«  En av Sveriges fem första riksdagskvinnor

Bertha Wellin föddes den 11 september 1870 i Skogsby på Öland. Pappan var kronofogde. Vi vet inte mycket mer om Berthas uppväxt än att det sägs att hon var ett bångstyrigt barn, som gillade att rida barbacka och klippte håret kort i en tid när det var otänkbart för tjejer att ha kort hår.

  Klart är också att det fanns mycket att läsa i hemmet. Barnen Wellin undervisades av en guvernant, men det fanns ingen möjlighet till högre skolutbildning på Öland. Så Bertha och hennes systrar Jane och Eivor fick istället flytta till Kalmar, där det fanns en skola för flickor.

  Bertha Wellin började först jobba som lärare, sen övergick hon till jobb på Kalmar lasarett. Där bestämde hon sig för att utbilda sig till sjuksköterska, och därför sökte hon till Sophiahemmets sjuksköterskeskola i Stockholm. I referenser till ansökan står att hon hade "en fast karaktär, parad med allvar och stark viljekraft". Den viljekraften kunde hon behöva, för hennes avklippta hår var inte populärt. Men Bertha argumenterade för sitt korta hår och hon fick behålla det.

1897 gick Bertha Wellin ut som färdig sjuksköterska med högsta betyg. Att vara "sophiasyster" innebar att arbeta hur mycket som helst, helt utan reglerad arbetstid, och utan rätt att avgöra vad hon skulle jobba med eller var i landet. Även lönen bestämde Sophiahemmet. Ledorden för utbildningen var: diciplin, omdöme, allvar, ansvarskänsla och pliktkänsla.

  Det passade Bertha bra. Hon ansåg att sjuksköterskeyrket var ett kall, som ställde extremt höga krav på individen, och att individen alltid måste underordna sig patienternas bästa.

  I tio år arbetade Bertha Wellin i Falun, där hon först placerades, och i Stockholm. Hon blev under den tiden också den första kvinnan i Sverige som arbetade på ett militärsjukhus. Men sen tröttnade hon på att Sophiahemmet skulle ha rätt att bestämma var, och med vad, hon skulle arbeta. Hon reste till England 1907 för att se hur de arbetade med sociala frågor där. Hemkommen började hon jobba som barnavårdsinspektör för Svenska fattigvårdsförbundet.

Svensk Sjukskötersketidning
& Svensk Sjuksköterskeförening

Under tiden i Kalmar hade Bertha Wellin lärt känna systrarna Emmy och Sally Peterson, som redan då var utbildade sjuksköterskor. Emmy och Bertha bodde sedan tillsammans hela livet. Men det framkommer ingenstans om de var mer än vänner.

  Sally Peterson var inspirerad av att andra länder startat tidningar för sjuksköterskor och ganska snart förstod hon att Bertha Wellin hade drömt om samma sak. Tillsammans med Estrid Rohde startade de då Svensk Sjukskötersketidning. De gjorde ett utskick med brev om prenumeration och fick genast 700 prenumeranter, innan tidningens ens hade kommit ut, så intresset var stort!

  Tanken var redan från början att prenumeranterna på tidningen sedan även skulle kunna organiseras i en särskild sjuksköterskeförening – för både sophiasystrar och rödakorssköterskor.

        Målning av Bertha Wellin i egenskap av
          ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

   Tidningen kom ut en gång i månaden från och med 1909. Och den 14 mars 1910 bildades föreningen: Svensk Sjuksköterskeförening. Bertha Wellin var styrelseledamot, kassör och sekreterare. Fyra år senare lämnade hon de övriga uppgifterna för att istället blir ordförande för föreningen. Då hade hon också blivit redaktör för tidningen, efter Estrid Rohde.

Högerkvinnorna samlade sig

Bertha Wellin var en stark organisatör. Samtidigt som hon var engagerad i att bygga upp sjuksköterskeföreningen var hon lika engagerad i att starta Stockholms Moderata Kvinnoförening, som bildades samma år.

  Två år senare blev Bertha Wellin invald i Stockholms stadsfullmäktige, i och med att hennes företrädare Valfrid Palmgren hade flyttat till Danmark. I stadsfullmäktige satt Bertha i hela 15 år.

  1913 beslöt högerpartiet AVF, Allmänna Valmansförbundet, att tillåta kvinnor som medlemmar, och Bertha blev då den första kvinnan i styrelsen för Stockholmsavdelningen.

  Under krigsåren valdes hon dessutom in i hälsovårdsnämnden och styrelserna för flera av sjukhusen i Stockholms kommun. Från och med 1917 satt hon också i styrelsen för Sophiahemmet, samtidigt som hon var aktiv i FBF:s, Fredrika Bremer-förbundet, sjukvårdskommitté och sekreterare i Sjuksköterskornas Samarbete i Norden.

    Sophiasystrar 1897, samma år som Bertha Wellin slutat sin utbildning.

När kvinnor 1921 för första gången kunde rösta till riksdagen i Sverige var Bertha Wellin en av de fem kvinnor som valdes in. Bertha var representant för högerpartiet och valdes till andra kammaren.

  Till 1925 års riksdag motionerade Bertha Wellin om att staten borde införa särbeskattning för makar, istället för dåvarande sambeskattning (där hustruns inkomst lades till mannens). När Bertha inte fick gehör för den motionen la hon den igen tre år senare. Det hjälpte tyvärr inte då heller. Men Bertha drev med andra ord något som inte var i linje med partiet, och hon gjorde det otroligt långt innan det blev någon allmän debatt om det. Först nästan 50 år senare, 1971, infördes särbeskattning.

  Bertha Wellin gick ibland emot sitt parti så, inte minst i frågor som rörde kvinnor – trots att hon själv sa att hon absolut inte var nån "kvinnosakskvinna". Hon gjorde bara det som hon tyckte var rätt, oavsett vad andra tänkte.

Sjuksköterskors samarbete i Norden höll konferens i Stockholm 1922.
Bertha Wellin står längst fram.

Bertha Wellin satt kvar som ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening och som redaktör för Svensk Sjukskötersketidning ända fram till 1933. Anledningen till att hon slutade då var att föreningen hade förändrats. Sjuksköterskorna ville ha rättigheter som andra yrkesgrupper och såg inte alltid yrket som det "kall" som Bertha ansåg att det var. De ville ha ett fackförbund. Eftersom Bertha Wellin inte tyckte att föreningen utvecklades åt rätt håll avgick hon.

   1935 fick Bertha Wellin Röda Korsets högsta utmärkelse för sjuksköterskor – Florence Nightingale-medaljen – för sitt arbete för sjuksköterskor. (Att den heter så kan kännas lite missvisande, eftersom Florence Nightingale knappast hade samma syn på sjuksköterskeyrket som ett "kall".)

   I riksdagen satt Bertha Wellin kvar till 1936. I styrelsen för Sophiahemmet stannade hon till 1946.

   Bertha Wellin dog av hjärnblödning den 27 juli 1951, 80 år gammal. Emmy Peterson dog samma år.