«  Den första kvinnan i den amerikanska ursprungsbefolkningen som utbildade sig till läkare

Susan La Flesche föddes föddes i Omaha-reservatet i Nebraska i USA den 17 juni 1865. Hennes föräldrar var One Woman (Mary) och Iron Eye (Joseph), och fadern var den sista erkända ledaren för Omaha (egentligen U-mo'n-ho'n, som hör till siouxerna).

  Susan växte upp med flera syskon som liksom hon själv senare blev framträdande talespersoner för Omaha.

La Flesche-familjens symbol var en vilande båge och pil.

   Redan som barn såg Susan hur svårt folk hade det i reservatet. Något som påverkade henne att vilja bli läkare var en händelse då hon bara var 8 år. En gammal kvinna i reservatet var svårt sjuk och Susan såg henne dö – för att den vita läkaren som ansvarade för området inte brydde sig om att komma och behandla kvinnan.

   Susans pappa ville att barnen skulle fungera både i de vitas samhälle och i Omaha-reservatet. Susan och hennes systrar skickades därför till en skola österut redan när de var ganska små.

  Susan fortsatte sedan att studera. Woman's Medical College of Pennsylvania var en av de få högskolor som tog emot kvinnor, där hade även svenska Charlotte Yhlen gått tidigare. Susan La Flesche gick ut som klassens främsta i juni 1889.

Susan La Flesche på examensdagen.

   Som färdig läkare återvände Susan La Flesche till reservatet. Det var inte ovanligt med medicinkvinnor hos Omaha, men Susan var den första kvinnan bland ursprungsbefolkningen som också var utbildad läkare. Susan La Flesche behandlade tuberkulos, influensa, kolera, dysenteri och ögonsjukdomar i reservatet, där det fanns mer av en sjukstuga än riktig läkarmottagning. Och lönen var därefter, eller med andra ord: väldigt låg. Men Susan var engagerad i att sprida information om hygien och hälsa, och hon såg med tiden hur både barnadödlighet och annan dödlighet minskade vartefter hon påverkade med sitt tänkande.

Klicka på det inramade fotot för att se ursprungsbilden.

   1894 träffade Susan La Flesche sin man, Henry Picotte, som var sioux. De fick två söner tillsammans. Susan fortsatte hela tiden att arbeta som läkare, medan Henry tog hand om hemmet. Men Henry hade problem med alkohol, och det medverkade förmodligen till att han dog i tuberkolos 1905. Susan engagerade sig i nykterhetsrörelsen, dels på grund av sina personliga erfarenheter, dels för att hon såg hur alkoholismen bredde ut sig i Omaha-reservatet.

Susan La Flesche Picotte med sönerna Caryl och Pierre samt sin mamma på verandan utanför huset som Susan byggt till sig och sina söner efter att hennes man dött.

  Förutom arbetet som läkare hjälpte Susan La Flesche Picotte sina patienter med allt möjligt annat. Till exempel att översätta myndighetspapper eller skriva brev till The Office of Indian Affairs eller se till att de inte blev lurade när de sålde mark. Hon satt i ledningen för Nebraska Federation of Women's Clubs under början av 1900-talet. Hon grundade Thurston County Medical Society 1907 och hon deltog i flera organisationer till stöd för Omaha-folkets rättigheter.

  1913 uppfylldes en av Susan La Flesche Picottes drömmar. Då fick hon öppna det första riktiga sjukhuset som hade startats utan stöd från staten i ett reservat. Hennes sjukhus behandlade alla – oavsett ålder, kön eller hudfärg.

  Men vid det laget var Susan La Flesche Picotte redan mycket sliten. Hon hade arbetat så hårt i så många år att hennes egen hälsa inte var bra längre. Den 18 september 1915 dog hon, senare har det ansetts att det nog var av skelettcancer. Hon var då 50 år gammal.

Sjukhuset, som bytte namn till Dr. Susan Picotte Memorial Hospital, fortsatte att användas i många år efter Susans död. Idag är det museum för att minnas henne, den första kvinnan från den amerikanska ursprungsbefolkningen som tog läkarexamen.