«  Feministisk föregångskvinna som skrev "Deklarationen om kvinnans rättigheter" 1791

Marie Gouze föddes den 7 maj 1748. Hon var dotter till en slaktare och en städerska i Montauban i sydvästra Frankrike. Men en del forskare menar att hon i själva verket var en utomäktenskaplig dotter till en adelsman.

  17 år gammal tvingades Marie gifta sig med en man hon avskydde, men som hon fick en son med. När mannen dött efter några års äktenskap, tog Marie med sig sin son Pierre och reste till Paris, 20 år gammal och änka. Samtidigt tog hon sig namnet Olympe de Gouges.

  I Paris kom hon in i intellektuella kretsar med författare och journalister, helt annorlunda än de sammanhang hon tidigare befunnit sig i. Där kunde hon utveckla sina tankar om jämlikhet mellan alla människor, rättvis fördelning av kapital, och hur viktigt det var att stötta de som hade det svårt.

  Flera av männen hon träffade friade till henne, men Olympe vägrade att gifta om sig. Hon var emot äktenskapet och för en fri och av båda parter önskad kärlek.

Olympe de Gouges ville skriva. Hon skrev om kvinnors och barns rättigheter, både i romanform och i teaterpjäser (ibland med kvinnor i alla roller). Hon skrev då också världens troligen första pjäs mot slaveriet (som du kan läsa mer om genom att klicka på ordet).

  Dessutom skrev hon artiklar som publicerades i de större tidningarna, liksom i hennes eget nyhetsbrev Lettre au Peuple (Brev till folket). Hon krävde laglig rätt att skilja sig, stöd till arbetslösa och änkor, att barnadödligheten måste minskas, att det skulle öppnas härbärgen för bostadslösa under vintern samt massor av andra reformer, inte minst för samhällsekonomisk utveckling. Hon vägrade anpassa sig till ett samhälle där kvinnor antingen var underordnade sin pappa eller sin man, och möjligen fick påverka genom sin man. Hon drev sin egen kamp, förde sin egen talan, i en tid när få kvinnor kunde göra det.

Precis som alla andra revolutionära kvinnor kämpade Olympe de Gouges under franska revolutionen 1789 tillsammans med sina manliga kamrater. Men när den nya statens grundlag – Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter (La Déclaration des droits de l'Homme et du citoyen) – las fram 1791, fick kvinnor plötsligt inte vara med längre. Kvinnor skulle inte få räknas som "medborgare".

  I protest publicerade Olympe de Gouges Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter, en text som har haft stor betydelse för feminismen genom historien. Det kanske mest kända citatet ur deklarationen är: "Om kvinnan har rätt att bestiga schavotten, bör hon också kunna bestiga talarstolen."

   Besvikna och förbannade över att inte få medborgerliga rättigheter samlade sig de revolutionära kvinnorna i kvinnoklubbar och drev krav på kvinnors rätt att rösta, och på kvinnors medborgarskap. Men den enda jämlikhet de franska kvinnorna fick var just den att giljotineras.

Olympe de Gouges vägrade att underordna sig åsikter hon inte kunde stå för. Hon var också emot dödsstraff, och hon motsatte sig därför att kung Ludvig XVI skulle giljotineras. Men det var inte något hon tilläts göra ostraffat.

  Den 20 juli 1793 greps Olympe de Gouges, och sattes först i fängelse i tre månader utan rättegång. Under tiden skrev hon texter som hon lyckades smuggla ut, bland annat skrev hon en hälsning till framtida kvinnor: "Tänk på mig och kom ihåg kraven på kvinnors rättigheter! Jag är säker på att vi en dag ska segra!"

  Den 2 november 1793 dömdes hon till döden för högförräderi och dagen därpå giljotinerades hon. Hon var då 45 år gammal.

  Vid samma tid förbjöd det nya styret alla kvinnoklubbar. Kvinnorna skulle tystas en gång för alla.

Det dröjde ända till 1944 innan franska kvinnor fick rösträtt. Statyn av Olympe de Gouges här till höger sattes upp i franska Nationalförsamlingen först 2016.

• Olympe de Gouges pjäs om slaveriet kan du läsa om HÄR.

• Många menar att Olympe de Gouges i själva verket avrättades inte främst för sitt motstånd mot dödsstraff, utan även för sina kvinnopolitiska åsikter.

• "Deklarationen om kvinnans rättigheter", kan du läsa HÄR.

Vill du veta mer om kvinnornas kamp under franska revolutionen, så läs om symbolen för revolutionen, Marianne.

Och så kan du förstås läsa helt superkort om franska revolutionen.