«
En radikal högerkvinna, som ville
starta bibliotek åt alla barn
Alfhild
Valfrid Matilda
Palmgren föddes den 3 juni 1877
i Stockholm. Hon växte upp med föräldrar som var
både genuint borgerliga och samtidigt radikala. Hennes pappa
Karl Edvard hade året innan Valfrid
föddes startat den första så kallade samskolan
i Europa – alltså för flickor och pojkar tillsammans,
där de gick i blandade grupper ända till studentexamen.
Valfrid Palmgren gick själv i Palmgrenska
samskolan. Sen började hon 1896 studera vid Uppsala
universitet samtidigt som hon jobbade som lärare på Palmgrenska.
I Uppsala gick hon också med i UKSF,
Uppsala kvinnliga studentförening,
som var en viktig dåtida feministisk organisation.
1905 blev Valfrid filosofie doktor i romansk filologi*. Efter det började hon som första
kvinna jobba som biblioteksassistent på Kungliga biblioteket.
Men Valfrid ville göra mer, och hon reste till Tyskland, England,
Frankrike och USA för att studera bibliotek.
Hem
från USA kom hon fullpeppad av idéer om att staten
skulle starta bibliotek överallt, och att biblioteken bara
skulle styras av sakkunniga – varken politiker eller näringsliv
skulle få bestämma något om biblioteken. Eftersom
Valfrid Palmgren var en driftig kvinna och dessutom hade många
kontakter bland fint folk, lyckades hon faktiskt driva igenom att
biblioteken skulle vara öppna för alla människor
och att folk skulle få låna böcker gratis. Valfrid
kallade bibliotek för "det vackraste
uttrycket för sann demokrati som tänkas kan".
Läs mer HÄR.
1911 tog Valfrid Palmgren initiativ till startandet
av Stockholms barn- och ungdomsbibliotek.
Det var det första i Norden som var öppet just för
barn och unga. Valfrid ville att alla barn skulle få möjlighet
att läsa, eftersom hon menade att det skulle göra att
klasskillnaderna skulle minska.
Året innan, 1910, hade Valfrid
blivit invald i Stockholms stadsfullmäktige, för konservativa
Allmänna Valmansförbundet.
Gertrud Månsson
valdes samtidigt in för Socialdemokraterna. Trots att de stod
för olika politisk inriktning drev de kvinnors intressen tillsammans.
Läs
mer!
1910 valdes Valfrid Palmgren dessutom in i styrelsen
för Stockholms FKPR –
som då blivit en del av LKPR,
Landsföreningen för Kvinnans Politiska
Rösträtt.
Men 1911 gifte sig Valfrid Palmgren med danske Jon
Julius Munch-Petersen och flyttade med honom till Danmark.
Hon fortsatte delvis sitt biblioteksarbete därifrån,
och hon fortsatte att
vara aktiv som feminist – både i Sverige och Danmark.
Dessutom fortsatte hon att skriva i olika svenska kvinnotidningar.
I Danmark föreläste hon om svenska språket
och svensk
litteratur, och där fick hon också som första kvinna
fast arbete som docent vid Köpenhamns universitet. Tillsammans
med Ellen Hartmann skapade Valfrid
senare en svensk-dansk ordbok, som blev mycket spridd och använd
genom åren.
Med tiden blev Valfrid allt mer radikal.
1938 drabbades hon av stor sorg när hennes son Gustaf
Munch-Pedersen dog i spanska inbördeskriget.
Under slutet av andra världskriget, då Tyskland
ockuperade Danmark, måste hon hålla sig undan, dels
på grund av att hon varit politiskt drivande mot kriget och
dels för att hon var av judisk släkt. Då bodde hon
en period på sjukhus under falskt namn.
1948 var Valfrid Palmgren Munch-Petersen med och grundade
fredsorganisation Danmarks Demokratiske Kvindeforbund.
DDK var (liksom SKV – Svenska Kvinnors
Vänsterförbund) en del av Kvinnornas
Demokratiska Världsförbund.
De sista åren bodde Valfrid Palmgren Munch-Petersen
på ett vårdhem i Gentofte i Danmark. Där dog hon
den 6 december 1967, 90 år gammal.
Idag hade Valfrid Palmgren Munch-Petersen
säkert vänt sig i sin grav om hon kunnat veta att svenska
politiker drygt hundra år senare håller på att
sabotera hela folkbibliotekstanken och hennes livsverk genom att
lägga ner bibliotek eller sälja ut biblioteken till privata
aktörer.
*
Filologi = ett slags historisk
språkvetenskap.
Här kan du läsa en lång beskrivning av Valfrid Palmgren
om Amerikanska
bibliotek och biblioteksstrafvanden i Ord och Bild 1908.
Lena Lundgren, Mats Myrstener & Kerstin E. Wallin: Böcker
bibliotek bildning – Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv
och verk. Stockholmia förlag 2015.
|