Rubrik: 6 timmars arbetsdag åt alla - med 8 timmars lön!

Har vi råd?

När vi kommer med kravet på 6 timmars arbetsdag med 8 timmars lön, möts vi av ett kompakt motstånd från politikerna. Socialdemokrater och borgare, alla är plötsligt överens: DET FINNS INGA PENGAR!

"En produktionsminskning på 25% och ändå vill vi ha lönen kvar – det förstår ni väl att det inte går. Vi har inte råd med en sådan reform, åtminstone inte just nu..."

Det är politikerna rörande överens om, och ändå kan inte något av partierna grunda sig på någon utredning om vad det skulle kosta att genomföra 6 timmars arbetsdag. Det finns helt enkelt ingenting utrett om det, och varken sossarna eller borgarna tänker utreda det. Ändå påstår de alltså att vi inte har råd.
Var lämnar det oss? Vad ska vi tro? Tja, vi får fundera lite själva. En sak vi direkt kan se är att arbetsmarknaden förändrats under 1900-talet. Industrialismen har gått framåt, tekniken har utvecklats, datoriseringen har brett ut sig – mer och mer kan produceras billigare och billigare. Vart tar vinstpengarna vägen? De har inte i någon större utsträckning gått till oss som arbetar, men desto mer till enskilda företagsägare och aktieinnehavare. Men borde inte alla få vara med och dra nytta av att samhället utvecklas?

Teckning av kvinna med portmonnä
© Ninna Lindgren I själva verket har vi ju tjänat in 6 timmarsdagen för länge sen. Är det inte hög tid att vi tar ut lite av vad vi har att fordra?
Vi vet också att det inte blir någon 25%ig produktionsminskning för att det blir en 25%ig minskning av arbetstiden. Arbetsköparna kommer självklart att försöka pressa upp arbetstempot, men även om de inte lyckas med det, så kommer produktionsminskningen inte bli 25%. De allra flesta jobbar ju faktiskt bäst första hälften av ens 8 timmar. Då orkar man mest, sen blir man trött. Det finns klarlagt att en som jobbar halvtid producerar mer än hälften av vad heltidare gör, fast hon bara jobbar på hälften av tiden. Hur stor produktionsminskningen sedan blir, det blir ju en kampfråga från plats till plats.

Vad kostar arbetslösheten?
Om samma arbete ska bli gjort sedan man infört 6 timmars arbetsdag, måste fler anställas. 6 timmars arbetsdag skulle, åtminstone till en del, minska några av kostnaderna för arbetslösheten. Och vad kostar arbetslösheten?
Enligt socialdemokratiska kvinnoförbundets skrift "Avliva myterna..." från -81 kostade arbetslösheten då 120 miljoner kronor per dag. 120 miljoner!? Och det har inte minskat sedan dess. Dessutom gällde det ganska direkta kostnader, som bidrag och liknande. Samhället betalar bostadsbidrag och socialbidrag, liksom AMS-bidrag till den som går en AMS-kurs när den inte får jobb. Också vad gäller hemmafruar hjälper samhället till: förutom med socialbidrag och annan direkt hjälp även genom att maken får betala mindre i skatt p.g.a. hemmavarande hustru. En handikappad sjuk- eller förtidspensionär får pension istället för jobb i arbetslöshetstider. Sedan kostar arbetslösheten ytterligare i form av exempelvis utslagning: vandalisering, vård av alkoholister och drogmissbrukare m.m.
Det här är stora kostnader för samhället. Enligt Sysselsättningsutredningen är 600.000 människor i Sverige arbetslösa eller undersysselsatta. Och det är kostnader som skulle sparas in om man kunde minska arbetslösheten.

Vem betalar?
De som får betala arbetslösheten är vi som arbetar. Via skatten. Vi betalar skatt till stat och kommun och de betalar bidrag m.m. Om jag och min arbetslöse granne då hellre vill att båda jobbar och skatten sänks – varför skulle man inte kunna ordna det? Nu går min granne omkring och mår dåligt för att han lever på bidrag och inte kan försörja sig själv. Man kan fråga sig om det är någon som tjänar på att vi är knäckta och trötta, istället for att vi har mer tid till politiskt arbete och kamp.
Men pengarna vi sparar in på minskad arbetslöshet räcker kanske inte? Finns det då fler sätt att minska statens kostnader, eller kanske öka inkomsterna? Betalar vi vår skatt ordentligt t.ex. eller finns det smitare?
Undersökningar om det visar att enskilda personers skatteskulder i Sverige är mycket små sett i samhälleliga mått. Företag som struntar i att betala skatt och arbetsgivareavgifter däremot – där handlar det om PENGAR! Nästa gång någon säger att vi inte har råd med 6 timmars arbetsdag med 8 timmars lön kan vi svara: – Ska vi finna oss i att vi inte får vår välbehövliga arbetstidsförkortning för att "somliga" inte sköter sina skatteinbetalningar!?!
Skatten är inte speciellt rättvist fördelad heller, varken mellan låg- och höginkomsttagare eller mellan enskilda och företag. Antonia Ax:son Johnsson sa i ett amerikanskt TV-program våren -88 att i Sverige har vi det utmärkta systemet att skattebördan ligger på den enskilde individen och inte på företagen. Det är därför det är så bra att vara företagare i Sverige! Och hon har rätt. Officiellt ska företag i Sverige betala 52% i bolagsskatt. men möjligheterna till så kallade bokslutsdispositioner" är vidsträckta. Rapport i TV redovisade våren -88 hur mycket svenska bolag faktiskt betalar skatt:

Familjeägda företag
Börsnoterade företag
Övriga bolag

21 %
8 %
12 %

Så lite betalar bolagen, medan folk betalar mellan 35 och 40% i skatt. Om storföretagen började betala lika många procent i skatt som vi löntagare, då skulle samhället få in stora pengar.
Och det är något grundläggande fel när somliga kan sitta i TV och skryta med att de tjänar 10 miljoner var 10:e minut. Hårdare förmögenhetsbeskattning på stora förmögenheter borde också vara en självklarhet.

Arbetsgivaravgift på maskiner
"Vi sitter alla i samma båt", brukar vi få höra I ekonomiska nedgångstider, när arbetsköparna vill hålla nere våra löner. Men så fort det handlar om vinster, då är pratet om likhet glömt. När en företagare skaffar sig en maskin som gör 10 personers arbete sparar han in 10 arbetares löner. Men han sparar också in de pengar han Foto av en leksaksspis i höstträdgård
© Sonja Östergren skulle betalt till staten i form av arbetsgivaravgift. För en arbetare som har 8.500 kronor i månadslön före skatt, skulle staten fått in nästan 40.000 kronor på ett år i arbetsgivareavgift. Det blev alltså 400.000 kronor bara för de här 10 arbetarna. 400.000 kronor i förlust för staten I arbetsgivareavgift plus förlusten av 10 personers skatt. Men för företagaren blir det en vinst på nästan 1,5 miljoner (löner och arbetsgivareavgift)!!! Kostnaden för den nya maskinen tar han dessutom ofta ut med råge på priset på det han tillverkar. Den ökade arbetslösheten betalar staten.
Är det ratt att bara några enskilda arbetsköpare ska dra nytta av utvecklandet av nya maskiner etc? Ett sätt att fördela pengarna lite rättvisare är att kräva en arbetsgivareavgift på maskiner, vid automatisering alltså beskatta robotar och datorer.

Allt är möjligt!
En vanlig invändning om ekonomin brukar gälla småföretagen. Inte har ett litet ställe med bara några få anställda råd att betala 8 timmars lön för 6 timmars arbete?
Varför inte? Det är nog inte alltför ovanligt att löneutgifterna får skulden, även om det egentligen är andra utgifter som gör att företaget inte är lönsamt nog. Och småföretagarna kan ju försöka driva igenom en progressiv vinstbeskattning (d.v.s. att de som gör en väldigt stor vinst får betala procentuellt mer i skatt) för att på så sätt minska sina kostnader. Vi kan gärna stödja dem i det kravet, men vi ger inte upp vår rätt till en lön att leva på.
Och det faktum att det uppstår problem är ju inget argument mot 6 timmars arbetsdag med 8 timmars lön. Om vi tycker att kravet är rätt och riktigt, ja, då får vi helt enkelt lösa de problem som uppstår.
Om samma arbete ska bli gjort sedan vi infört 6 timmarsdagen måste fler bli anställda skrev jag förut. Men en arbetslös tonåring kan ju inte utan vidare gå in och göra de 2 arbetstimmar som blir kvar när en dataoperatör börjar jobba 6 timmar. Blir det inte en stor kostnad för samhället att utbilda alla dessa människor?
Nja, det stämmer bara till en del. Arbetslösheten i Sverige idag drabbar ju de flesta yrkesgrupper. Bristyrken finns bara ett fåtal. Den utbildade arbetskraften har vi alltså till stor del redan, och det år ju också ett himla slöseri att inte utnyttja den!

Vad har vi råd med?
Viktigast av allt i debatten om "kostnaden" för 6 timmarsdagen är att också mäta "vinsten" - och inte bara i pengar. Har vi "råd" att låta massor av folk slås ut genom arbetslöshet och låta resten slitas ut av for mycket arbete? "Har vi råd" att låta några rika familjer sko sig på bekostnad av alla oss andra? Har "vi" råd? Har samhället råd?
Vad vi har eller inte har råd med i samhället är alltid en fråga om inställning. Naturligtvis har vi råd med 6 timmarsdagen om vi har mod att, som någon sa, "minska det privata konsumtionsutrymmet" för dem som redan har alltför mycket pengar.
De som styr samhället idag kommer alltid att säga att vi inte har råd. Men kan vi acceptera deras måttstock? Man kan inte mäta allt i pengar. Kan vi t.ex. mäta värdet av att kvinnor och män blir mer jämställda i pengar? Vad är det "värt" att både kvinnor och män får tid och kraft att göra mer än jobba, äta och sova? Vad är bättre hälsa och trivsel "värt"?
Om 6 timmars arbetsdag med 8 timmars lön är ett av flera nödvändiga villkor för att vi ska kunna göra samhället bättre för oss att leva i – har vi då råd att låta bli att genomföra den?

Gerda Christenson