Att jobba deltid

Att arbeta deltid innebär inte bara att man får mer tid med sina barn och mindre i lönekuvertet. Det för även med sig vissa konsekvenser på arbetet. Här är de vanligaste följderna av att jobba deltid:

• att ständigt gå med dåligt samvete för att man inte hinner med det man tycker man ska på jobbet.
• att man inte riktigt räknas t.ex. vid uttagningar till internutbildningar och vid tillsättande av lediga tjänster.
• att man självmant tar en större del av hemarbetet eftersom man är hemma mer än den man bor ihop med.

Hur många är det egentligen som jobbar deltid med en lön som inte räcker till och som inte riktigt räknas på jobbet?

• 1986 förvärvsarbetade vi tjejer i genomsnitt 32 timmar i veckan . Killarna jobbade förstås sina 40 timmar.
• Hela ökningen av kvinnans förvärvsverksamhet under 70-talet bestod av ökat deltidsarbete! 1985 arbetade 44% av kvinnorna deltid medan bara 5¡/o av mannen jobbade deltid.
• Som skäl till att man jobbar deltid uppger 54% av kvinnorna i åldrarna mellan 25 och 44 år hushållsarbete och/eller barntillsyn. Männens vanligaste skäl för att jobba deltid är att man vill plugga vid sidan av jobbet.
• I många traditionella kvinnojobb är det svårt att få ett heltidsarbete även om man aldrig så gärna vill. T.ex. är det 74% av alla tjänster inom Apoteksbolaget som är deltidsjobb.

     Det här för med sig att även många tonårstjejer tvingas jobba deltid. 1979 fördubblades siffran över deltidsarbetande tonårstjejer, antalet steg från 15% till 30%.

Att jobba deltid är alltså
att bekosta sin egen arbetstidsförkortning
för att orka jobba med obetalt hushållsarbete.

Deltid blir heltid
"Vi måste kämpa för den fulla sysselsättningen" sa en fackföreningskvinna inom ett LO-förbund på en jämställdhetsdebatt. Det var för henne ett argument MOT 6 timmars arbetsdag, eftersom hennes "fulla sysselsättning" var strävsamma 8 timmar om dagen.
För mig är det istället ett argument för 6 timmars arbetsdag. Tänk dig en ganska vanlig familj där mannen jobbar heltid och kvinnan deltid. Om vi inför 6-timmarsdagen skulle båda vara HELTIDSARBETANDE, med allt positivt som det innebär. De som jobbar heltid får större ansvar på jobbet, bättre sociala förmåner osv. Familjen skulle också få två heltidslöner att leva på och möjligheterna att dela på ansvaret för hem och barn skulle plötsligt finnas. Liknar inte det mer "den fulla sysselsättningen"?

Vad kan vi göra?
Varannan kvinna i Sverige idag jobbar deltid. Eftersom vi deltidare jobbar kortare arbetstid än våra män, tar vi på oss en större del av hushållsarbetet. Att jobba deltid är alltså att bekosta sin egen arbetstidsförkortning för att orka jobba med obetalt hushållsarbete. Följden av att vi ställer upp på det här är inte bara att vi sliter ut oss, utan också att vi konserverar könsrollerna och ser till att vi alltid får behålla vår andrarangsställning på arbetsmarknaden.

Med 6 timmars arbetsdag för alla skulle deltid kunna bli heltid, d.v.s. en stor del av problemen med att vara deltidsarbetande skulle kunna försvinna.

Marie Lewné/Ylva Mård

Teckning ur 6 timmars-broschyren © Gerda Christenson.

Citera gärna denna text, men glöm inte att ange källan.

© Kvinnofronten, Box 2007, 128 21 Skarpnäck.
e-post: kvinnofronten@sverige.nu