|
Lagstiftningsfrågor var bara en liten del av Folkaktionens
arbete. Att vi ändå valt att göra en egen
sida om lagstiftning beror på två saker:
|
 |
•
Det ena är att vi vet att många människor undrar
över hur lagstiftningen ser, och sett, ut vad gäller pornografi.
•
Det andra är att vi vill visa att FmP under hela sin verksamma
tid gång på gång visade lagstiftande politiker
hur pornografin i Sverige såg ut och fungerade. |
|
När
erfarna gamla politiker idag låter som om de för
första gången får höra om vad porren
handlar om, så vet vi att det inte är sant. Vi
vet att de redan visste.
|
Politikeruppvaktningar
Folkaktionen
besökte alla som var justitieministrar under den tid organisationen
fanns, med undantag för Gun Hellsvik, som inte ville ta sig
tid att träffa FmP. Justitiekanslern fick också besök,
liksom myndighetsorganisationer som Våldsskildringsrådet.
Folkaktionen krävde även att få träffa Barnpornografiutredningen,
trots att vi inte fick vara remissinstans till utredningen. Ordföranden
och sekreteraren tog emot, men lyssnade inte på vad vi sa.
Däremot använde de besöket som alibi – som om
de tagit hänsyn till folkrörelserna.
Folkaktionen
visade också sitt diabildföredrag för den speciella
"jämställdhetsgrupp" som Mona Sahlin startade
och FmP skrev brev till samtliga politiker i riksdagen vid ett flertal
tillfällen. Efter en kampanj som Folkaktionen drev, diskuterades
barnpornografi i riksdagen flera år innan det första
barnpornografibeslaget polisen gjorde i Sverige i början av
1990-talet.
Alternativ
Tvärtemot
vad porrliberaler alltid säger, har FmP dock aldrig krävt
något allmänt förbud mot pornografi. Folkaktionen
försökte att istället diskutera konsekvenserna av
pornografi utifrån de sexuella övergepp pornografi innebär
och leder till.
I
den mån FmP förespråkat lagstiftning, har det varit
att lagar som redan fanns skulle följas, och man krävde
ett stärkande av skyddet för barn mot att användas
i barnpornografi. Dessutom krävde FmP att ordet "kön"
skulle sättas in i lagen om förbud mot hets mot folkgrupp,
tillsammans med ras, religion, sexuell läggning m.m.
Men
framför allt krävde FmP andra åtgärder, som
t.ex. utbildning av myndighets- och hälsovårdspersonal,
satningar på forskning kring pornografi och sexualiserat våld,
samt ekonomiskt stöd till upplysningsarbete av olika slag.
Lagar
Här
följer en sammanställning av lagstiftningen kring pornografi,
som den sett ut sedan 1971.
1971 |
De flesta restriktionerna mot pornografi försvann i
och med att "lagen om sårande av tukt och sedlighet"
togs bort.
Brottsbalken,
kapitel 16, § 11:
Ett skyltningsförbud infördes. Det innebär
att man inte får skylta "anstötligt"
på offentlig plats eller skicka hem pornografi till
någon som inte beställt pornografin.
|
|
1980
|
Brottsbalken, kapitel 16, § 10 a:
Förbud mot att framställa och sprida barnpornografi
infördes. Straffet sattes till böter eller högst
6 månaders fängelse.
|
|
1986
|
Brottsbalken, kapitel 16, § 10 b:
Förbud mot att skildra sexuellt våld eller tvång
i rörlig bild infördes. Straffet sattes till böter
eller högst 6 månaders fängelse.
|
|
1989
|
Brottsbalken, kapitel 16, § 10 b:
Förbud mot att skildra sexuellt våld och tvång
kom nu att gälla även tryckta bilder (brottet föll
därmed under yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen).
|
|
1991
|
Brottsbalken, kapitel 16, § 10 b:
Straffet höjdes till böter eller högst 2 års
fängelse.
|
|
1992
|
Den nya yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen
infördes.
Det betydde att även rörliga bilder fr.o.m. då
måste hanteras av justitiekanslern, JK.
|
|
1993
|
Brottsbalken, kapitel 16, § 10 a:
Straffet för barnpornografibrott höjdes till böter
eller högst 2 års fängelse.
|
|
1995
|
Barnpornografi som tagits vid beslag behöver inte lämnas
tillbaka, utan kan konfiskeras.
|
|
1999
|
Barnpornografilagen skärptes.
Barnpornografi undantogs från yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen.
Innehav kriminaliserades, liksom införsel och utförsel
till och från landet.
|
|
Bakgrund
Till Kvinnofronten
