«  Tillbaka

The Insane Asylum på ön Blackwell Island var en offentligt ägd anstalt som rymde tusentals psykiskt sjuka, den första i sitt slag i staten New York. I mitten av 1800-talet hade det börjat ryktas om missförhållanden där, men ingen hade förstahandsuppgifter om hur det egentligen var.

  Nellie Bly tvekade inte när hon 1887 fick frågan om hon vågade ta sig in där som patient, och skriva ett reportage om det hon såg. Det enda hon tvekade inför, var om hon verkligen skulle lyckas lura i läkarna att hon var "sinnessjuk". Men hon borde kanske ha varit mer rädd för att inte komma ut igen.

Att bli gripen

Nellie Bly förberedde sig genom att läsa om psykiskt sjuka och öva sig framför spegeln på att spärra upp ögonen så att hon skulle se galen ut.

 & Så tog hon på sig gamla kläder, borstade inte tänderna och gick in för att bemöta folk med sin inövat stirriga blick och nervösa sätt. Hon tog in på ett pensionat för arbetande kvinnor. Där spelade hon förvirrad och sa att hon glömt vem hon var och var hon kom ifrån, och låtsades att hon var rädd för allt och alla. Det tog inte ett dygn förrän föreståndarens assistent hade ringt till polisen, som hämtade Nellie, som sa att hon hette Brown i efternamn. Domaren lät placera henne på Bellevue, ett sjukhus för psykiskt sjuka.

  Några dagar senare fördes hon vidare till Blackwell Island.

På anstalten

Förhållandena på anstalten var förskräckliga. Patienterna plågades och trakasserades av personalen. Kvinnorna frös, men fick inga filtar. De tvingades bada i iskallt vatten. De fick rutten mat. De kunde inte sova.

  Samtidigt upptäckte Nellie Bly att många av kvinnorna på anstalten inte alls var "sinnessjuka". En del hade placerats där av släktingar som ville bli av med dem, andra hade hamnat där för att de var fattiga och inte kunde språket och liknande öden.

  I sin artikelserie skrev hon senare:

"Vad, förutom tortyr, skulle framkalla vansinne snabbare än denna behandling? Hit skickas en klass kvinnor för att botas. Jag skulle vilja, likt de expertläkare som fördömer mig för mina handlingar och som har visat sin förmåga att göra det, ta en fullkomligt frisk och sund kvinna, låsa in henne och få henne att sitta på hårda bänkar från 6 på morgonen till 8 på kvällen, inte tillåta henne att prata eller röra sig under dessa timmar, inte ge henne något att läsa och inte låta henne få veta någonting om världen eller vad som händer i den, ge henne dålig mat och hård behandling, och se hur lång tid det tar att göra henne galen. Två månader skulle göra henne till ett mentalt och fysiskt vrak."

  Nellie Bly hade slutat spela sinnesförvirrad så fort hon kom till anstalten på Blackwell Island. Men läkarna struntade i att hon sa att hon var frisk. Och när hon försökte berätta för dem om hur patienterna behandlades, lyssnade de inte.

  "Dårhuset på Blackwell Island är en mänsklig råttfälla. Det är lätt att komma in, men väl inne är det omöjligt att komma ut."

  Från början hade Nellie Bly tänkt att bli våldsam på anstalten, för att bli placerad på nån specialavdelning för svåra fall. Men efter att några patienter berättat för henne om hur det gick till på de ställena, insåg hon att det var för riskabelt.

Medverkade till förändring

Efter 10 dagar kom Nellie Bly ut från Blackwell Island. Hon släpptes ut för att tidningens jurist kom dit och påstod att hennes vänner hade lovat ta hand om henne istället. Samtidigt som hon var tacksam att komma därifrån, plågades hon av tanken på dem hon lämnade kvar.

  Nellie Blys artikelserie från Blackwell Island publicerades som det var uppgjort i Joseph Pulitzers tidning The New York World. Artikelserien väckte en enorm uppmärksamhet. Nellie Bly fick vittna inför en Grand Jury om vad hon varit med om. Ledamöterna tog hennes berättelse om missförhållanden på allvar, och en månad senare gjorde de även ett besök på anstalten, då Nellie Bly var med. Det ledde både till en utredning om missförhållandena och till att staten i fortsättningen satsade betydligt mycket mer pengar på anstalten. Dessutom byttes personalen delvis ut.

  Efter allt hon sett var Nellie Bly tacksam att hennes arbete ledde till att det blev bättre för patienterna på Blackwell Island.

  Uppmärksamheten artikelserien väckte ledde dessutom till att den senare gavs ut i bokform.

Läs boken på nätet:

10 Days In a Mad-House

Teckningarna här ovanför kommer från boken.