och film, och Ester Blenda Nordström blev en kändis.

  Men nu hade Ester Blenda hittat vad hon ville jobba med. Ett år efter pigreportaget tog hon jobb som nomadskolelärare och följde under flera månader några samefamiljer i Lappland. Även de reportagen blev en bok, Kåtornas folk.

Klicka på ordet för att se
en bild på Elsa Blenda i samedräkt.

  Tack vare kändiskapet och böckerna kunde Ester Blenda Nordström säga upp sig och skriva på egen hand. Då skrev hon flickböcker – om en stark tjej som bryter mot könsnormerna. Bokserien som börjar med En rackarunge (1919) ses av många som något av en föregångare till Pippi Långstrump.

Fler reportage

Men lusten att göra reportage var kvar, så Ester Blenda Nordström gav sig ut igen. Hon köpte en tredjeklassbiljett på en Atlantångare, och reste runt i USA utan pengar på fickan, för att kunna skildra de fattiga emigranternas villkor. Hon arbetade som servitris och kökspiga och tog sig fram genom landet som liftare och fripassagerare. Tillbaka i Sverige samlade hon reportagen i boken Amerikanskt.

  När boken om Amerikaresan kommit ut gav sig Ester Blenda Nordström ut på långresa igen. Hon följde med en flera år lång forskningsexpedition till byn Kljutchi i Kamtjatka i dåvarande Sovjetunionen. Det resulterade i boken Byn i vulkanens skugga. Men en ensamstående kvinna i ett sånt sällskap gick inte an på den tiden, så hon ingick vad som troligen var ett skenäktenskap med en i expeditionen, som var god vän till hennes bror.

  Det var för övrigt flera män som svärmade runt Ester Blenda Nordström, inklusive hennes nära vän Elin Wägners man. Men själv föredrog hon en kvinna. Hon hade ett mångårigt till och från-förhållande med Carin Frisell, och de gjorde också en del resor tillsammans. Förutom de resor vi skrivit om här var Ester Blenda Nordström även i exempelvis Sydamerika, Japan och Kina.

Sakta men stadigt utför

Väl hemma igen från Kamtjatka skilde sig Ester Blenda, och arrenderade en gård i Sörmland. Där skrev hon fler böcker i serien om "rackarungen" Ann-Mari Sofia Lindelöf. Men hon hade börjat missbruka alkohol och opium. 1938 fick Ester Blenda Nordström en hjärnblödning som hon aldrig hämtade sig ifrån. Hon kunde inte skriva längre, och måste så småningom tas om hand av sin bror – fattig, omyndigförklarad, ensam och bitter, sägs det. Carin Frisell var en av de få som fortsatte besöka henne, och periodvis bodde Ester Blenda med henne.

   Efter många års missbruk och sjukdom dog Ester Blenda Nordström den 15 oktober 1948 av lunginflammation, 57 år gammal.

Trots att Ester Blenda Nordström var så känd på sin tid, och att hon skrev den sortens undersökande reportage som så många journalister senare har tagit efter, var hon länge nästan helt bortglömd, i alla fall utanför journalistkåren.

  Men kanske håller hon på att få tillbaka sin plats i historien idag. Under de senaste åren har flera forskare skrivit om henne, både som journalist och författare.

  Och hennes journalistiska föregångsarbete finns även beskrivet i boken Tio reportage som förändrade världen, där hon är en bland få kvinnor som kommit med.

Den som var först i hela världen med att göra denna sorts undersökande journalistik var också en kvinna, Nellie Bly.

Fatima Bremmer: Ett jävla solsken – en biografi om Ester Blenda Nordström.