«  Tillbaka

Vad gjorde alla rösträttskämpar efter att rösträtt för kvinnor hade införts? Jo, de startade skolor och tidningar för kvinnor!

När kvinnor äntligen hade lyckats kämpa sig till rösträtt och därmed medborgarskap, så måste de också lära sig att använda sig av de rättigheterna. Så tänkte bland andra Elisabeth Tamm, ägaren till godset Fogelstad i Julita socken.

  Tillsammans med några andra rösträttskvinnor startade hon den Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad på Elisabeth Tamms gods. De insåg att för att kvinnor skulle få möjlighet att påverka krävdes det två saker: att de var många, och att de visste vad de gjorde.

  Skolan drevs på Fogelsta 1925 - 1954 (fast den första "urkursen" höll de på försök redan 1922). För att alla kvinnor skulle kunna vara med höll de kursavgifterna låga. Det var helt enkelt Elisabeth Tamm som stod för de flesta av kostnaderna. Honorine Hermelin blev skolans rektor. Många av dåtidens kända feminister kom dit och höll föredrag.

Kvinnliga Medborgarskolan hade dels kurser som varade hela terminer och dels 3-veckorskurser under månaderna på somrarna. De tog upp politiska och sociala frågor, och ämnen som historia, medborgarskap, psykologi, litteratur och samhällskunskap. Klicka på ordet för att läsa mer om deras tänkta samhälle Komtemåtta.

  Skolan ägnade sig också åt sång, musik, konst och rytmik. Terminskurserna innehöll även "sömnad, vävnad, hemskötsel och hemmets bokföring". Dessutom fick deltagarna öva sig på att skriva och att tala inför publik. Kurserna skulle inte bara ge kunskap, utan också peppa deltagarna och ge dem självförtroende, inspiration och mod att våga kämpa för kvinnors rättigheter.

Till höger: rektor Honorine Hermelin
och den fasta läraren Ebba Holgersson.

   Fogelstadgruppen var politiskt engagerad, men tillhörde inte något parti. Många menar att de otroligt nog lyckades överskrida både klassgränser och andra gränser på Fogelstad. Deltagarna var både industriarbetare, socialarbetare och rika.

  Du som bryr sig om miljö och ekologisk odling ska veta att Fogelstadgruppen var föregångare också när det gäller ekologisk odling, för sådan tillämpades på godset redan då – långt innan många förstått hur viktigt det är med miljöpolitik. Elin Wägner och Elisabeth Tamm skrev sedan om det i boken Fred med jorden 1940.

  Förutom medborgarskolan var feministerna i gruppen bakom Kvinnliga medborgarskolan även engagerade i Frisinnade Kvinnor, och de gav ut veckotidningen Tidevarvet.

  Diverse foton från Fogelstad kan du se HÄR.

Tillbakablick över åren 1925 - 1934, Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad.

Kulturföreningen Fogelstads sidor på nätet.

Fler lästips om Fogelstad.

Hjördis Levin: Kvinnorna på barrikaden – sexualpolitik och sociala frågor
1923-36. Carlsson 1997.