« Feminist,
första folkbildande sexualupplysaren och den första kvinna
som tog läkarexamen i Sverige
Karolina
Olivia Widerström
var en mycket speciell kvinna. Hon föddes i Helsingborg den
10 december 1856. När Lina, som hon kallades, blev 16 år
flyttade familjen till Stockholm, för att enda barnet
Lina skulle kunna gå i pappans fotspår och bli gymnastiklärare
hon också. Hon började studera på Gymnastiska
centralinstitutet.
Men det var egentligen hennes pappas vilja. Själv
drömde hon om att bli läkare för kvinnor. För
att kunna det måste hon börja om med sina studier och
ta studentexamen, så det gjorde hon. I Social
tidskrift från 1907 står det om henne:
"Lugnt,
stadigt, jämt arbete kännetecknar hennes studier,
inga omkastningar mellan febrilt arbete och dagdrifveri.
Hennes enda svårighet är att hon gärna vill
fördjupa sig, gå till botten i ett ämne,
hvarför en och annan välvillig professor ber henne
akta sig för att »fastna» i ämnet."
För
att ha råd med studierna arbetade Lina samtidigt som
gymnastiklärare. Hon läste in studenten, studerade
medicin i Uppsala, och fortsatte sedan på Karolinska
Institutet i Stockholm.
Dräktreform
Redan under studietiden engagerade sig Karolina Widerström
i Svenska
Dräktreformföreningen, som arbetade för
att få bort korsetter och snörliv, så att
kvinnor fick röra sig fritt.
Läs mer om hennes arbete där
genom att klicka på länken till föreningen!
Första
kvinnan som
tog läkarexamen i Sverige
1888, vid 31 års ålder, blev Karolina Widerström
den första kvinnan som tog läkarexamen i Sverige.
(15 år tidigare hade svenska Charlotte
Yhlen utbildat sig till läkare
i USA, men hon fick då inte arbeta som läkare i Sverige.)
När Karolina Widerström var färdig
läkare fick kvinnor fortfarande inte utöva yrket
i statlig tjänst i Sverige. 1889 startade hon därför
en egen praktik, med specialiteten kvinnomedicin och gynekologi.
1893 öppnade hon även en klinik där hon kunde
genomföra operationer.
Se bilder från hennes klinik
HÄR.
Eftersom
många kvinnor föredrog en kvinnlig läkare,
fick Karolina Widerström snabbt överfullt av patienter.
I tidningen Dagny skrev de 1889 om hennes väntrum:
"inne
i den stora vackra väntsalen sitta patienterna så
tätt som passagerarne i en spårvagn under regnväder.
Der och hvar ser man två och två på samma
stol, så många äro de. De som ej få
rum i väntsalen, stå i tamburen, och de som ej
rymmas der, garnera trappan."
Sexualupplysning
och reglementering
1889 medverkade Karolina Widerström i en handbok i sjukvård
och hälsovård för sjuksköterskor. Det var den
första versionen av hennes skrift "Kvinnohygien:
De qvinnliga könsorganen, deras funktioner och deras vanligaste
sjukdomar". Till texten hade hon också med bilder
av könsorgan – vilket väckte en del uppståndelse.
Karolina Widerström drev redan då att alla barn skulle
få sexualupplysning i skolan. Hon undervisade också
själv både lärarinnor och flickor.
Läs mer om Karolina Widerström, prostitution och
sexualfrågan HÄR.
När Karolina Widerströms mamma
dog 1909 flyttade Lina ihop med sin käresta Maria
Aspman, som var lärarinna i naturvetenskapliga ämnen
och senare rektor för Stockholms stads
högre folkskola för kvinnlig utbildning.
Lina och Maja jobbade tillsammans bland annat med att
införa friluftsskolor, efter amerikanskt mönster, för
de som kallades "klena" barn i folkskolorna. Regelbundna
måltider, frisk luft och tid till vila ledde förstås
till stora förbättringar i barnens hälsa. De drev
också på för att införa undervisning i sexualhygien
och hälsolära i folkskolan, vilket betydde att de tog
upp anatomi, mens, graviditet/förlossning, och hur du bäst
kan skydda dig mot könsjukdomar och graviditet.
Karolina Widerström fick ett långt och aktivt
liv, både som läkare och feminist. Hon var aktivist,
folkbildare och debattör – hon skrev massor av debattartiklar
genom åren. 1918 bildade hon och flera av hennes vänner
Kvinnliga läkares kommitté,
det som idag lever vidare som Kvinnliga Läkares
Förening, KLF. 1918-1921 var hon ordförande för
LKPR,
Landsföreningen för Kvinnans Politiska
Rösträtt. Hon var också med i Frisinnade
kvinnor, som startades av läkarna och hennes vänner
Ada Nilsson och Julia
Kindberg. Dessutom var hon med i Fredrika
Bremer-förbundet och Akademiskt
Bildade kvinnors förening, som senare blev Kvinnliga
Akademikers Förening, KAF. 1933 utsåg hon till
medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.
Men de sista åren i sitt liv var Karolina Widerström
sjuklig. Hon dog den 4 mars 1949, det år hon skulle fyllt
93 år. Maria hade dött fem år tidigare, då
de bott tillsammans i 35 år. Enligt Karolinas önskemål
hölls en icke-kyrklig begravning för henne, där hennes
nära vän Ada Nilsson höll tal.
I minnesorden i Svenska Dagbladet skrev läkaren
Nanna Svartz bland annat:
"Kanske
i intet land har de kvinnliga läkarna så snabbt
vunnit en god ställning som i Sverige. Detta är
i hög grad Karolina Widerströms förtjänst.
Rättrådig, rakryggad, framsynt och offervillig
gjorde hon sin insats.”
I
Fruängen i Stockholm finns en gata uppkallad efter henne:
Doktor Widerströms gata. I Campus
Solna, som utbildar dagens läkare, är en av byggnaderna
uppkallad efter henne: Widerströmska
huset.
Andrea Andreen: Karolina Widerström
– en levnadsteckning samt Karolina
Widerström: Kvinnohygien II.
Om de veneriska sjukdomarna och deras bekämpande.
Nytryck av texterna av Sveriges Kvinnliga Läkares förening
1988.
Karolina Widerströms två texter i serien Kvinnohygien
finns också att läsa på nätet, hos Göteborgs
universitet, del
1 och del
2.
|