«  En av de mest kända rösträttskämparna i Nya Zeeland

Meri Te Tai föddes troligen den 22 maj 1868 i närheten av Whakarapu, i den nordligaste delen av Nya Zeeland. Hon föddes in i en släkt av starka och inflytelserika kvinnor bland Te Rawana-maorierna. Hon var barnbarnsbarn till Nga-kanu-whero och hennes mamma var Hana Tera. Mamman hade tre barn från sitt första äktenskap, och Meri var det äldsta av fyra barn i hennes andra äktenskap.

  Meri var, i enlighet med familjetraditionen, välutbildad. Hon studerade på S:t Marys kloster i Auckland. Förutom övriga studier blev hon också en skicklig pianist.

  Någon gång i slutet av 1880- och början av 1890-talet gifte sig Meri med Hãmiora Mangakãhia, som var med i grundandet av det maoriska parlamentet: Te Kotahitanga. De fick fyra barn, två döttrar och två söner.

  1885 hade New Zealand Women's Christian Temperance Union bildats, och de kämpade för alla kvinnors rösträtt i det nyzeeländska parlamentet. Det fick rörelsen för kvinnors rösträtt i Nya Zeeland att växa stort. Många maoriska kvinnor samarbetade med WCTU. Troligen var Meri en av dem. Samtidigt arbetade maorikvinnorna för rösträtt i det maoriska parlamentet.

Oljemålning av Meri Te Tai av okänd konstnäri.

  1893 var både Meri och Hãmiora med på det maoriska parlamentets andra sammanträde. Meri hade lagt en motion om rösträtt för kvinnor. Parlamentet bad att hon skulle förklara sin motion, och hon blev på det sättet den 18 maj 1893 den första kvinnan som talade i det maoriska parlamentet.

Den utsmyckade asken med texten "Votes for Women" fick Meri och hennes man av vänner efter Meris tal i Te Kotahitanga.

  Meri krävde dels att kvinnor skulle ha rösträtt och dels att kvinnor skulle vara valbara till parlamentet. Hon konstaterade att många maorikvinnor ägde land och administrerade den, men att de riskerade att förlora egendomarna på grund av den patriarkala kvinnosyn som följde med kolonialismen. Hon argumenterade också för att Drottning Victoria kanske skulle lyssna mer på maorierna om de representerades av kvinnor. Men motionen gick inte igenom.

Fyra månader senare blev Nya Zealand det första landet i världen som genomförde rösträtt för alla kvinnor. Men kvinnor blev inte valbara. Fyra år senare, 1897, kunde kvinnor rösta även i det maoriska parlamentet.

  Först 1919 blev kvinnor valbara i Nya Zeeland. Och först 1949 valdes den första maoriska kvinnan, Iriaka Ratana, in i det nyzeeländska parlamentet.

Minnesmonumentet Kate Sheppard Memorial visar Kate Sheppard, ledaren för
WCTU, störst och längst fram. Meri Te Tai Mangakãhia står längst till vänster,
och sedan kommer de övriga mest kända kvinnorna i rörelsen: Amey Daldy,
Kate Sheppard, Ada Wells, Harriet Morison och Helen Nicol. Runt omkring
monumentet växer kamelior – symbolen för rörelsen i Nya Zeeland.

Tyvärr Finns det väldigt lite information om Meri Te Tai Mangakãhias senare liv. Det vi vet är att hon arbetade som sjuksköterska och barnmorska, och att hon fortsatte vara aktiv i kampen för maoriska kvinnors rättigheter, bland annat i det maoriska parlamentets kvinnokommitté Nga Komiti Wahine.

  Tillsammans med en annan kvinna startade hon en kvinnokolumn i tidningen Te Tiupiri (Jubileet), där de diskuterade kvinnors rättigheter ur olika perspektiv.

  Meri bodde länge tillsammans med maken i Whangapoua, men när han dog 1918 flyttade hon tillbaka till sina släktingar med några av barnen.

  Meri Te Tai Mangakãhia dog den 10 oktober 1920, av influensa, vid 52 års ålder.

Vill du se ett kabinettsfotografi (eller visitkortsfotografi)
av Meri vid tiden för hennes tal i Te Kotahitanga, så klicka HÄR.