«  Legendarisk journalist med vass penna och humor

Elin Henriques föddes 14 augusti 1882 i Norrköping, men familjen flyttade till Stockholm när Elin var två år. Studerade vidare gjorde hon i Uppsala. Direkt efter sin examen vid Uppsala universitet 1906 fick Elin anställning på Dagens Nyheter i Stockholm. Där träffade hon Simon Brandell, som också var journalist, och de gifte sig 1908.

  På Dagens Nyheter skrev Elin Brandell bland annat kåserier om aktuella frågor som rörde kvinnor och samhälle. Hon var omtyckt bland läsarna, eftersom hon skrev både rappt och med humor, och hennes historieskrivare berättar att hon beundrades för sin ”eleganta stil, observationsförmåga och kvickhet”. Tillsammans med andra feminister bland journalisterna i början av 1900-talet var hon med i Ligan.

Elin Brandell skrev under signaturerna Regan, Clementine och Opolitiska frun. Som Clementine skrev hon kåserier under rubriken En enkel kvinnas funderingar, som hon också gav ut som bok. Med signaturen Opolitiska frun skrev hon kåserier från riksdagen, och det sägs att herrarna var rädda för hennes vassa penna, när de såg henne sitta på riksdagsläktaren och lyssna på dem. Men mest känd var hon för sina intervjuer.

Förutom sitt engagemang i Ligan gick Elin Brandell också med i feministiska Frisinnade kvinnor när den organisationen bildades 1914.

  På Dagens Nyheter jobbade Elin Brandell fram till 1937, alltså i över trettio år. Sedan pensionerade hon sig – vilket betydde att hon i fortsättningen skrev som frilans. Då skrev hon bland annat "Kerstin den Första", en skrift om Kerstin Hesselgren. Elin Brandell var mycket respekterad som journalist och bägge hennes barn, både dottern och sonen, blev journalister och jobbade på Dagens Nyheter.

  Elin Brandell dog den 27 juni 1963.

Klicka här

om du vill läsa utdrag ur ett kåseri som Elin Brandell skrev om när hon kom som alldeles ny journalist till Dagens Nyheter och mötte manliga journalister.