«  Tillbaka

Även om Olympe de Gouges formellt avrättades för att hon gick emot att kungen skulle giljotineras, är det helt klart att det var hennes kvinnopolitiska åsikter som stack i ögonen på männen som hade ledningen för Frankrike under revolutionen.

  Deklarationen om kvinnans rättigheter slog fast full jämlikhet mellan kvinnor och män, och krävde uttryckligen sådant som lika rätt att inneha offentliga tjänster, ämbeten och befattningar. Men Olympe de Gouges gick i deklarationen längre än så – hon skrev in att "rätten att uttrycka sig fritt" också gav kvinnor rätten att namnge fadern vid en eventuell graviditet. Och att barn skulle ha samma rättigheter oavsett om de fötts inom äktenskap eller inte.

  Det var radikalt på flera sätt. Det hindrade gifta män med makt från att slippa undan allt ansvar efter att de hade utnyttjat någon ogift ung kvinna sexuellt. Samtidigt gick kravet också emot hela föreställningen om män som rationella och objektiva samhällsmedborgare respektive kvinnor som könsvarelser, eftersom det gjorde även männen till könsvarelser genom att lyfta fram deras delaktighet i reproduktionen.

  Det var ju just kvinnans biologiska funktion som brukade föras fram som argument för att kvinnor inte kunde ha medborgerliga rättigheter. Men om mannen gjordes lika ansvarig för reproduktionen, blev inte han då också en biologisk könsvarelse, och varför skulle kvinnor och män då inte vara lika även i egenskap av "rationella och objektiva" samhällsmedborgare?

  Ovanpå allt annat visade kravet att kvinnor hade ett annat intresse än män i fråga om detta. Det faktum att det alltså fanns en motsättning mellan könen avslöjade samtidigt att idén om "den objektiva mannen" faktiskt inte alls stämde överens med verkligheten.

  Det var tyvärr inte så konstigt att den franska revolutionens män ville bli av med en så radikal, analytisk och driftig kvinna som Olympe de Gouges.

Olympe de Gouges på väg mot giljotinen.