Kvinnofrontens Nyhetsbrev - logga
Osynlig ruta
Datum

Fredagen den 29 mars 2023

Osynlig ruta
Osynlig ruta Meny

Det som publiceras här är ett utdrag ur Kvinnofrontens nyhetsbrev för medlemmar:
"Ordet är ditt, syster!". Allt detta har med andra ord redan publicerats i pappersform.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  HEM

Osynlig ruta

  Artiklar

Osynlig ruta

  Tillförlitliga Tilda

Osynlig ruta

  Notiser

Osynlig ruta

  Citatet

Osynlig ruta

  Smått och gott

Osynlig ruta

  GAMLA nummer

Osynlig ruta
Osynlig ruta

Osynlig ruta
Osynlig rutaNummer 3/2014

Osynlig ruta

Foto av strejkande arbetare, i mitten en kvinna som ropar i en megafon
Över hela USA punktstrejkar arbetarna på alla de stora snabbmatskedjorna: McDonald's, Wendy's, Burger King, Taco Bell, KFC, Pizza Hut, Domino's och Papa John's. Nu skärper arbetarna kampen och motståndet hårdnar.

Osynlig ruta
Motståndet hårdnar, men strejkerna i USA fortsätter
Osynlig ruta

Under två år har lågavlönade arbetare, framför allt kvinnor, inom snabbmatskedjorna i USA genomfört återkommande punktstrejker. I början av september i år hårdnade både kampen och motståndet – och polisen började arrestera strejkande runt hela USA.
Osynlig ruta

Två tredjedelar av dem som arbetar inom snabbmatsbranschen i USA är kvinnor. Hälften är färgade. Majoriteten försörjer barn på den extremt låga lönen. Mer än hälften är beroende av matkuponger från staten (food stamps) för att överleva.
Osynlig ruta
  För snart två år sen, i New York i november 2012, utbröt en spontan, vild strejk mot den låga minimilönen. Den som tvingar många att ha flera jobb för att överleva. Den första strejken ledde till fler. Sen dess har det pågått återkommande punktstrejker inom alla de stora snabbmatskedjorna i USA.
Osynlig ruta
  Strejkerna har också spritt sig till fler lågavlönade, exempelvis på lågprisvaruhus som Walmart. Samtidigt har punktstrejkerna spritt sig över landet, till små och stora städer runt hela USA.
Osynlig ruta
  De strejkande arbetarna kräver högre löner, rimliga arbetstider och fackliga rättigheter. Istället för en minimilön på drygt 7 dollar i timmen (knappt 50 kronor) kräver de strejkande det dubbla: 15 dollar.
Osynlig ruta
  Den 4 september nu i år strejkade lågavlönade arbetare igen i över 100 städer i olika stater. För första gången deltog också en ny yrkesgrupp i strejkerna: de som närmast verkar motsvara vår hemtjänstpersonal.
Osynlig ruta
  Och den här gången nöjde de sig inte med att stå utanför snabbmatskedjorna – de strejkande blockerade gatorna genom att sätta sig mitt i gatan.
Osynlig ruta
Gripna i 32 städer
Osynlig ruta
Polisen reagerade med att arrestera strejkande. Omkring 500 personer arresterades i 32 städer, bland andra New York, Chicago, Detroit, San Diego, Philadelphia, Miami, Boston, Pittsburgh, Memphis, Milwaukee, New Orleans, Oakland, Durham och Los Angeles.
Osynlig ruta

Kravallklädda poliser uppställda vid en väg
En ung tjej grips av en civilklädd man medan några poliser tittar på.
En äldre kvinna förs bort av ett antal kravallklädda poliser

Osynlig ruta
  Att de arbetande trappat upp strejkerna genom att sätta sig på gatorna kommer sig av ett beslut nu i sommar. På ett stort konvent utanför Chicago i juli diskuterade snabbmatsarbetare från 50 städer civil olydnad som icke-våldskampmetod. Deltagarna röstade enhälligt för att de skulle använda civil olydnad i kampen för rimliga löner.
Osynlig ruta
  Men det är också några händelser som förmodligen har påverkat kampviljan hos de som strejkar.
Osynlig ruta
Dömda för barnmisshandel
Osynlig ruta
Shanesha Taylor i Arizona försökte ensam med sina tre barn hantera tillvaron som hemlös och arbetslös, efter att ha förlorat sina låglönejobb. Så i våras fick hon plötsligt chansen att gå på en jobbintervju för att jobb som skulle ordna upp hennes tillvaro. Men hon hade ingen barnvakt.
Osynlig ruta
  I sin desperation lämnade hon sina två minsta barn på parkeringen, fastspända i sätena i bilen, med fönstren neddragna endast en glipa. Medan Shanesha var på jobbintervjun kom polisen dit. Shanesha dömdes för barnmisshandel och hennes barn omhändertogs av samhället – även den 9-åriga dotter som var i skolan vid tillfället.
Osynlig ruta
  I juli dömdes även Debra Lynn Harrell i South Carolina för barnmisshandel. Hon hade upprepade gånger lämnat sin 9-åriga dotter i en park i närheten av sitt jobb i timmar efter skolan, medan hon själv jobbade på snabbmatsstället. Även Debra Lynn Harrell förlorade vårdnaden om sitt barn.
Osynlig ruta
  Kvinnorna har i debatten blivit symboler för den ekonomiska desperation som så många i USA lever i.
Osynlig ruta
Livsfarligt
Osynlig ruta
I augusti hittade polisen i New Jersey snabbmats-arbetaren Maria Fernandes död i sin bil. Hon var klädd i Dunkin' Donuts-uniform. Det visade sig att Maria Fernandes hade fyra olika deltidsjobb. För att inte förlora någon tid brukade hon sova i bilen de timmar som blev över mellan de olika jobben. För att inte heller förlora tid om bensinen tog slut mellan jobben, hade hon extra bensin i en dunk i bilen. Hon dog i sömnen av att ha inandats ångorna från en vält bensindunk.
Osynlig ruta
Kvinnor drabbas hårdast
Osynlig ruta
För varje sådan händelse har upprörda debatter om kvinnors arbetsvillkor blossat upp.
Osynlig ruta
  Låglöne- och deltidsjobb är de jobb som ökar i USA idag. Och två tredjedelar av dem som jobbar på låglönejobb är kvinnor. Många är ensamstående mammor.
Osynlig ruta
  Samtidigt har kostnaderna hela tiden ökat för barnomsorg, sjukvård, utbildning, och annat. Det går helt enkelt inte att överleva på låglönejobben.
Osynlig ruta
  Women’s Policy Research räknar med att cirka 3,3 miljoner av kvinnorna inom låglönejobben tvingas ha flera jobb för att överleva.
Osynlig ruta

Kvinna med ett plakat där det står: A Woman's PLACE is in her UNION
Foto av en leende tjej som håller i ett stort plakat med rubriken: One World, One Fight
Två leende kvinnor i keps håller upp ett plakat

Osynlig ruta
Delsegrar på flera håll
Osynlig ruta
Öden som Shanesha Taylors, Debra Lynn Harrells och Maria Fernandes har gjort de strejkande snabbmatsarbetarna ännu mer bestämda att fortsätta sin kamp. De har allt att vinna, och inte mycket att förlora.
Osynlig ruta
  Dessutom har de faktiskt redan vunnit flera delsegrar. 13 stater i USA har höjt sina minimilöner. Men inte till 15 dollar, som de strejkande kräver. 10 kommuner och landsting har också höjt minimilönerna. Flera städer håller på att ordna folkomröstningar om minimilönerna, bland annat San Fransisco. Borgmästarna i New York, Los Angeles och Chicago har uttalat sitt stöd för att höja minimilönerna till 13 dollar.
Osynlig ruta
  Med tanke på hur svag fackföreningsrörelsen i USA är, är det mycket stora delsegrar för de strejkande snabbmatsarbetarna.
Osynlig ruta
Annorlunda fack
Osynlig ruta
Ett av arbetarnas krav är också fackliga rättigheter. Och deras kamp har även väckt en ny debatt om USA:s fackliga organisationer. Det som utmärker snabbmatsarbetarnas kamp är ju att den är växer underifrån. Det har facket Service Employees International Union, SEIU, tagit fasta på. De tar upp folks egna idéer om nya kampformer.
Osynlig ruta
  Mary Kay Henry är ordförande i SEIU. Den 4 september twittrande hon:
Osynlig ruta
  "Vi slutar inte förrän vi segrar, och när vi segrat för snabbmatsarbetarna, då kommer vi att segra för hemtjänstarbetarna och barnomsorgsarbetarna."

Gerda Christenson
Osynlig ruta

SEIU:s ordförande Mary Kay Henry demonstrerar och ropar i en megafon
Mary Kay Henry, ordförande i SEIU under en demonstration. Foto: SEIU
Osynlig ruta

Osynlig ruta
Men inte i Sverige väl...?
Osynlig ruta
De flesta har nog hört om, att de som jobbar på snabbmatskedjorna i USA tvingas ta flera jobb för att kunna försörja sig på de usla lönerna. Men i Sverige tvingas ingen leva på matkuponger från staten. Eller?
Osynlig ruta
  Nej, inte alls i den utsträckningen som i USA, men under de senaste åren har utvecklingen faktiskt varit på väg åt det hållet.
Osynlig ruta
  Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning av försörjningsstödet (det som slarvigt fortfarande ibland kallas socialbidrag) och varför folk får det.
Osynlig ruta
  Tanken med försörjningsstödet är att det ska vara en tillfällig hjälp i en akut ekonomisk krissituation. För att få det får du därför inte äga någonting alls.
Osynlig ruta
  Slutsatsen av studien är att 6 av 7 som får försörjningsstöd får det av fel skäl, till exempel:
• arbetslösa som borde få a-kassa,
• sjukskrivna med läkarintyg, som trots det inte får sjukersättning,
• föräldralediga som inte kan leva på sin låga ersättning i föräldraförsäkringen,
• arbetande som får för lite i lön på heltid eller tvingas jobba deltid, på ring-och-spring-jobb m.m.
Osynlig ruta
  Det innebär att arbetslösa, sjuka, föräldralediga och alltför lågavlönade arbetande först måste bli utblottade för att få hjälp. Det här har skapat en ny fattigklass i Sverige.
Osynlig ruta
  Nästan hälften, 48 %, av dem som fick försörjningsstöd 2013 var arbetslösa. En liten men växande grupp arbetar för löner det inte går att leva på. Anställda inom hotell-, restaurang- samt handelssektorn är de som har svårast att försörja sig på sin heltidslön. Det är oftast lika med kvinnojobb.
Osynlig ruta
  Akademikerförbundet SSR konstaterar i sin rapport att vi nu alltså har så kallat "working poor"-jobb även i Sverige.

Källa: DN 18/9 2014 samt
Rapporten Försörjningsstödstagare Riket 2013
från Akademikerförbundet SSR, september 2014
Osynlig ruta

Osynlig ruta

Osynlig ruta
Källor:
New York Times 21/6 och 1/9 2014,
News Channel 6, wjbf.com 1/7 2014,
Daily Mail 28/8 2014,
Huffington Post 29/8 2014,
Feminist Majority Foundation 3/9 2014,
The Guardian 4/9 och 8/9 2014,
dagswebbmagasinet Slate 7/9 2014,
the News & Observer 11/9 2014.

Fotografierna är, där inte annat anges, från lowpayisnotok.org


Läs mer
om snabbmatsarbetarnas strejker:
Osynlig ruta
Del 1. Kvinnor gör uppror
Osynlig ruta

Ur Kvinnofrontens nyhetsbrev nr 3/2014
Osynlig ruta
Allt material där inte annat anges:
© Kvinnofronten

Röd pil - gå till sidans topp

Osynlig ruta Kvinnofrontens nyhetsbrev - puffrad

Osynlig ruta
Bli medlem!
Osynlig ruta
Som medlem i Kvinnofronten får du nyhetsbrevet direkt hem i brevlådan!
Osynlig ruta
Läs mer HÄR!
Osynlig ruta

Osynlig ruta
Osynlig ruta
Kvinnofrontens adress

© Kvinnofronten 2006-2024