«  En pionjär och legend inom kryptoanalys och dechiffrering

Clare Elizebeth Smith föddes den 26 augusti 1892 som det yngsta av nio överlevande barn i familjen i Huntington, Indiana i USA. Föräldrarna var kväkare, och Betty växte upp på familjens gård. I trakten var det vid den tiden inte ens 4 procent av flickorna som gick ut college, men Elizebeth var en av dem. Hon läste latin, grekiska och tyska, men huvudämnet var engelsk litteratur.

  Efter utbildningen fick Elizebeth genom en bibliotekarie i Chicago kontakt med överste George Fabyan, en rik och excentrisk gubbe som hade startat en av USA:s första anläggningar för att studera kryptografi, Riverbank. Elizebeth var Shakespeare-entusiast och på Riverbank fick hon jobb med att dekryptera meddelanden som Fabyan trodde fanns gömda i Shakepeares texter. Elizebeth trodde inte på något sådant, men hon gillade själva arbetet att försöka se mönster i texter, och hon kom snart att jobba med andra saker. Under första världskriget anlitade nämligen USA:s regering Riverbank för att lösa krypterade meddelanden som fienden skickat mellan sig.

Bland personalen på Riverbank träffade Elizebeth William F. Friedman, som hon gifte sig med 1917. Hon introducerade honom i kryptografi, och de jobbade tillsammans. Ämnet var så nytt då, att Elizebeth skrivit att de fick vara både sina egna lärare, elever och arbetare på samma gång. Paret skrev också olika texter om kryptografi, men trots att Elizebeth egentligen var den drivande i arbetet då, var det William som stod som författare på allt som publicerades, och hennes lön var betydligt lägre än hans.

  1921 flyttade Friedmans till Washington. Det sägs att Elizebeth hade siktat in sig på bli mamma och hemmafru, men den amerikanska regeringen ville behålla sin skickligaste dechiffrerare. Elizebeth fick visserligen två barn under den första delen av 1920-talet, men hon fortsatte jobba. Hon skrev: "Det dyker hela tiden upp män på min tröskel och det enda sättet för mig att få dem att gå sin väg är att säga ja och lösa puzzlen åt dem". För kustbevakningen dechiffrerade Elizebeth, som första kvinna anställd för det, krypterad kommunikation mellan både internationella och inhemska smugglare.

Elizebeth jobbade vartefter åt flera olika departement, senare även som chefskryptolog för finansdepartementet, och hon blev allt skickligare. Hon hade en speciell förmåga att se mönster i allt, vilket behövdes för att knäcka koderna. Hon dokumenterade dessutom allt, så hon skulle kunna analysera och lära sig mer om vilka system de använde i olika sammanhang. Med tiden började hon även undervisa andra i dechiffreringsteknik. Hon avslöjade en dåtida stor spion, Velvalee Dickinson. Och hon var orädd trots alla kriminella typer som hon avslöjade, så hon vittnade även mot maffian, vilket gjorde henne känd i nyhetsmedierna.

  På den fritiden sydde Elizebeth gärna kläder, hon gillade mode. Hon var också aktiv i LWV, League of Women Voters, en organisation som startade i samband med att rösträtt för kvinnor infördes i USA 1920, och som arbetade likt Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad i Sverige, med att peppa kvinnor att använda sig av den nyvunna rösträtten.

  Men yrkesarbetet verkar ha tagit det mesta av Elizebeths tid. Det sägs att hon och William var så intresserade av chiffer att de ofta lekfullt kommunicerade med chiffer inom familjen, med barnen, och ibland fick deras middagsgäster lösa chiffer också.

Elizebeth och William med
barnen Barbara och John.

Under andra världskriget jobbade Elizebeth Friedman för kustbevakningen med att avlyssna fiendens radiosändningar. Hennes team var det främsta i att dechiffrera nazisternas koder. Hon var inte bara den första kvinnan i USA som kryptoanalytiker, hon blev också den då mest kända kodknäckaren i världen, och numera ses hon som en legend inom området. Hennes team lyckades avkoda många tusentals meddelanden och de krossade flera nazistiska spionringar. Hon samarbetade då också med den brittiska underrättelsetjänsten. Men det mesta som Elizebeth Friedman jobbade med var hemligstämplat, och hon hade tystnadsplikt, så äran för allt hon gjorde under kriget tillföll officiellt vid den tiden FBI.

  Efter andra världskriget blev Elizebeth Friedman konsult åt Internationella valutafonden och skapade säkerhetssystem för kommunikation.

Elizebeth och William verkade ha lika kul ihop hela livet.

  När de pensionerat sig ägnade sig Elizebeth och hennes man åt att skriva en bok som avfärdade teorierna om att någon annan skulle ha skrivit Shakespeare verk. När mannen dött 1969 jobbade Elizebeth med att skriva en biografi om honom, och att sammanställa ett bibliotek om deras arbete. Det blev den mest omfattande samlingen av kryptografiskt material i världen och det finns idag bevarat på ett bibliotek i Virginia.

Paret Friedman på en resa till Gripsholm i Sverige 1963.

  Elizebeth Friedman dog den 31 oktober 1980, 88 år gammal, i New Jersey där hon då bodde.

Först i nutid har har det framkommit vilket ofantligt stort arbete Elizebeth Friedman gjorde under alla dessa år. Forskare har numera visat hur FBI-chefen J. Edgar Hoover själv tog åt sig äran för mycket av hennes arbete, som då ju var hemligstämplat. 1999 valdes Elizebeth Friedman in i National Security Agencys Cryptologic Hall of Honor som pionjär inom dechiffrering. 2020 beslöt den amerikanska kustbevakningen att uppkalla ett fartyg efter henne.

2022 gjordes en brittisk dokumentär om Elizabeth Friedmans betydelse både under två världskrig och i USA:s kamp mot maffian: Cracking the Code, på svenska kallad Kvinnan som knäckte maffian.